Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Malmström: Se över vapenlagarna

Varje år skjuts tusen personer ihjäl i EU, slår EU-kommissionären Cecilia Malmström (FP) fast. Mot bakgrund av den senaste tidens skottlossningar tycker hon att det är hög tid att Europa tar tag i frågan.

Enligt Malmström måste spårbarheten ka, bland annat genom gemensamma regler för serienummer vid tillverkning.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Andra gemensamma lagar som skulle underlätta är vad som gäller för vapen som ska förstöras samt vilka vapen som får klassas som samlarobjekt eller kopior. Malmström vill också se gemensamma definitioner av vapensmuggling och olaglig vapentillverkning. Detta med anledning av att Tullverket uppmärksammat att det skickas lösa vapendelar som kan användas till att bygga kompletta vapen.

Malmströms förslag handlar framför allt om att få till likartade regler över hela EU.

-I dag skiljer det sig väldigt mycket. De flesta länder har i dag inga regler om att låsa in vapen för jakt eller sportskytte. Det finns heller inga regler om att man inte får fila bort registreringsnummer, hur vapen ska desaktiveras och sådana saker. Straffen ser också väldigt olika ut, säger hon till TT.

Det lär dock dröja innan det blir några konkreta lagstiftningsåtgärder från kommissionen.

-Vi försöker kartlägga hur situationen ser ut i olika länder och jämföra det och utifrån det kommer sedan lite mer skarpa förslag. Det är väl något vi får lämna till nästa kommission. Nu påbörjar vi utredningar och dialoger med alla och sedan ska det ordentligt sammanställas. Så jag skulle tro att det handlar om början på 2015.

Av de illegala vapen som är i omlopp i EU härrör en mycket stor del från 1990-talets krig i det forna Jugoslavien - där merparten av länderna ännu inte är EU-medlemmar. Malmström hoppas dock på resultat via utökade kontakter till myndigheterna i området.

-Vi har inlett sedan ett år tillbaka ett samarbete med alla länderna på Balkan. Vi har tagit upp detta och satt igång ett antal samarbeten för att minska det här. Det kan handla om bättre utbyte med polisen, att man regelbundet träffas och att de åtar sig att göra mer och rapportera till oss. Och att vi också delar med oss av den informationen vi har när vi får rapporter om stulna vapen, säger Cecilia Malmström.

Förslagen kommer att diskuteras av medlemsländerna under dagen.

Daniel Vesterhav vid Brottsförebyggande rådet (Brå) välkomnar flera av förslagen. Bland annat skulle en ökad spårbarhet underlätta kartläggningen av var de illegala vapnen kommer ifrån och eventuellt kunna påverka tillgången.

-Jag tror inte att det är någon universallösning, men det skulle underlätta arbetet mot införsel och insmuggling, säger Vesterhav.

I Sverige tycks majoriteten av de vapen som cirkulerar i kriminella kretsar komma från utlandet och förs till största delen in genom så kallad myrtrafik.

-Man för in ett till två vapen åt gången, vilket gör det väldigt svårt att jobba mot, säger Vesterhav.

TT: Påverkas vapentillgången i Sverige av att andra EU-länder inte har lika hårda vapenlagar?

-Ja, för man ska komma ihåg att det i den kriminella miljön finns en efterfrågan på ovanliga vapen som kan vara statushöjande och visar att man har bra kontakter.

Daniel Vesterhav betonar att det krävs mer än att bara jobba mot vapnen.

-Genom att jobba långsiktigt mot kriminella nätverk kommer man åt vapnen som en bonus, säger han.

Hur stort suget är efter att importera ytterligare vapen är svårt att säga.

-Det är en väldig tillgång på vapen i de kriminella miljöerna och det är svårt att veta hur pass mättad marknaden är eftersom de sällan gör sig av med vapen utan återanvänder dem.

TT: Vilken enskild lagstiftningsåtgärd tror du skulle ha störst effekt på vapentillgången?

-Förslaget om hårdare straff ställde vi oss positiva till i vårt remissyttrande.

Enligt Vesterhav skulle risken för ett kännbart straff för vapeninnehav rimligtvis leda till att kriminella personer ytterligare "ökade avståndet mellan sig själva och sina vapen". Ännu fler skulle välja att inte bära vapnen med sig. Det skulle minska risken för spontanskjutningar som uppstår som en kombination av konflikter, grupperingar och beväpning.