Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

1/2

Saras livsstilsresa från soffpotatis till triathlet

Man får aldrig veta vad som är möjligt om man inte försöker, är hennes motto i livet. Ett motto som stämmer in på Sara Molins egen livsstilsresa, från kraftigt överviktig till duktig triathlet.

Senaste Triathlonloppet var i Borås, en medeldistans, där det ingår 1900 meter simning, 9 mil cykling och 21 km löpning. Sara pratar om motgångar och svackor, som hon ändå menar har blivit färre med tiden.
– Jag fick punktering på cykeln. Eftersom man inte får ta hjälp utifrån i triathlon, måste man ha med sig lagningar och sådant själv. Nu blev det en massa strul eftersom jag glömt att ta med mig just pumpen, så jag fick min sämsta tid någonsin. Men jag var på jättebra humör. Mycket för att jag försöker tänka på att jag gör det här för min egen skull. Jag har valt det här själv.
Det var efter andra barnet som hon första gången började gå upp i vikt. Sara menar att hon hamnade i vad som hon kallar det klassiska beteendet för feta människor.
– Man blir bra på att gå ner i vikt. Jag gick ner kanske 20 kilo, men hade svårt att hitta en balans och gick snabbt upp i vikt igen. Det typiska är tyvärr också att man går upp mer än man lyckats gå ner.

Bild: Jan Larsson

Vid 30 års ålder vägde hon över 100 kilo. Sara hade kommit till en punkt där hon måste bestämma sig för att antingen acceptera eller göra något åt det hela. 
– Jag fick hjälp att boka en KBT-terapeut och var där en gång veckan. Det är ju många misslyckandetankar i detta som jag var tvungen att lära mig hantera, förklarar Sara 
2010 genomgick hon en gastric bypass, en operation där man förutom att minska magsäcken kopplar ihop den med tunntarmens mellersta del. Resultatet blir att man tar upp mindre energi och att den mindre magsäcken gör att man äter mindre.
– Jag vet att det finns väldigt mycket åsikter kring viktkirurgi, att man stympar kroppen, tar bort något som egentligen ska vara. Men jag har aldrig känt det så. Jag har mera tänkt att, eftersom jag kan referera till ett liv i 25 år av normalvikt innan och sen ett liv av sex år med kraftig övervikt, så kan jag känna att min kropp nu är som den var innan jag blev sjuk.
Inför operationen hade en läkare informerat om att något som gör skillnad på sikt är att de som tränar har mycket lättare att hålla vikten.
– Jag tog fasta på det och började träna på crosstrainer efter operationen. Sen körde jag korta styrkepass hemma. Efterhand började jag löpträna och fick tips om cykling, som var lite skonsammare träning. När jag sen hittade en triathlontävling i Vårgårda ställde jag upp i den. 

Sara fastnade för triathlon och ställde upp i sin första medeldistanstävling något år senare. Tävlingen sporrade henne att fortsätta med triathlon. Sara hade också en väninna som tävlade och hade hållit på med konditionsidrott tidigare och var en stor förebild.
– Det handlar väldigt mycket om att ha förebilder. Där kan jag känna att det som överviktig också gäller att ha förebilder. Risken är, så var det för mig i alla fall, att man umgås med andra överviktiga och lever en stillasittande livsstil. Mitt nya liv handlar mycket om att skaffa mig nytt umgänge. Där har ju föreningslivet inom triathlon hjälpt mig mycket, menar Sara.
– Det återstår väldigt mycket arbete efter en viktoperation. Operationen hjälper en att återfå en rad funktioner men jobbet gör man själv Det är jobbigt att göra en livsstilsförändring. All förändring är jobbig, annars är det inte förändring. Tro mig, jag har varit där och det är så otroligt mycket värt ansträngningen. 

En av utmaningarna framöver är en hennes tredje Ironmandistans i Zürich den 30 juli. Det är första tävlingen utomlands. Ironmandistansen är 3860 meter simning, 182 kilometer cykling och 41 kilometer löpning.
– För mig handlar det mycket om att flytta gränser och att se vad som är möjligt. Och om känslan efteråt, att man har genomfört det man har föresatt sig, känslan av att se att det gick fortare eller bättre. 
Vad skulle du vilja ge för råd till andra som vill gå ner i vikt? 
 – Mitt första råd är att ta hjälp av andra duktiga människor och skaffa sig nya förebilder. Mycket handlar om att få hjälp av rätt person, en personlig tränare, terapeut, eller liknande. Man måste också förstå sitt eget ansvar. Med det menas inte att man bara ska skärpa sig, så lätt är det inte, men att be om hjälp, och inse att du också måste medverka själv till förändringen.

Fakta: Sara Molin
Ålder:
36 år.
Yrke: Veterinär.
Familj: Man, tre barn.
Bor: Floda.
Intressen: Träningen, djur i allmänhet och hundar i synnerhet.

Mest läst