Två miljoner tysta röster. Så kallades en rapport från medieanalysföretaget Meltwater som gavs ut 2015. Uppdraget var att granska bilden av hur äldre människor framställs i svenska medier under ett år.
Resultatet av undersökningen var en bedövande tystnad.
– Slutsatsen vi drog var att friska seniorer sällan kommer till tals. När man pratar om äldre är det nästan alltid förknippat med problem, säger Sophie Hedestad som är Meltwaters marknadschef i Norden.
Anonymt kollektiv
De flesta har sett fotografiet av en ensam person som med hjälp av rollator masar sig fram i en tom korridor. Personen är så gott som alltid anonym, bilden är tagen bakifrån, och ska symbolisera ensamhet, åldrande och brist på samhälleliga resurser. Ofta är ämnet politiskt och debatten handlar om allt från nedläggning av äldreboenden till bristen på stöd och rättigheter för landets ”fattigpensionärer”.
De äldre presenteras som ett kollektiv utan större individuella skillnader.
– Ändå handlar det om ett otroligt stort åldersspann. Alla mellan 65 och 104 år benämns som ”äldre” och det mesta är fokuserat på sjukvård och äldreomsorg, säger Sophie Hedestad.
Axel Ågren, doktorand på avdelningen för åldrande och social förändring vid Linköpings universitet, har studerat hur äldres ensamhet skildras i media. Han håller med om att det finns en generalisering som skiljer sig från andra åldersgrupper.
– Många artiklar handlar om äldres ensamhet. Men de är nästan alltid skrivna av människor i yrkesverksam ålder. Det är bara i undantagsfall som äldre själva uttalar sig, säger han.
Andra studier har visat att majoriteten av Sveriges seniorer inte känner sig särskilt ensamma. Åtminstone inte i större utsträckning än andra människor. Däremot matas de dagligen med negativa bilder i massmedia av hur isolerade gamla människor är.
– Det här får konsekvenser för hur äldre ser på sig själva och sitt eget åldrande. Det finns en förväntan av hur det ska vara när man blir gammal, säger Axel Ågren.
Aktiva med nöjen
Meltwaters analys som baseras på över 4000 redaktionella artiklar visar dock att det finns ett litet område där seniorerna får ett större utrymme. Det är när texterna handlar om nöjen och aktiviteter. Då framställs de äldre som pigga och aktiva. Och då får de också själva berätta om hur de reser, tränar och går på kurs.
– Det är de äldre som representerar ”undantaget”. Då lyfts de fram som vitala och arbetsföra. Men så fort det gäller problem i samband med åldrandet, är det yngre experter som drar slutsatser, konstaterar Karin Lövgren, forskare och universitetslektor på Högskolan i Gävle.
Karin Lövgren, som har forskat i hur äldre framställs i populära medier, kan bara hålla med de vad som tidigare sagts. ”Gamla” människor får visas upp, så länge de inte ser skröpliga ut och inte talar om allvarliga saker.
– Ungdomsidealet hyllas även i medier som vänder sig till en äldre målgrupp. Budskapet är att ”vi vet att du är ung inombords” och man marknadsför antiåldrandeprodukter och ungdomliga kläder. Det här blir en paradox, säger hon.
Äldre personer är inte bara underrepresenterade i tryckt media, samma sak gäller i tv. Trots att åldersgruppen 65-79 år är den som tittar mest på tv är pensionärer så gott som osynliga i tv-rutan. I en C-uppsats för några år sedan tittade några studenter på Uppsala universitet bland annat på hur åldersfördelningen såg ut bland gästerna i morgonprogrammen. Den grupp som var minst representerad var 65-plussarna. Bara tre procent av gästerna i SVT:s och TV4:s morgonprogram hade passerat pensionsåldern.
– Här har media ett stort ansvar, och vi är medskyldiga till att bara yngre människor syns i tv-rutan. Ungt är fint och gammalt är fult, konstaterar den tidigare programledaren Marianne Rundström.
Stack ut hakan
Marianne Rundström stack ut hakan i debatten när hon själv blev petad på grund av sin ålder. Efter över 20 år på SVT lämnade hon i våras in sin avskedsansökan, efter SVT:s beslut att samtliga programledare i Gomorron Sverige ska bytas ut, när programmet nu ska göras om.
– Den nya målgruppen är 20-39 år, och här har SVT varit väldigt tydliga. Men jag tror inte unga människor tittar på tv, säger hon krasst.
Ingen annan grupp läser dagstidningar, ser på tv och lyssnar på radio lika mycket som de som är över 65 år, enligt Myndigheten för press, radio och tv. Unga vuxna lägger allt mindre tid på traditionella medier och mer tid på internet, medan pensionärer fortsätter att läsa dagstidningar och se på tv. En tittare över 60 år ägnar i genomsnitt 4,4 timmar framför tv:n om dagen – vilket är nästan tre timmar längre än personer i åldersgruppen 25-39 år.
– Det finns en ängslighet hos mediebolagen inför framtiden. Utvecklingen går så fort och man är så otroligt rädd för att inte hänga med. Därför satsar man på klickjournalistik, säger Marianne Rundström.
Satsning på 55 plus
Som en motvikt börjar nya kanaler som speciellt vänder sig till seniorer poppa upp. Göteborgs-Postens sida Mersmak är exempel på en satsning på målgruppen 55 plus, och nyhetskanalen News55 är en annan. Bland annat har Marianne Rundström engagerats för att framöver skriva krönikor för News55.
– Det är positivt att någon tar upp frågor som gäller för denna specifika målgrupp, även om det inte är okej i långa loppet. På sikt är det aldrig bra att särskilja människor, säger hon.
FAKTA
- En granskning av drygt 4000 artiklar i svenska medier som publicerats online under 2015:
- Äldre omnämns som grupp i 61 procent av artiklarna och som individer i 10 procent. 29 procent av artiklarna beskriver händelser där inte människor är i fokus.
- I 14 procent av artiklarna får de äldre själva komma till tals, men då kommenterar de i första olika nöjen och aktiviteter för äldre.
- Majoriteten av artiklarna handlar om vård och omsorg om äldre, däremot är det relativt tyst om missbruk och psykisk ohälsa.
- Den näst största kategorin av de undersökta artiklarna, 13 procent, handlar om pension/ekonomi. I 90 procent av artiklarna omnämns äldre som en grupp.
- Tredje största ämnet är kategoriserat som politik, där det framförallt handlar om höjda taxor i hemtjänsten. I bara sju av artiklarna får äldre uttala sig.
- 190 av artiklarna berättar om nöjen och aktiviteter för äldre. Här kommer äldre till tals i 38 procent av texterna.
- När det gäller artiklar om arbetsmarknad har de äldre blivit yngre. Här benämns personer från 50 år och uppåt som ”äldre”.
Källa: Två miljoner tysta röster – analys av hur äldre människor och vård och omsorg beskrivs i media under 2015.