Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

LÖNNKROG. I ett industriområde i Göteborg dansar besökarna till småtimmarna. Festens arrangörer vill inte framträda med egna namn eller klubbens adress – ryktet går att polisen spanar extra på svartklubbarna. Bild: Henrik Brunnsgård

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skymning i svartklubbslandet

I decennier har partysugna göteborgare roat sig på svartklubbar för att få dansa till gryningen eller lyssna på band som ännu inte slagit igenom. Nu vittnar många arrangörer om fler polistillslag och färre tillgängliga lokaler. Är det slutfestat på alternativscenen i Göteborg?
Den omtalade rockklubben Plan B i Malmö tvingades stänga när polis klassade klubben som ­olaglig. Tack vare crowdfunding och hjälp från hyresvärden har den nu öppnat helt lagligt.

Lätta snöflingor seglar ner och löses upp mot asfalten i det ödsliga industriområdet. Det susar svagt från motorvägen en bit bort. Inte en människa syns till. ­Bakom glaset på en av dörrarna till en nedsläckt tegelbyggnad lyser ett lila ljus. Där inne strömmar psykedelisk rock från högtalarna. Klubblokalen fylls i snabb takt av gäster, om en stund ska kvällens första band, Räzerhex, upp på scen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Jag går bara ut när det är ett band som jag verkligen vill se. Men jag går hellre till den här typen av spelningar än betalar 400 kronor på ett kommersiellt ställe, säger en besökare som inte vill medverka med sitt namn.

I en sliten brun skinnsoffa sitter Johan Danielsson tillsammans med sina vänner. Han har följt med några medlemmar ur sitt kollektiv.

KLUBBESÖKARE. Johan Danielsson gillar att man känner sig delaktig på svartklubbarna.. Bild: Henrik Brunnsgård

– Det är roligt att gå till ett ställe där man känner sig delaktig, man kan hjälpa till i köket eller med något annat. Det känns som att alla är här för att de vill, även de som jobbar här.

Ordet svartklubb används för klubbar som inte följer svensk lagstiftning. Inom det ryms allt från mc-klubbar och illegala spelhålor till individer som vill skapa kultur­arrangemang som inte ryms inom lagens gränser. Till exempel klubbar där man kan dansa fram till tidig morgon.

Gästerna till den här festen har bjudits in via ett ­Facebook-event. I dörren kollas gästernas legitimation och att de finns med på namnlistan. Under vissa omständigheter kan det vara tillåtet att servera alkohol i ett så kallat slutet sällskap. Upplägget med Facebook-event ligger i en gråzon, förmodligen skulle det klassas som en svartklubb av myndigheterna.

– Våra band är små vilket gör att vi aldrig skulle gå runt på ett vitt ställe. Vi är inte ute efter att tjäna några pengar, vi gör det här för att vi tycker att det är kul. Men det tar otroligt mycket energi att hålla allt så hemligt, säger en av arrangörerna.

HANDTAG. Lisa Jensen och Sofie Fagenheim vänder plattor på festen.. Bild: Henrik Brunnsgård

De vill inte träda fram med sina namn och vill inte att vi skriver adressen till festlokalen. Anledningen är att klimatet för svartklubbarna har blivit kärvare.

Den 20 april i år gjorde polis tillsammans med Skattemyndigheten, Tillståndsenheten och Miljöförvaltningen ett planerat tillslag på Truckstop Alaska, Göteborgs mest kända och etablerade svartklubb, på Karlavagnsgatan på Hisingen. I skrivande stund utreds arrangörerna för bland annat brott mot alkohollagen och i väntan på domen väljer flera andra arrangörer att hålla lägre profil än tidigare. Undantaget är personerna bakom just kulturföreningen Truckstop Alaska, som nu tar chansen att lyfta debatten om små och ideella kulturarrangörers villkor i Göteborg.

– Nu kan vi lika gärna kan prata om det här, före tillslaget ville vi inte diskutera frågan offentligt. Men om det är någon gång det finns chans att påverka så är det nu. Även om det är svårt att säga hur stor chans vi egentligen har, säger Deborah Helin, en av arrangörerna.

