Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Mötet en sorg för Ali Esbati

Under tisdagen såg Ali Esbati Anders Behring Breivik för andra gången i sitt liv. Den här gången bar han inget vapen, men på samma hat. Breivik beskrev Alis sambo Marte som en förrädare.

När Breivik läste upp sin förklaring nämnde han Marte Michelet vid namn, som ”en kommunistledare som hatar Norges kulturella arv så mycket att hon valt att konvertera till islam och få en berberarabisk avkomma med en muslim”.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Hur kändes det?

– Det är chockande att han är så upptagen av Marte. Hon var inbjuden till Utöya, men inte där. Redan vid gripandet samma dag nämnde han hennes namn och vi evakuerades.

– Att se honom i dag ger blandade känslor. Det är bra att höra honom i en annan position än när jag såg honom med vapen i hand bland skjutna människor. Men det är ett ofattbart brott han gjort sig skyldig till, det saknar motstycke.

Ali Esbati beskriver stunden i rättsalen tillsammans med andra anhöriga och offer som en stund i stor sorg.

Tre månader efter den 22 juli 2011 blev han själv pappa.

– Jag älskar mitt barn mer och mer för varje dag. Tanken på att det sitter människor här som förlorat sina barn efter 15 år är så tungt. Och Marte var på Utöya onsdag, Breivik kom på fredag, ja...tänk om han kommit dit på onsdag i stället...

Ali Esbati tystnar.

I dag bor han med sin sambo, som inte konverterat till islam, och deras dotter i Oslo. Han är tidigare ordförande för Ung vänster, skribent och debattör, precis som sin sambo. Sedan terrorattentaten har han bland annat skrivit debattartiklar om att vi bör lyssna på vad Breivik säger.

Varför?

– För att hans politiska retorik inte är främmande och att den måste diskuteras. Efter rättegången kommer han att vara ute ur leken, men vi andra ska gå vidare. Vi ska leva med det hatiska politiska samtalsklimatet och vi måste fundera på vad det gör med oss. Muslimska länder är en tacksam bild av fienden. Och i ett blodfattigt politiskt klimat, där människor inte ser skillnad mellan höger och vänster, så frodas högerpopulistiska partier med liknade värderingar som Breivik.

Hade Brevik kunnat komma från Sverige?

– Ja. Vi har ju två lasermän varav den i Malmö lyftes fram som hjälte av Breivik själv i dag. Breivik hade kunnat komma från vilket europeiskt land som helst, här finns olika politiska rörelser och trender - men alla delar synen på muslimen.

I Norge framhåller man gärna att något hände tiden efter terrordåden, något positivt med samhällsklimatet. Att Breviks attack enade samhället i stället för splittrade.

Ali Esbati håller med om att det till en början fanns en större vänlighet, en större förståelse och att många vaknade upp och ville prata och diskutera att muslimhetsen var ett existerande problem. Fackföreningarna, som profilerat sig på mångfaldsfrågor, insåg att man också skrida till aktiv handling. AUF, det socialdemokratiska ungdomsförbundet som Brevik liknar vid Hitlerjugend, började se mångfalden i organisationen som en styrka.

– Men i dag har det stannat upp. Det görs demografiska undersökningar som visar att om några år kommer hälften av oss i Oslo ha invandrarbakgrund. Och då pratar man inte om hur många svenskar som kommer att få barn här. Varför är den frågan viktig? Varför denna besatthet av var någons föräldrar är födda?

På måndagen efter morden på Utöya deltog han i en minnesceremoni på Universitetsplatsen. Efteråt åkte han direkt upp till Rikshospitalet för att se sin dotter via ett ultraljud.

Höra hennes hjärtljud.

– En sådan märklig känsla. Jag visste ju dessutom att flera av de omkomna unga fanns på samma sjukhus.

I dag skriver han på sin bok om upplevelsen på Utöya och sin syn på samhällsklimatet. Att Anders Behring Breiviks världsbild håll ihop förvånar honom inte.

– Han står för en politisk terrorideologi. Målet är att öka de konflikter som finns där hans förhoppning är att han, genom sina handlingar, sänkt tröskeln så att andra också vågar använda våldet. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.