Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Marknadspolitiken förvärrar segrationen i skolorna

Om Svenskt Näringsliv och Friskolebranschen ser värdet av skolor med ett blandat elevurval är det bara att starta debatten och komma med seriösa förslag. Än så länge är de svaret skyldiga, skriver bland andra Sten Svensson, Nätverket likvärdig skola och Daniel Suhonen, Katalys.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Segregerade skolor, 7/3 och

I vår debattartikel ställde vi frågan: Varför samhället ska stödja och upprätthålla en marknadsdriven skolpolitik som vi vet är en av orsakerna bakom den allt starkare skolsegregationen? Vi ställde även frågan till Svenskt Näringsliv och Friskolebranschen: Varför vill ni ha en segregerad skola?

Fredric Skälstad från Svenskt Näringsliv och Ulla Hamilton från Friskolornas Riksförbund anser båda att boendesegregationen är den viktigaste orsaken till den ökande skolsegregationen. Ja, det segregerade boendet är en av huvudfaktorerna, det skriver även vi i vår artikel. Hur stor andel som beror på boendet varierar mellan 50 och 80 procent i de olika IFAU-rapporterna. Men det finns även rapporter som visar på att det fria skolvalet har ett huvudansvar för skolsegregationen.

De olika resultaten visar på svårigheterna att mäta och att man bör ta alla exakta procenttal med en stor nypa salt. Men även om boendet är huvudförklaringen kvarstår att det marknadsstyrda skolsystemet har ett mycket stort delansvar. Ovanpå boendesegregationen tillkommer det fria skolvalet, skolpengssystemet och aktiebolagsskolor med etableringsfrihet som ytterligare driver på skolsegregationen.

Eleverna avgör resultatet

En skolas resultat avgörs till mycket stor del av dess elever. När många av de elever som har välutbildade och skolintresserade föräldrar har lämnat en skola, faller resultaten brant nedåt. Vi får skolor som har stora problem med att få verksamheten att fungera.

Friskolebranschen som aktivt medverkat till denna utveckling säger nu att lösningen är att ännu fler föräldrar ska välja bort ”dåliga” kommunala skolor och i stället välja ”bättre” fristående.

Det är en lösning som förvärrar skolsegregationen eftersom det är det till största delen är de välutbildade föräldrarna som gör dessa val. Och det är denna överströmning av elever med välutbildade föräldrar till fristående skolor som ger de bättre resultaten på de fristående skolorna.

Vi får en ständigt pågående segregationsprocess där det hela tiden kommer att skapas nya segregerade skolor som de välutbildade föräldrarna kommer att välja bort. Samma blir effekterna om man tvingar alla att välja skola, så som Ulla Hamilton föreslår. Den enda skillnaden då blir att segregationskrafterna blir än starkare med fler elever i de fristående skolorna. Hamilton talar alltså snarare utifrån ett affärsintresse än ett samhällsintresse.

Finns trots allt en oro

Men någonstans finns det tydligen en oro för den ökande skolsegregationen även hos Svenskt Näringsliv. Fredric Skälstad skriver att:

”Det finns ett värde i att elever med olika bakgrund kan mötas i samma skola. Vi välkomnar en seriös diskussion om hur detta kan uppnås.”

Om ni ser värdet av skolor med ett blandat elevurval är det bara för skolmarknadsförespråkarna att starta debatten och komma med seriösa förslag. Hur vill ni göra för att elever med olika bakgrund ska mötas i era skolor? Vill ni ta in ett representativt elevurval? Kan ni tänka er att ha en gemensam kommunal kö till alla skolor? Hur ska ni då göra för att få undervisningen att fungera väl med de vinstdrivande friskolornas låga lärartäthet? Den som ger vinsten men kräver ett segregerat elevurval.

Sten Svensson

skolutredare Nätverket likvärdig skola

Daniel Suhonen

chef tankesmedjan Katalys

Mats Wingborg

skolutredare Nätverket likvärdig skola