Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Snart 80-åriga Terttu Urholm, här under ett träningspass i Åkeredshallen i Göteborg, har varit gymnastikledare i 50 år. Och hon har inga som helst planer på att sluta, även om hon just nu går och väntar på en knäoperation.
Snart 80-åriga Terttu Urholm, här under ett träningspass i Åkeredshallen i Göteborg, har varit gymnastikledare i 50 år. Och hon har inga som helst planer på att sluta, även om hon just nu går och väntar på en knäoperation.

Terttu har varit gymnastikledare i ett halvt sekel

Efter 50 år som gymnastikledare har Terttu Urholm ännu inga planer på att sluta. "Gymnastiken har följt mig hela livet", säger hon.

”Upp med rumpan, upp med rumpan, och ni som orkar – upp med foten också!”, ropar Terttu ut mot golvet. De 40 gymnasterna som har samlats till passet följer instruktionerna till punkt och pricka och så gott de kan.
För de flesta går det fint. Många här har följt Terttus lektioner i många år. Men den här dagen är det speciellt. Efter passet i Åkeredshallen på Näset ska gruppen fira Terttu för hennes 50 år som gymnastikledare och för de 80 år som hon fyller i juli i sommar. Timmen börjar lida mot sitt slut.
–  Hur roligt vi än har så är det dags att sluta nu. Nu stretchar vi, säger Terttu och manar på de aktiva.

Efter passet samlas alla i cafét där det serveras kaffe och tårta. Gratulanterna är många. Det kommer blommor från gymnastikgruppen, från Korpen, från Sveriges Pensionärsförening och många andra. Terttu får många varma kramar. 
Resan som ledde till Åkeredshallen började i finska Inkeroinen, ett samhälle i södra Finland öster om Helsingfors.
Året var 1953 i efterkrigstidens fattiga Finland där det fanns få arbetstillfällen.
Den då 17-åriga Terttu stod en dag med granntösen och tvättade trasmattor när den unga kvinnan plötsligt berättade att hon skulle resa till Göteborg, och skulle inte Terttu följa med?
Terttu bestämde sig på stående fot. Jo, det skulle hon visst det. Terttus föräldrar var emot beslutet till en början, och försökte få henne att ändra sig, men det var lönlöst. Terttu var utrustad med ett bestämt och handlingskraftigt sinnelag. Strax före jul 1953 tog hon och väninnan båten till Stockholm och sen tåget till Göteborg.
– Jag gick i stan med stora ögon. Alla affärer, allt godis, chokladmunkar. Allt detta materiella som fanns i Sverige som vi inte hade sett i Finland, det var fantastiskt, berättar Terttu.

Bild: Thord Lyrstrand

Terttu fick arbete direkt. Hon jobbade på Gamlestadens fabriker och bodde på Götaholmsgatan. Men hemlängtan var svår och stor och hon återvände hem till Finland under en period. Året därpå återvände hon till Göteborg på nytt och strax därefter träffade hon sin blivande make Pertti från Viborg i dåvarande finska Karelen. De gifte sig 1958, faktiskt det första finska par som vigdes i det då nya finska församlingshemmet i Göteborg.
Terttu bestämde sig tidigt för att hon ville bli en del av det svenska samhället och hon ville lära sig språket fort. Eftersom hon hade tränat gymnastik som ung flicka var det en naturlig fortsättning och väg in i det nya samhället. Hon började träna på Guldhedsskolan och hennes första fröken var ingen mindre än Birgit Solhult, Göteborgsgymnastikens frontfigur på den tiden. Därpå gick Terttu en kurs på Gymnastikfolkhögskolan i Örebro och fick sedan anställning på Lingförbundet som gymnastikledare.
– Ja, och sen började det rulla på. Vi hade mycket att göra. Det var innan Friskis kom, och före Susanne Lanefelt också som gjorde stor skada för oss.

Terttu arbetade för Lingförbundet mellan 1967 och 1985 och gick sen över till Korpen eftersom de bara hade dagpass, och där arbetar hon fortfarande. I dag leder hon träning på Åkeredshallen två dagar i veckan och så är hon på Vasahemmets äldreboende en dag i veckan.
Gymnastiken har varit hennes ständiga följeslagare i livet och också hjälpt henne förbi svåra tider. För 17 år sedan gick den älskade maken bort och samma vecka skulle Terttu leda sitt pass som vanligt. Terttu visste inte hur hon skulle göra och ringde en kollega.
– Jag fick det goda rådet att jag skulle gå till passet, leda timmen som vanligt och inte säga någonting. Men sen efteråt berättade jag för gruppen. Och jag är väldigt glad att jag gjorde på det sättet. Folk kan ha svårt att prata med en när något svårt har hänt. Men nu sa jag det i slutet och jag var bland vänner och då var det gjort.

Gymnastiken har alltid varit en stor hjälp för Terttu.
– Det bästa när man har det svårt är att skingra tankarna och det är det man gör när man går på gymnastiken. Det blev min räddning i den stunden, berättar hon.
Terttu har varit skadefri hela sitt yrkesliv men nu har hon fått artros i knät och väntar på operation. Lite orolig är hon över att kanske missa Sommargympan på Smittska udden, den som hon har lett under 30 somrar. Och så är hon orolig över att inte vara i form under sin födelsedag.
– Men det går nog bra det med. Mina söner ska bjuda med mig till Warszawa och i värsta fall tar de helt enkelt och rullar med mig i rullstol har de sagt, säger Terttu.   

Fakta: Terttu Urholm
Ålder:
Fyller 80 år i juli
Familj: Änka, två söner, 55 och 58 år. tre barnbarn. Syster med familj kvar i Finland.
Intressen: Gymnastik.
Aktuell: Firar 50 år som gymnastikledare.

Mest läst