Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

En av många lyxkryssare på väg in i Göteborgs hamn. Modernare lyxkryssare har reningsverk ombord.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lyxkryssare dumpar avlopp rakt ut i havet

Kryssningstrafiken ökar i Sverige – men äldre skepp dumpar avloppet rätt ut i havet.

Trafiken med kryssningsfartyg som seglar fram på exotiska skandinaviska turer runt den svenska västkusten och i Östersjön har ökat enormt de senaste tio åren. Bara i Göteborg har antalet anlöp av kryssare ökat från fem stycken år 2002 till 73 under 2014. Då kom det 2 400 passagerare, i fjol 108 000, till glädje för kommunens näringsliv.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men kryssningspassagerare producerar också tusentals ton avloppsvatten, som på äldre kryssningsfartyg dumpas rätt ut i havet på internationellt vatten.

Bara en av 33 kryssningsoperatörer på Östersjön garanterar att de tar hand om sitt avloppsvatten, enligt en färsk undersökning av WWF.

- Är det stora kryssningsfartyg blir det ju en ansenlig mängd. Man talar ju nästan om ett mindre samhälle som är ute och åker, och det blir väldigt mycket toalettavfall om man har så många passagerare ombord, säger Anna Petersson, chef för miljö sjö- och luftfartavdelningen på Transportstyrelsen, som är övervakningsmyndighet.

- Vi har kommit fram till att om vi reglerar och förbjuder toalettavfallet och utsläpp från passagerarfartygen så kommer vi tillrätta med 70 till 80 procent av allt det utsläpp av toa-avfall som genereras ombord på fartyg i regionen. Våra svenska färjerederier har på frivillig basis lämnat iland sitt toalettavfall i nära 20 års tid, så det är framför allt kryssningstrafiken som vi behöver reglera, säger Anna Petersson.

Utökat förbud på gång

Nu i veckan kan det komma att fattas ett beslut under International Maritime Organisations möte i London om att verka för ett förbud att släppa ut toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjöregionen, om man inte har en reningsanläggning ombord som renar från kväve och fosfor. Det speciella skyddet för Östersjön ska sträcka sig ända upp till Skagerrak.

Alla Östersjöländer, utom Ryssland, är för ett sådant förbud. Går förslaget igenom kan förbudet att släppa ut toaavfall i Östersjöområdet börja gälla från 2019 för nya fartyg och från 2021 för existerande fartyg.

Under tiden kommer äldre kryssningsfartyg, precis som i dag, att kunna fortsätta att släppa ut orenat toaavfall och duschvatten tolv sjömil ut från kusterna, det vill säga drygt 2,2 landmil.

På fackspråk kallas toaavfallet för svartvatten, och vatten från dusch, tvätt och kök kallas för gråvatten.

Exakt hur många liter toaavfall och duschvatten som dumpas från kryssningsfartygen i Västerhavet och Östersjön varje år finns det inga exakta siffror på. Men det handlar om många tusentals liter med kiss och bajs rätt ut i haven.

I den amerikanska miljöorganisationen Friends of the Earths rapport om kryssningsfartygens miljöpåverkan från 2014, beräknas ett fartyg med över 3 000 passagerare generera nära 80 000 liter avloppsvatten per dag.

Organisationen är kritisk mot att en lyxindustri med mångmiljardvinster, företrädesvis av amerikanska rederier, gör väldigt lite för att komma tillrätta med utsläppen.

Eget reningsverk ombord

Modernare kryssningsfartyg, som bjässen Regal Princess , som anlöper Göteborg på fredag, har eget reningsverk ombord och har A-klassad avloppshantering, enligt organisationens sajt.

Med 3 600 passagerare och 1 400 ombordanställda är hon större än Dals-Eds hela befolkning.

Princess Regal kommer att lägga till i Skandiahamnen, en av de hamnarna i Göteborg där det inte finns en anpassad anläggning för att ta emot svart- och gråvatten för kryssningsfartyg. I Frihamnen och Arendal, som också är stora kryssningshamnar finns det anpassade anläggningar där avloppet förs från båtarna via rör till Ryaverket för rening, precis som det kommunala avloppet.

- Om vi ser till de kryssningsfartyg som kom förra året så var det 42 procent av dem som lämnade svart- eller gråvatten här i hamnen. Det är inte så jättemånga hamnar som har möjlighet att ta emot svart- och gråvatten i norra Europa. Stockholm har en stor kryssningshamn med många anlöp, liksom Köpenhamn, säger Cecilia Carlsson, kommunikationschef för Göteborgs hamn.

I fjol lämnade kryssningsfartygen 5 500 kubikmeter svart- och gråvatten i Göteborgs Hamn.

Numer har de flesta kryssningsfartyg egna reningsverk, säger Cecilia Carlsson.

- I Göteborg har det funnits möjlighet för kryssningsfartygen att lämna svart- och gråvatten i många år. Vi har en anläggning som har kapacitet att klara det behov som finns i dag. Vi har ungefär 50 till 70 kryssningsfartyg per år. Och i och med den nya konventionen så kommer vi också att behöva investera i en större anläggning, säger Cecilia Carlsson.

Om Östersjöländernas krav på att förbjuda toaavfall i haven går igenom, ökar då inte risken att äldre kryssningsfartyg väljer att dumpa sitt toaavfall, så fort de kommer bortom gränsen i Västerhavet?

- Vi har ett EU-regelverk som säger att man ska lämna i land allt sitt avfall som finns har ombord vid varje anlöp, så jag tror inte att den risken är överhängande, säger Anna Petersson.

I år kommer 52 lyxkryssare till Göteborg. Med sig har de 100 000 passagerare.

Läs också: Kryssningsfartygen skiter i Östersjön

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.