Seniorer tar makten över surfplattan

Nybörjarkursen på Seniornet blev fulltecknad på nolltid. Denna lördagsmorgon har åtta deltagare slagit sig ner i föreläsningssalen med Ipadsen framför sig. Några av plattorna är ålderstigna och klarar inte nyare program. – Jag har ärvt den här av min son. Den kom ut 2008 och jag tror att den fortfarande ska fungera. Men än så länge har jag inte använt den, för jag fick den i förra veckan, säger Marita Cornell. Siv Johanssonoch Eva Rådeström befinner sig i ungefär samma sits. De fick överta sonens respektive dotterns surfplattor och vet inte exakt hur många år de har på nacken. Läraren Rolf Severin påpekar lite stillsamt nackdelarna med äldre varianter, som att appar och operativsystem inte uppdateras och att de kanske inte går att fotografera med. – Era döttrar och söner och svärsöner vill gärna ha nya apparater och då får ni överta deras gamla. Men varför ska vi äldre ha gamla modeller? Vi är väl värda nya, säger han. Och om deltagarna ändå ska investera i en egen padda tycker han också att de ska kosta på sig att köpa till hårdvaran som innehåller GPS. Den kostar visserligen en tusenlapp extra men gör det möjligt att använda många matnyttiga tjänster. Till exempel parkeringsappar, Västtrafiks Reseplanerare eller Googles kartor. Rolf Severin låter ordet gå laget runt. Deltagarna får berätta vad de använder sina paddor till i dag. Några gör bankärenden och söker information på internet, andra spelar mest spel, löser korsord och lägger patiens. – Jag gjorde rätt mycket på datorn när jag fortfarande jobbade på kontor. Sedan blev jag undersköterska och då kom jag ifrån datorerna, men nu vill jag lära mig hur allt fungerar igen, säger Eva Rådeström Gunilla Forsell och Ingalill Lidholm är egentligen inga nybörjare. De vill gå kursen för att i sin tur lära ut kunskaperna till medlemmarna i sin gårdsförening i Kaverös. – Surfplattan är verkligen beroendeframkallande, säger Gunilla Forsell. Plötsligt avbryts samtalet av en digital röst som säger ”Beklagar, men jag förstod inte vad du sade”. Det är Robert Tardells mobiltelefon som talar till honom medan han febrilt försöker hitta lösenordet till sin padda. – Herregud, nu står det att min Ipad är avaktiverad, säger Robert lite uppgivet. Incidenten ger Rolf Severin anledning att knyta an till en av sina käpphästar. – Låt inte någon annan lägga in appar och bestämma lösenord till era surfplattor. Det är det absolut vanligaste problemet jag stöter på, att deltagarna har glömt lösenord och Apple-id, säger han. För den som står utanför det digitala samhället kan uppmaningarna i olika medier låta som rena algebran: Kolla klippet på Youtube. Följ oss på Facebook och Twitter. Hashtag hit och dit. Men att vara digitaliserad är snart inte frivilligt längre. Det är sannolikt en tidsfråga innan möjligheten att betala sina räkningar ”analogt” försvinner och många samhällstjänster är redan digitala. Varje år sedan millennieskiftet har Internetstiftelsen i Sverige ställt frågor till svenskarna om deras internetvanor. Resultaten publiceras i rapporten Svenskarna och internet. Siffrorna för 2016 visar svart på vitt skillnaden mellan de som är online och de som är offline. Unga människor mellan 16 och 25 år ägnar i snitt nästan en hel arbetsvecka – 40 timmar – åt internet. Sju procent av befolkningen – 633 000 svenskar – använder aldrig internet. Majoriteten av dem är 20- och 30-talister som missade tekniktåget i mitten av 90-talet. 52 procent av kvinnorna och 38 procent av männen över 75 år bedömer själva att de är helt okunniga om datorer och internet. De främsta orsakerna är ointresse, krånglig teknik och i viss mån funktionshinder som syn och motorik. Få uppger att det är för dyrt eller att de inte har någon uppkoppling. På sikt kommer dock åldersklyftan att minska. I åldersgruppen mellan 65 och 75 år har det redan skett stora förändringar. För bara några år sedan var en tredjedel icke-användare. I dag är det bara 14 procent av dem som inte använder internet i hemmet och hela 64 procent har tillgång till en surfplatta. För många äldre som tar sig över tekniktröskeln kan en surfplatta i dag ersätta en dator. Den är lätt att ta med sig och eftersom skärmen är stor och tydlig fungerar den bra för att titta på bilder och webbsidor på internet eller läsa e-post. Antingen kan man skriva direkt på tangentbordet på skärmen eller använda ett separat tangentbord. Texten har bakgrundsbelysning och är enkel att förstora. Många äldre börjar alltså upptäcka fördelarna med en surfplatta. Som att låna hem böcker från ett elektroniskt bibliotek, något som är särskilt praktiskt om man är på resande fot eller vill slippa väcka sin sängkamrat med prasslande papper och sänglampa. Det är också lätt att till exempel söka hälsoinformation och tidtabeller på nätet, boka biljetter till bio, konsert och teater eller jämföra kostnader på olika produkter. En utvärdering av EU-projektet eSenior, som genomfördes i Göteborg för ett par år sedan, visade att surfplattan öppnade en helt ny värld för många. Majoriteten av deltagarna upplevde att plattan gav dem nya kunskaper och bidrog till en känsla av att följa med i samhällsutvecklingen. Och – inte minst – den var ett roligt tidsfördriv. Det drar ihop sig till lunch i Seniornets lokaler på Lotsgatan i Majorna. Rolf Severin har berättat lite om fördelarna med Icloud och Apple-tv, och pushar för en av många radiokanaler som inte finns på FM-nätet. – Den heter P4 plus och spelar musik från när vi var unga. På SVT Play kan ni dessutom alltid se vilka program ni vill när ni vill, och behöver ni hjälp med att lösa sudoku eller lära er sticka finns det appar för precis allting, säger han. Innan det är dags att vila hjärnorna hinner han med en sista förmaning. – Det här är era Ipads. Dem ska ingen annan fingra på. Låt inte ens era barnbarn spela på dem, säger han.

Fotnot: SeniorNet Sweden bildades 1997. Det är en ideell förening där äldre lär äldre digital kommunikation och internet. Organisationen har runt 9 000 medlemmar i ett femtiotal klubbar över hela landet. Klubben i Göteborg har cirka 800 medlemmar.

Lena Ekstrand

livsstil@gp.se