”Hade inte Truckstop funnits hade jag inte trott att det var möjligt att skapa något sådant här.”

Stora Göteborgsband som Goat och Graveyard har gjort några av sina tidiga spelningar på Truckstop Alaska. Även världsartister som den experimentella rockgruppen Swans och metalbandet Pentagram har uppträtt här.

– Hade inte Truckstop funnits hade jag inte trott att det var möjligt att skapa något sådant här. Det skulle kännas som en utopi. Jag menar, hur mycket kan folk jobba utan att få betalt till exempel? Det är många som har lagt ner hela sin själ och sina liv i det här, säger ­Deborah Helin.

LÄS MER: Truckstop Alaska öppnar sina dörrar

Hunden Vetla följer henne i hälarna när hon visar mig runt på klubben. Bakom de offentliga lokalerna ligger bandlogen. Senast spelade här det italienska horror-doombandet Abysmal Grief, som bjöd på ett dramatiskt framträdande. I köket håller föreningen sina möten och det är härifrån spelningar och band bokas. I de offentliga utrymmena pryds väggarna av målningar från lokala konstnärer och rester från temafester så som gitarrer, rymdskepp och planscher.

– Kulturnämndens ordförande besökte oss nyligen, hon lät ta en bild på sig själv framför den här, säger ­Deborah Helin och pekar på en väggmålning av ett uppochnervänt kors som sjunker ner i ett brinnande lavahav.

VAR ÄR FESTEN? Svartklubbar har en lång historia Göteborg. Både besökare och polis letar information om nästa fest på nätet.. Bild: Henrik Brunnsgård

När GP före valet frågade ut de politiska partierna i Göteborg om deras kulturpolitik uttryckte sig nästan samtliga positivt om Truckstop Alaskas verksamhet, och poängterade föreningens betydelse för stadens kulturliv. Men än så länge är det inget som har bidragit till att förändra klubbens nuvarande situation, menar Deborah Helin.

– Alla är väldigt stöttande, men det verkar inte finnas någon som kan hjälpa oss med något konkret. Det finns inte ens någon som kan tala om för oss vad vi får och inte får göra.

Truckstop Alaska är en medlemsförening, vilket innebär att endast registrerade medlemmar släpps in på arrangemangen. I dag har medlemsskaran vuxit till 25 000 personer. Leif Gustafsson vid citypolisen i Göteborg är specialiserad på krogkontroller, och enligt honom finns det flera domar som visar att medlemskap eller andra typer av listor inte räcker för att det ska räknas som ett slutet sällskap.

– Om man arrangerar ett bröllop eller om en idrottsförening har en fest med alkohol är det ett slutet sällskap, men om du kör varannan lördag och kallar det slutet sällskap håller det inte juridiskt, säger han.

13 000 kronor i böter

Under nattliga rundor åker han och hans kollegor och spanar på industrilokaler där de vet att klubbar ibland poppar upp. En stor del av arbetet bedrivs även på internet, där de håller koll på olika Facebooksidor. När polisen hittar något som de misstänker är en återkommande svartklubb ordnar de en husrannsakan och går in.

Flera underground-arrangörer som Två Dagar pratat med tar upp en särskild dom som ett bevis på att polisen går hårdare fram än tidigare. En person satte förra året upp en spelning i Sandarnas industriområde. Några vänner hade bjudit in ett franskt band som var på Europaturné att spela i deras replokal, och när civilpoliser gick in i och beslagtog ­alkohol befann sig runt trettio personer i lokalen. I domen uppger den åtalade att det endast var vänner som bjöds in till festen via ett Facebook-event och att de varken spelade dansvänlig musik eller hade någon dj. Trots det dömdes personen mot sitt nekande till villkorlig dom och 13 000 kronor i böter. Tingsrätten ansåg att festen var en offentlig nöjes­tillställning.

— Vi har jobbat intensivt i områden som Sandarna och Sockerbruket. Som det är nu har vi ingen klubb som kör regelbundet i city. Man ska inte säga att vi vet allt, men jag tycker att vi har god ordning, berättar Leif Gustafsson.

