Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

M stoppar lättnad för skuldsatta

Många överskuldsatta är besvikna. Det blir ingen förkortad betalningsperiod vid skuldsanering. – Vi skulle kunna göra en social insats. Jag förstår inte varför Moderaterna sätter sig emot det här, säger Jan Ertsborn (fp).

Enligt Kronofogdens beräkningar finns det över 400 000 överskuldsatta i Sverige. Bara västsvenskarna har skulder på 11 miljarder kronor hos Kronofogden. Runt 100 000 har löneutmätning varje månad, och för många är detta ett livslångt tillstånd. Skulderna växer med straffavgifter och inkassokostnader och kan aldrig betalas tillbaka.

2007 tog justitieminister Beatrice Ask initiativ till en översyn av skuldsaneringslagen och Jan Ertsborn fick uppdraget som utredare. Den nya lagen skulle börjat gälla den första januari 2010. Men frågan har utvecklats till ett riktigt getingbo.

I det PM som justitiedepartementet sände ut på remiss för några veckor sedan saknas flera av de lättnader som Jan Ertsborn föreslagit.

Två förslag finns inte med i promemorian:

Viktigast för Ertsborn är att återbetalningsperioden för personer under skuldsanering sänks från fem år till tre år.

– Många av dem som sitter med stora skulder är företagare som misslyckades i 90-talskrisen. De har levt på existensminimum länge och är så knäckta av situationen att de inte tror att de kan leva såhär under ytterligare fem år, säger han.

Dessutom vill han att lagtexten ändras så att de som inte klarar av att betala av sina skulder på max fem år ska få rätt till skuldsanering. Idag nekas många möjligheten om de bedöms kunna betala tillbaka sina skulder på 10-12 år.

– Det är klart att Bankföreningen, Inkassoföreningen och Finansbolagens Förening går emot det här. Men av de 4 000 om året som får skuldsanering betalar en tredjedel inte tillbaka någonting, medan en tredjedel betalar mycket små summor. Så fordringsägarna skulle inte förlora så mycket, säger han.

Han har inte gett upp tanken på en mildare skuldsaneringslag.

– Jag har bra förankring inom Folkpartiet och vi driver den här linjen, liksom Kd och Centern.

På justitiedepartementet är åsikten en annan.

– Om man skulle göra alla de förändringar som Jan Ertsborn föreslagit skulle möjligheterna att ta lån påverkas negativt. Om de som lånar ut pengar riskerar att inte få betalt blir det dyrt att låna, säger Martin Valfridsson, pressekreterare åt Beatrice Ask.

Däremot föreslår justitiedepartementet att skuldernas ålder inte ska ha någon betydelse för att få skuldsanering. Idag måste man haft skulderna i fyra år innan skuldsanering kan bli aktuellt.

Richard Ahlström, docent i psykologi, har under flera år forskat kring överskuldsättning. En undersökning i slutet av 90-talet visade att överskuldsattas hälsa var dramatiskt mycket sämre jämfört med normalbefolkningen. Det innebär samhällskostnader på 30–50 miljarder per år.

– Det är en väldig press att leva lång tid med väldigt små ekonomiska möjligheter att göra någonting av sitt liv, säger han.

Framförallt vill han se tidigare lösningar, innan det går så långt som till skuldsanering.

– I många andra länder har man ett system där man kallas till ett sammanträde som är partssammansatt när man börjar få problem, och gör en här-och-nu-lösning. Ofta får kreditgivarna tillbaka mer pengar med ett sådant system, säger han.

Krister Sundin, doktor i handelsrätt vid Göteborgs universitet, anser att för lite ansvar läggs på kreditgivarna.

– Om man tar en kredit ska man naturligtvis kunna betala tillbaka den. Men kreditavtalen är väldigt ensidiga, kreditgivaren ställer alla villkor. Och det finns situationer som vi inte kan råda över, till exempel under 90-talet när fastighetspriserna sjönk dramatiskt. Bankerna måste också ta ansvar, och det gör de inte idag.

Richard Ahlström tycker det finns för lite hjälp för privatpersoner.

– Nu samlas finansministrarna i Bryssel och skakar fram 700 miljarder euro på elva timmar. När det krisar för privatpersoner finns ingen reell hjälp att få.

Förra året ansökte runt 7 000 om skuldsanering. Cirka 4 000 fick sin ansökan beviljad.

Enligt Kronofogden har överskuldsatta 35 procent lägre hälsovärden än normalbefolkningen. vilket innebär samhällskostnader på 30–50 miljarder per år.

De tre första månaderna 2010 ökade antalet ansökningar med 13 procent, jämfört med året innan.

Mest läst