Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Måste bildning vara lönsamt?

Debatt Man kan ifrågasätta näringslivets behov av klassisk bildning. Dessutom; måste bildning kunna kopplas till ekonomisk lönsamhet för att kunna försvaras? skriver bland andra Helena von Schantz, Riksföreningen för Lärarna i Moderna Språk.

I debattartikeln "Sverige måste satsa på klassisk bildning" (GP 27.9) skriver Metta Fjelkner, Hans Albin Larsson, Björn Ranelid och Ebba Witt-Brattström att den klassiska bildningen blir allt viktigare i arbetslivet. Att bildning är viktigt – där är vi överens. Däremot kan man ifrågasätta både näringslivets behov av klassisk bildning och den utilitarism som leder till att bildning måste kopplas till ekonomisk lönsamhet för att kunna försvaras. Bildning ger såväl samhälle som individ viktiga värden, men det är värden som sällan kan mätas i kronor och ören.

Artikelförfattarna uppmanar till en särskild satsning på historia och språk. Det första exemplet förvånar. Historia ingår sedan ett år i alla gymnasieutbildningar och har redan fått ett ordentligt lyft. Språken har däremot haft en dalande trend och förtjänar särskild uppmärksamhet. Att kinesiska och spanska är de språk som nämns efter tyska förvånar emellertid. Tyskan är ett klassiskt bildningsspråk som hamnat i oförtjänt skugga i Sverige. Spanska är däremot redan det mest lästa språket i Sverige och kinesiskan associeras snarare till exportindustri än till klassisk bildning.

Franskan undanknuffad

Det är märkligt att det främsta bildningsspråket franska inte nämns i en artikel om klassisk bildning, men det är knappast en slump. För ett år sedan meddelade Jan Björklund att han tror att kinesiska kommer att vara ett viktigare språk i framtiden än spanska och franska och att språket bör införas i grundskolan. Sedan dess har Lärarnas Riksförbund (LR) gång på gång lyft kinesiskans betydelse och lika konsekvent utelämnat franskan.

Den LR-undersökning av företagares attityder till språk man refererar till i artikeln och i: Vi måste satsa på tyska och kinesiska i skolan (DN 21.9. -11) ger inte stöd för hållningen. På frågan vilket språk skolan ska prioritera svarar 33 procent av företagen tyska, 16 procent spanska, 14 procent franska och 14 procent kinesiska. Bland exportföretagen är det 15 procent som framhåller franskan, att jämföra med 6 procent för kinesiska. När man ersätter franskan med kinesiska baserar det sig inte på enkätresultatet utan snarare på Björklunds uttalande.

Man kan också ifrågasätta antagandet att kinesiskan blir viktigare än spanskan och franskan. Franska är det mest studerade språket efter engelska både globalt och i Europa, det talas på alla kontinenter, är officiellt språk i 30 länder och näst största språk i Europa. Afrika och Latinamerika är stora framtidsmarknader där franska och spanska är nyckelspråk.

Handlar om mer än export

Språk handlar också om mer än export. Engelska, tyska och franska ger tillträde till 60 procent av EU:s arbetsmarknad, handel och högskolor.

Det är möjligt att Jan Björklund har rätt i att mandarin blir ett viktigt språk för exportföretagen. Men det vi i så fall behöver är en liten grupp som är mycket duktiga på språket, inte stora grupper som kan grunderna. Alla svenskar har däremot vinster av att lära sig ytterligare ett europeiskt språk. Främst tyska, men även franska, spanska och italienska.

Skolans uppdrag är brett. Det inbegriper demokrati, värdegrund, individens självförverkligande och frihet. Den ängsliga och ensidiga fokuseringen vid lönsamhet och framtida konkurrenskraft skadar både skolan och vårt samhälle. Vi behöver mer klassisk bildning i skolan. Men snarare för att balansera nyttoperspektivet än som stöd för det.

"Vi lever i en tid av mycket arbete och litet bildning. En tid då människor är så flitiga att de blir dumma." Oscar Wilde

Helena von Schantz

ordförande för LMS - Riksföreningen för Lärarna i Moderna Språk

Bengt Söderhäll

universitetslektor i didaktik vid Högskolan i Gävle.

Sven Björkman

professor emeritus i romanska språk vid Uppsala Universitet

Carla Cariboni Killander

docent i romanska språk och lektor i franska och italienska vid Lunds Universitet

Mest läst