Enligt Leif Gustafsson har det också visat sig effektivt att samarbeta med fastighetsägare, som när polisen tipsar om otillåten verksamhet kan säga upp hyres­gästerna. Enligt lagen om skydd mot olyckor har fastighetsägaren ett stort ansvar när det till exempel gäller brandskydd.

— På de här ställena finns det oftast inga försäkringar, det finns inga nödutgångar, inget sprinklersystem. Och räddningstjänsten vet oftast inte om tillställningen.

Lite längre ner på Karlavagnsgatan har markarbetena inför Karlatornet påbörjats, och alldeles bakom kulturföreningens lokaler kommer den befintliga fastigheten att rivas. Det har spekulerats i huruvida Truckstop Alaskas verksamhet kommer att rymmas i den nya stadsdelen, men enligt fastighetsägaren Älvstranden Utveckling finns det inga planer på någon ny detaljplan för platsen där kulturföreningens lokaler ligger.

— Kulturella verksamheter är en viktig del i den stadsutbyggnad som vi gör och vi är glada över att ha dem som hyresgäster hos oss. Vi vill gärna ha dem kvar så länge som möjligt, säger Annica Tisell som är fastighets­chef.

Enligt Annica Tisell var det under våren som de fick kännedom om att föreningen inte hade alla tillstånd som krävdes, och de tog då initiativ till ett möte med myndigheter och polis med syftet att påbörja en dialog om hur föreningen skulle kunna driva verksamheten på ett lagligt sätt. Men mötet hann aldrig bli av innan polisen gjorde sin tillsyn.

Älvstranden Utveckling har stöttat föreningen ­genom att säkra brandskyddet, men Annica Tisell är tydlig med att det ligger på ­kulturföreningen att söka alkoholtillstånd.

Pengar fattas för restaurangkök

För att servera alkohol i Sverige behöver du utskänkningstillstånd, och med det följer ett stort maskineri med krav på bland annat godkänt kök, livsmedels­förvaring, ventiler, brandskydd, anpassade lokaler och mycket mer.

Truckstop Alaska har hittills gått runt på medlems­avgifter och entréer. Har det fattats pengar till hyran har de jobbat hårdare och arrangerat fler spelningar. Men i och med att framtiden är oviss har de inte bokat spelningar i samma utsträckning som tidigare. Att bygga ett nytt restaurangkök är inte möjligt med föreningens ekonomi.

Det finns ju många andra verksamheter som kämpar för att få sina tillstånd och följa lagen. Är det inte mer än rättvist att ni också gör det?

– Vi får den frågan ofta, varför inte vi kan göra som alla andra. Men det finns ingen annan som har gjort det som Truckstop har gjort. Om det vi gör inte ryms inom lagen, så är det lagen som måste ändras, säger Deborah Helin.

Minns du de här svartklubbarna?

Sprängkullen

Sprängkullsgatan. Superetablerad svartklubb som var själva livsnerven för progg- och punkmusiken i Göteborg under slutet av 70- och början av 80-talet.

Korova Milkbar

En av de tidiga klubbarna som höll till på innergården på Första Långgatan 12.

Mickes klubb

Fortsatte partystämningen på samma adress som ovan, där folk efter att vanliga krogar stängt, drack, dansade och snubblade i loftgångarna.

Lucky People Center

Varvade med Mickes på Första Långgatan 12 i slutet av 80-talet. Dj:s, liveband - och funk.

Draupner

Pusterviks­gatan. Knökat med folk och ny musik.

Franska klubben

Övre Husargatan och Masthuggstorget. Klassiskt ställe att fortsätta kvällen på för den som var ute i skarven mellan 80- och 90-tal.

D*Note

Kungsgatan: Drog horder av folk i början av 90-talet, som alla förevigades med foto till ett medlemskort.

Amerikaskjulet

Stort och kunde svälja horder av efterfestare. Skumt och mörkt och ljummen öl.

King George

I Sandarnas industriområde spelade – eller spelar? – King George blues för lokala förmågor och folk på väg hem.

