Hur mår man bra som förälder, Helga och Clara?

Hade ni behövt er egen bok under småbarnsåren?

– Ja. Det är lätt att hitta information om olika sätt att ta hand om barnet, om barns sömn, om mat och så vidare, men inte om hur man tar hand om sig själv. (HJW)

En av tio svenska kvinnor (och många män) drabbas av depression i samband med att de blir föräldrar skriver ni. Har det alltid varit så eller går det att koppla till något i vår tid?

– Det har nog alltid varit en stor omställning att bli förälder – och stora omställningar är förknippade med risk för nedstämdhet och stress. Samtidigt påverkar säkert de förväntningar vi har på oss själva och på tillvaron i dag. Det är svårt att räcka till på alla plan och så behöver det få vara under den här perioden – men det betyder ju inte att det alltid är enkelt att det är så. (HJW)

Annars kunde man tycka att det där lilla barnet som välsignats oss skulle få oss att ompröva vad som verkligen är viktigt i livet.

– Jo, och så är det ju för de flesta. Det är bara det att det kan vara svårt att komma ihåg det där som verkligen är viktigt när vardagen rullar på med lämning och hämtning, kollegor som räknar med en, regnkläder som plötsligt är för små och släktingar som fyller år. (CZ)

30 procent av svenska par separerar under småbarnsåren och en starkt bidragande orsak är påfrestningar som följer av föräldraskapet. Det är en ganska förfärande siffra.

– Ja, det är tydligt att även relationen påverkas när vi får barn. För många positivt så klart, det är extremt meningsfullt att bli föräldrar ihop. Men småbarnsåren tar inte alltid fram det bästa i oss. Det är svårt att i förväg veta hur föräldraskapet kommer att påverka relationen, men viktigt är att vara öppen för att det nog kommer göra det. Att försöka se den andres perspektiv, se att ni båda kämpar och att också ta hand om varandra under de här åren är viktigt – samtidigt som det kan vara hjälpsamt att sänka kraven på vad er relation ska innehålla. (HJW)

Föräldrar i dag har en helt ny arena för jämförelser med andra i och med Instagram och Facebook. Ni talar om additionsstress – vad är det?

– I flödena på sociala medier ser du hur någon är på en solig strand med sina barn, en annan rör ihop hallon till sina barns frukostgröt medan en tredje lägger upp en länk till en artikel om tidig potträning. Problemet med hur våra hjärnor fungerar är att vi ofta tolkar flödet som en sammansatt bild av verkligheten vilket skapar en extrem och ouppnåelig bild. Det väcker en känsla av otillräcklighet. (CZ)

Ni menar att man ska välja sina strider, vara konsekvent och själv behålla lugnet.

– Ja, det är vad forskningen visat fungerar för att minska konflikter. Samtidigt kan det vara lättare sagt än gjort. Det är naturligt att ibland bli arg när barnet utvecklar sin egen vilja och testar gränser. Ofta är ju stress en betydande bov i dramat – utan tidsmarginaler blir det mycket svårare att hålla sig lugn. Mycket handlar om att förebygga att bägaren rinner över. (HJW)

Föräldraskap som en utdragen övning i självkontroll med andra ord. Ganska långt från Emil i Lönnebergas pappa.

– Ja, hans bägare rinner ju över mest hela tiden. Samtidigt får man ge honom att han är konsekvent. (HJW)

När jag blev pappa sa en kompis till mig som också är psykolog att det inte handlar om att vara en perfekt förälder utan en tillräckligt bra förälder. Håller ni med honom?

– Ja absolut! Och det är ju också det som är problemet med additionsstressen vi pratade om – att den där ideala bilden faktiskt inte existerar. De flesta av oss är tillräckligt bra för det mesta. (CZ)

Kan ni lista tre saker man kan påminna sig om och ha på kylskåpsdörren när föräldraskapet känns jobbigt?

– Våga välja bort! Småbarnsåren är ändå en begränsad tid, det mesta finns kvar.

– Låt dig känna det du känner! Att du känner dig ledsen, frustrerad, stressad eller irriterad ibland gör dig inte till en sämre förälder.

– Dela med dig om det du tycker är svårt, då kommer du upptäcka att du inte är ensam.

Fredrik Sundh