Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Maria Haldesten: Fiskat till havs

    Nedskräpning stort problem både till havs och på stränderna, konstaterar Maria Haldesten.

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    Mjäll torsk i varm soppa, serverad av en glad norrman från en container på Drottningtorget. Nej, så brukar inte fredagslunchen se ut. Men så var det havsvecka i Göteborg, eller go:TO SEA, som satsningen klämkäckt döpts till. I syfte att göra "hyllningen till havet" begriplig inte bara för grannländernas folk? Jag misstänker snarare att loggan är ett resultat av att nån reklamare insisterat på att begrepp som "till sjöss" eller "till havs" inte är coolt nog. Därför marknadsförs Göteborgs satsning, under turismens lågsäsong, på engelska.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Man kan sucka över det. Och önska att någon körde Jussi Björling på repris i hörlurarna. Till haaaaavs ... Men det är ändå uppiggande att stadens krögare i samarbete med en rad andra aktörer försöker sig på att ett ruggigt februari sälja in den värdefullaste tillgången Göteborg har.

    Viss logik finns det också. Även om räkfrossan hör sommaren till är det nu, när havet är som kallast, som skaldjuret är som godast.

    Man kan dock ana att rödlistningen av räkan damp ned som en brevbomb på planerarnas bord. Lite dålig tajming. Men räkbojkotten visade sig kortvarig, försäljningen gick snart upp igen, inte minst sedan svensk expertis gett världsnaturfonden mothugg.

    Ändå är bristen på god havsvård inte ett ämne man duckat för under den pågående havssatsningen, tvärtom. På scen i Nordstan hördes företrädare för Naturskyddsföreningen varna kringvandrande shoppare för den okända mikroplasten i bland annat skönhetsprodukter och kläder. Tänk på vad ni tvättar er med och tvätta inte för ofta, var två budskap som etsade sig fast. Nog är det absurt att vi ersatt enkla naturliga skrubbmedel som fröskal eller salt, med små plastkulor.

    Problemet är att djuren i havet får i sig de mikroskopiska plastpartiklarna. Och om musslorna, som samsades med torsken i soppan, innehöll plast innebär det ju att plasten hamnade i min mage. Vilken betydelse det har för mig, eller musslan, är ännu inte helt klarlagt. Forskningen på området, varav stora delar utgår från högskola och universitet i Göteborg och längs Västkusten, har först på senare år blivit varse om problemens omfattning. Men ska vi följa försiktighetsprincipen, bör vi utgå från att det inte är nyttigt.

    Bevisat onyttigt och miljöförstörande är nedskräpningen i havet. På ändlös led är livet fritt, ej finnes tvång, sjöng Jussi. Så ser många på havet – som en ändlös naturtillgång som man kan göra lite som man vill med. Det är samma inställning som styr besättningen på det stora fartyget som dumpar sitt avfall, som bårturisten som hivar matförpackningar överbord.

    Skräpet försvinner inte. En del hamnar på stränderna. Annat flyter med strömmar som för samman plastavfallet till flytande jätteöar långt ute till havs. Sjöfartsmuseet har i dagarna öppnat en utställning om just avfallet i havet, Out to sea, the plastic garbage project. Det är en internationell vandringsutställning som serverar skrämmande fakta. Bara längs Bohuskustens stränder sköljs det årligen upp 8000 kubikmeter skräp. Att många havslevande varelser dör för att de fått i sig eller snärjt in sig i plastskräp är ett stort problem som angår oss alla.

    I fredags presenterade regeringen fem nya etappmål för att stärka den biologiska mångfalden. Det omfattar bland annat skydd av marina områden. "Etappmålen är viktiga genom att säkra ekosystemtjänster som havens förmåga att producera fisk" står det i pressmeddelandet.

    Goda ambitioner är bra. Desto mer nedslående då att länsstyrelsen i Västra Götalands inte bedömer att uppsatta miljömål kring hav i balans samt levande kust och skärgård är möjliga att nå till 2020. Länsstyrelsen efterlyser därför allt från mer restriktiv fiskepolitik till ökat kunskapsunderlag för att bättre kunna utforma skyddsområden. Statliga bidrag som räcker till mer omfattande strandstädning borde läggas till listan.

    Inför 400-årsjubileet 2021 lovar Göteborg kraftsamla och fokusera på stadens närhet till havet. Go:TO SEA är en del av detta. Men skall Göteborgs restauranger kunna fortsätta locka med pinfärska lokala råvaror från havet krävs dock klokare förvaltning av dess resurser.