Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

En ny enkät med 800 lågstadielärare visar att förutsättningarna att bedriva undervisning i läs- och skrivinlärning varierar stort mellan skolorna. Hela 38 procent av lärarna anser att elever som behöver särskilt stöd i undervisningen har dåliga möjligheter att få detta tillgodosett, skriver debattörerna. Bild: Bild: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX

Många elever får inte tillräcklig hjälp med att lära sig läsa

Debatt Elever som behöver särskilt stöd för att lära sig läsa och skriva i svenska skolor får inte det. Detta kan inte fortsätta. Arbetet med läsförståelse i skolan måste stärkas, skriver barn- och ungdomsförfattare Martin Widmark, Ann Boglind, Svensklärarföreningen och Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

Under lång tid har oron för svenska elevers läsning varit återkommande. Undersökningar visar att eleverna tappar i läsförmåga. Larmrapporter kommer nu även från universitets- och högskolelärare om att studenterna inte förstår instruktioner eller kan uttrycka sig begripligt i skrift.

Att inte kunna läsa hindrar individens utveckling och minskar möjligheterna till utbildning och arbete. Att kunna läsa är en förutsättning för att delta fullt ut i samhället.

Det finns mycket att göra för att stärka skolans arbete. Ett generellt mönster i enkätsvaren i den undersökning som Lärarnas Riksförbund presenterar i dag, där 800 lågstadielärare som undervisar i ämnet svenska deltagit, är att förutsättningarna att bedriva undervisning i läs- och skrivinlärning varierar stort mellan skolorna.

Mest alarmerande siffran

Den kanske mest alarmerande siffran är att 38 procent av lärarna anser att elever som behöver särskilt stöd i undervisningen har dåliga möjligheter att få detta tillgodosett. 43 procent av lärarna anser att tillgången till speciallärare och specialpedagoger är dålig eller mycket dålig. Endast 29 procent, inte ens en tredjedel av lärarna, svarar att tillgången är bra eller mycket bra.

Vi anser att det måste vara en självklarhet att elever som inte knäcker läskoden på ett tidigt stadium omedelbart ska få extra och specialiserad hjälp, då bristande läsfärdighet och skrivförmåga drabbar prestationerna i alla ämnen. Det är på lågstadiet som en stor del av grunden läggs för hur det ska gå under resten av skolgången.

Var fjärde lärare upplever också att de har otillräcklig formell utbildning i läs- och skrivinlärning, trots genomgången lärarutbildning. Det är oroväckande då rätt utbildade lärare är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i undervisningen. Lärare för de första skolåren som genomgick sin utbildning för några år sedan fick under perioder ingen alls, eller mycket lite, kunskap om läs- och skrivinlärning.

Saknar tillräcklig utbildning

Undersökningen visar också att de lärare som anser sig ha tillräckligt med formell utbildning kan disponera undervisningstiden på ett bättre sätt än de som inte anser sig ha tillräckligt med utbildning. Undervisningen blir helt enkelt effektivare.

De stora brister som fanns i den tidigare lärarutbildningen måste åtgärdas, vilket innebär att de lärare som i dag undervisar på lågstadiet med otillräcklig kompetens i läs- och skrivinlärning, måste få riktade fortbildningsmöjligheter för detta. Det har också kommit ny forskning kring läsning och lässtrategier som måste ut till lärarna i form av fortbildning. Då lärarutbildningen är ett statligt ansvars är det rimligt att staten till fullo tar ansvar för denna fortbildning.

Vidare säger över hälften av lärarna i undersökningen, 52 procent, att undervisningstid och mål för årskurs 3 inte utvärderas i förhållande till varandra. Det är allvarligt eftersom skolans mål och den tilldelade undervisningstiden måste hänga ihop. Stadieindelade timplaner är ett steg på vägen, men det viktiga är att lärarna får förbättrade möjligheter att se till att elever i behov av stöd får detta redan från första klass.

Skyldiga att ge dem

Enligt PISA 2009 lämnar cirka 20 procent av de svenska eleverna grundskolan utan fungerande läsförståelse. Samtidigt ska Sverige följa FN:s barnkonvention som anger: ”Varje barn ha rätt till utbildning” och klargör att: ”Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter”.

Alltför många elever får alltså inte det som samhället är skyldigt att ge dem, enligt skollag, läroplan och FN:s barnkonvention. Låt oss samlas för att lösa denna grundläggande fråga.

Ann Boglind

ordförande Svensklärarföreningen

Bo Jansson

ordförande Lärarnas Riksförbund

Martin Widmark

barn- och ungdomsförfattare, mellan-stadielärare och initiativtagare till ”En läsande klass”

Mest läst