Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Alf Björnberg är professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Bild: Johan Wingborg

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Varför är julmusiken så speciell för oss, Alf Björnberg?

    Ingen annan högtid är så förknippad med musik som julen. Vi lyssnar årligen på klassiker som O helga natt, Räven raskar över isen och Mer jul, som är sprungna ur kristen tro, lek och ironi. Två Dagar har pratat med Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, för att reda ut vad traditionen egentligen handlar om.

    Vad har julmusiken för status år 2018?

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    – Det har aldrig funnits så mycket musik tillgänglig som det gör nu. Vi lever i ett helt annat medielandskap än för 50 år sedan. Samtidigt har det på senare år väckts en debatt om butiksanställda i offentliga miljöer, som är trötta på att jobba med julmusik i bakgrunden dag efter dag. Det upplevs som ett arbetsmiljöproblem.

    Det kan man kanske förstå?

    – Attityden till julmusik beror nog på vad du har för inställning till julen i största allmänhet. Det räcker med att titta på annonseringen av julkonserter för att kunna dra slutsatsen att många fortfarande tycker att det är väldigt fint med julmusik inom olika genres.

    Varifrån kommer julmusiken?

    – Vissa julpsalmer härstammar från den tidigaste kristna kyrkan, reformationen och församlingssången. En del av psalmerna vi hör i dag är från lutherdomen och 1500-talet. Sedan har vi till exempel Bachs Juloratorium, Händels Messias och Adams julsång eller O helga natt, som den kallas. Vi har också sångdanserna. Där finns en repertoar, som till stora delar är svensk. Räven raskar över isen, Hej tomtegubbar och Ritsch ratsch filibom bom bom. Omkring sekelskiftet 1900 uppmuntrade man till ett socialt julfirande med dans och skojiga lekar.

    Hur kan så gamla låtar fortfarande leva kvar?

    – Det korta svaret är: tack vare medier, grammofon och radio. Musiken är ju också förknippad med en väldigt speciell högtid, som har en central ställning i årscykeln och som är kopplad till en konsumtionstopp. Vad som blir en klassiker är inte lätt att veta på förhand, men i dag behöver ingenting försvinna för att det tillkommer nytt. Häromdagen räknade jag utbudet på en onlinebutik för cd-skivor. Där fanns 5000 julskivor och av dem hade 300 getts ut i år.

    Vad säger det?

    – Att julmusiken fortfarande intresserar många. Julen är förknippad med associationer där mycket handlar om det sentimentala. De senaste åren har jag noterat att Driving Home for Christmas är en av de låtar som spelas mest. Där sitter någon i en bil för att åka hem till nära och kära. Under julen får man fördjupa sig i känslor av nostalgi, längtan och att återförenas med det man håller kärt. Andra moderna klassiker är närmast ironiska, till exempel Mer jul av Adolphson & Falk och Juligen av Just D. En tidig ironisk skiva på svenska är The Big Juleblues av Povel Ramel och Alice Babs från 50-talet. Den är en skojfrisk konfrontation med det traditionella, men ironin är samtidigt kärleksfull. Låtarna är inget frontalangrepp på julen som företeelse.

    Flera moderna klassiker släpptes på 80-talet. Hur kommer det sig att låtar från just det årtiondet lever?

    – Mycket beror på det allmänna stilskiftet inom västerländsk populärmusik, som skedde under 60- och 70-talet. Det grundläggande musikspråket förändrades när pop- och rockmusiken kom. De som var tonåringar under den tiden är medelålders idag.

    Hur låter julmusiken om 100 år?

    – Förvånansvärt lik den vi hör i dag, gissar jag. Det finns vissa musikaliska detaljer som omedelbart signalerar julmusik. När vi hör bjällerklang eller klockor som ringer, vet vi direkt vad det är frågan om. De är etablerade symboler.

    Har du tips till den som är sugen på en alternativ jul?

    – Jag tycker om Michael Tretows skiva En galen jul. Den är hejdlöst rolig, på gränsen till konstig. En annan favorit, med Göteborgsanknytning, är låten Jul av bandet Snowstorm. Refrängen går ”det är någon i Brunnsparken som gråter”. Det är en känslosam historia om kontrasten mellan det kommersiella julfirandet och de hemlösas och fattigas situation. Det perspektivet hör vi sällan.

    Alf Björnberg

    Bor: Göteborg.

    Gör: Professor i musikvetenskap på Göteborgs universitet. Just nu arbetar han med projektet ”Den svenska hifi-kulturens uppgång och nedgång”, som handlar om den tekniska utvecklingen av apparater för ljudåtergivning sedan 1930-talet.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.