Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Makten över tanken

Viktigt att värna den akademiska friheten.

Göteborgs universitet är toppstyrt och den akademiska friheten är hotad. Den salvan avlossar professor Elias Eriksson i söndagens GP mot ledningen på sin egen arbetsplats.

Anledningen till kritiken är projektet UGOT Challenges som universitets styrelse fattade beslut om i början av juni, en satsning på 300 miljoner kronor som ska gå till forskning om ”globala samhälleliga utmaningar”.

Elias Eriksson vänder sig mot att universitetsledningen toppstyr och, enligt honom, vill fördela forskningspengar till forskare som rektorn uppfattar som ”politiskt lämpliga”.

Forskningens frihet står inskriven i den svenska grundlagen. Det visar att den är fundamental för vår demokrati. En annan sak är hur den friheten tolkas och hur den tillåts verka.

En princip för maktutövning inom den akademiska världen är kollegialt styre. Det innebär att forskare och lärare i olika sammansättningar fattar beslut om hur forskningen ska bedrivas eftersom de, som har vetenskap som profession, är mest lämpade. Kollegiet samlar den kollektiva kunskapen och förväntas ha det rätta öppna sinnelaget som garanterar att besluten står fria från politiska påtryckningar och enbart har vetenskapens bästa som mål.

I och med den så kallade autonomireformen 2011 fick svenska lärosäten en ökad frihet att organisera sin verksamhet. Regeringen gav ledningarna rätten att själva bestämma hur beslut om utbildning och forskning skulle styras, i övertygelsen om att det kollegiala styret fortsatt skulle vara grunden för beslutsfattandet.

För Göteborgs universitet har den reformen lett till mindre makt för kollegierna, enligt Elias Eriksson. Han har stöd för den uppfattningen i en uppsats från Uppsala universitet som också visar att andra universitet behållit principen om kollegialt styre.

Det finns anledning att ta kritiken på allvar, utan att svälja den helt. Det handlar inte om att projekt som kommer ovanifrån är irrelevanta. Tvärtom kan den förväntade samhällsnyttan vara stor, men nyttotänkandet får aldrig kväva friheten. Det är ändå forskarna som ska göra jobbet, den uppgift som handlar om att ständigt ifrågasätta gammal kunskap. Och driften att prestera banbrytande resultat är mycket av forskningens livsluft

GP 14/7 -14

Mest läst