Underjorden

Göteborgs minst hemliga svartklubb låg i en gammal teater i Gamlestan, där ringlade sig köerna hela vägen till SKF. Stängde cirka 2012.

Ghettoplayan

50 meter strand strösslad med kondomer och kanyler. Här krängde techno-dj:s öl medan Stena Line gled förbi i bakgrunden.

Sockerbruket

För pr-människor som gillar sponsöl och Fireball mer än musik.

Mythos

Innan Ringön försökte vara coolt fanns Nordens Berghain här.

Svartklubbarna i Göteborg har betytt mycket för stadens kultur- och musikliv, vilket bland annat lyftes fram på utställningen Musiklivet i Göteborg 1955–2018, som hölls på Göteborgs stadsmuseum. En känd adress var klubben och konstkollektivet Lucky People Center som låg på en innergård på Första Långgatan. Många av medlemmarna i LPC hade kopplingar till det kända konstgalleriet och skivbolaget Radium, som bland ­annat gav ut skivor med Freddie Wadling och hans band Cortex, och Stonefunkers med sångaren Emrik Larsson. Han minns, något suddigt, 80-talet och LPC som en ­galen tid med mycket fest.

– Det var ett häftigt ställe med mycket människor i omlopp. Det var någon slags industrilokal där de hade kombinerad bostad med klubb, konst och olika projekt som alltid var i gång. Det var verkligen ett häng för Radium-­människorna och alla musiker som spelade in skivor i Music A Matic-studion som låg något kvarter bort.

”Det var på de här klubbarna man upptäckte ny musik. Folk hade kanske varit i London eller New York och köpt lite tolvor och de spelade hip hop och funk som inte hade slagit igenom här.”

På tv:n fanns två kanaler och på radion tre, och skulle man gå ut på stan stängde krogarna ofta före midnatt. Emrik Larsson tror att det knappa utbudet bidrog till att svartklubbskulturen blomstrade, samtidigt som polis och myndigheter hade dålig koll. Ett klassiskt ställe där många band har gjort sina första spelningar var svartklubben Draupner – en gammal tryckerilokal som låg på baksidan av Pustervik.

– Det var på de här klubbarna man upptäckte ny musik, säger Emrik Larsson. Folk hade kanske varit i London eller New York och köpt lite tolvor och de spelade hip hop och funk som inte hade slagit igenom här. Draupner var ett stort komplex med olika skrymslen och hissar, och var man inte där och spelade med sitt band var den största sporten att försöka smita in. Vi hade aldrig några pengar och skulle alltid smita in.

Emrik Larsson är musiker och låtskrivare, men jobbar i dag även som producent för Region Hallands kulturförvaltning. Många av hans vänner från den här tiden jobbar fortfarande med kultur och musik i olika former.

– Jag tror att man fick med sig det här med att man kan fixa projekt själv, precis som de gör på Truckstop och många andra ställen. Det är lätt att diskussionen fastnar i regler om alkoholtillstånd och brandsäkerhet, men det blir väldigt lite mångfald i kulturen om de försvinner.

Förslag om enkare regler

Det har höjts röster som kräver en förenkling av reglerna. Under hösten ska ett medborgarförslag som skickades in av nätverket ”Kultur åt alla” tas upp i kommunfullmäktige. Nätverket föreslår att kommunen ska ta fram ett förenklat alkoholtillstånd för kulturföreningar som drivs av föreningar utan vinstintresse. Kultur­nämndens ordförande Mariya Voyvodova (S), som lät sig fotograferas på ”Trucken” tidigare i höstas, gläntar försiktigt på dörren för att åtminstone kika på gränsdragningen mellan kultur- och näringsverksamhet.

– Subkulturer som Truckstop Alaska har alltid varit en del av Göteborgs kulturliv, och musiklivet utanför Vallgraven är lika viktigt som musiklivet på Avenyn. Staden växer och det är positivt, men samtidigt måste vi försöka bevara de platser där musiken växt fram, säger hon.

Håller du med om att den nuvarande lagstiftningen sätter käppar i hjulet för ett levande kulturliv och ­subkulturer i Göteborg?

– Som politiker måste jag förhålla mig till de regler och lagar som gäller. Alkoholtillstånd är en fråga för Tillståndsenheten på Socialresursförvaltningen. Det vi möjligen kan göra är att titta på medborgarförslaget som har kommit in, och se vad som är lagligt och rimligt.

På klubben i industriområdet i Göteborg fortgår lördagskvällen utan ovälkomna avbrott. Band nummer två har precis klivit av scenen, och trappan utanför lokalen fylls snabbt på av röksugna. Nadia Spång som sen ett par år tillbaka bor i Malmö, drar några huttrande bloss på cigaretten.

– Jag växte upp här och gick gymnasiet i Göteborg. Det är jobbigt att se hur staden förändras till något som känns jobbigt. Går man på Andra Lång eller Tredje Lång i dag är det dyr öl och image som går före genuina ställen. Det här är ett av få ställen som man kan känna sig hemma på.

Några meter bort står Fredrik Holm och pratar med Jonna Blix, de har kommit hit för att stötta arrangörerna och banden.

– De som håller på med det här trots att de är rädda är verkligen förkämpar för den riktiga kulturen. Jag förstår att det finns regler som måste följas, men gör det enklare för människor att arbeta med det då. Många vill möta myndigheternas krav, men släpps inte in.

LÄS MER: Vad händer med musikstaden Göteborg?

Crowdfunding räddade medlemsklubb i Malmö

Till en källare på Norra Grängesbergs­gatan i Malmö har kollektivet Plan B lockat nischade världsartister och arrangerat otaliga spelningar för klubbens medlemmar i tre års tid. Politiker har uttalat sig uppmuntrande om verksamheten och i januari 2018 fick de ta emot priset för Malmös bästa klubb på Nöjes­guidens gala. Det var bara ett bekymmer: verksamheten klassades som olaglig. Nu har de tvingats gå igenom en liknande process som den som Truckstop Alaska står inför. Precis som kulturföreningen i Göteborg drivs Plan B med ideella krafter och arrangerade spelningar där det serverades alkohol till klubbens medlemmar. Till skillnad från Truckstop Alaska riskerade de aldrig något åtal, men efter att polis meddelat att deras verksamhet var olaglig beslutade de att stänga i väntan på tillstånd.

– Myndigheterna hade delat ut viten till andra verksamheter på gatan, vilket gjorde att vi bestämde oss för att ansöka om alkohol­tillstånd. Sen när polisen kom hit och sa att vi inte fick fortsätta vågade vi inte riskera något, säger Viktor Höber, en av klubbens grundare.

I området där Truckstop Alaska har sina lokaler kommer den nya Karlastaden snart att ta form, och även på Norra Grängesbergsgatan i Malmö pågår ett intensivt arbete med stadsutveckling. Gatan, som har varit drabbad av skjutningar och bråk, har av styrande politiker pekats ut som stadens mest kriminella. Samtidigt huserar här många små företag, alternativa scener, ateljéer och replokaler, något som enligt Viktor Höber är viktigt att ta vara på.

– Vilken stad som helst kan ha en opera eller ett skrytbygge, men det ger inte en stad en personlighet. Man behöver plats till de mindre aktörerna och till alla band som inte blir bokade på de stora ställena, för att de sedan ska kunna bli stora och bli ett ansikte utåt för Malmö.

För att ha råd att ansöka om serveringstillstånd valde kollektivet att samla in pengar via crowdfunding. Det tog inte mer än ett par timmar innan de fick ihop till de tio tusen kronor som det kostar att ansöka. Med hjälp av fastighetsägaren Kwame Moore, som äger flera byggnader i området, har de hittat en ny lokal på gatan. Tillsammans har de anpassat den till de krav som gäller för kök, ventlilation och nödutgångar. Nu saknas bara det eftertraktade alkoholtillståndet. Tanken är att fortsätta driva stället som en medlemsklubb.

– Det är väldigt stora kostnader för att få ett serveringstillståndånd och väldigt mycket jobb för att få bedriva lite kultur, säger Viktor Höber.

LÄS MER: Ny taktik har stoppat svartklubbar

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.