Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Stadshuset i Stockholm där Nobelfesten traditionsenligt hålls den 10 december varje år. Bild: Janerik Henriksson, Anders Hofgren

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sara Wrige: Happy Nobel!

"Nobelprisen är ett sätt att tacka för den kunskap som forskningen ger oss, och för att uppmuntra till ny forskning och nya forskare", skriver Sara Wrige i sin helgkrönika.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

I veckan delades nobelprisen ut. Ett årligt firande och manifesterande av vetenskap, med viss betoning på naturvetenskap. Jag tillhör inte dem som sitter klistrade framför tv:n, utan snarare dem som med nyfikenhet väntar när fysik-, kemi och medicinprisen tillkännages tidigare under hösten.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Årets fysikpris handlar om laserteknik. Dels belönas den så kallade optiska pincetten som använder laserteknik för att manipulera små objekt som atomer och molekyler. Dels belönas en teknik att alstra korta högintensiva laserpulser. En tillämpning för det senare är de synkorrigerande ögonoperationer som många har erfarenhet av.

Honnörsbordet under Nobelfesten i måndags med bland annat Helena Norlén, kemipristagaren Gregory P. Winter, prinsessan Sofia, fysikpristagaren Gérard Mourou, drottning Silvia, professor Carl-Henrik Heldin, kronprinsessan Victoria, kemipristagaren George P Smith, prinsessan Christina, fru Magnuson och medicinpristagaren Tasuku Honjo.. Bild: Fredrik Sandberg

Medicinpriset kommer ännu närmare för flera. Det handlar om en terapi mot cancer. Det som forskarna får pris för, har bidragit till mångas överlevnad. I DN berättade James Allison, en av pristagarna, om en specifik patient som vid 22 års ålder getts mindre än ett år att leva. ”Nu har det gått mer än tolv år och hon har två barn. Det är när man träffar patienter som man förstår vad överlevnadsprocenten i studierna verkligen betyder”.

Medicinpristagaren James Allison tar emot sitt Nobelpris av kung Carl Gustaf under måndagens prisutdelning i Konserthuset i Stockholm. . Bild: Pontus Lundahl

Naturvetenskapen ger oss kunskap om världen. För alla som är nyfikna på världen, för alla som förundras över tillvaron är naturvetenskapen en källa till glädje och kunskap.

Människans nyfikenhet, att ta reda på, plocka isär och se hur något funkar, konstruera och utveckla får här sitt lystmäte. Även för oss som inte själva är aktiva inom fälten finns mycket att hämta, bland annat genom populärvetenskap. Eller som nu i nobeltider när det rapporteras lite extra om naturvetenskaplig forskning.

Fanborgen bärs ut under måndagens Nobelbankett i Blå hallen i Stockholms stadshus.. Bild: Fredrik Sandberg

Nobelprisen är ett sätt att uppmärksamma några individers insatser för mänsklighetens bästa. Det är ett sätt att tacka för den kunskap som forskningen ger oss, och för att uppmuntra till ny forskning och nya forskare.

Alla de svar och kunskaper som vetenskapen gett oss ger också upphov till nya frågor och problemställningar. Vår nyfikenhet verkar aldrig ta slut och inte heller tillvarons outforskade gåtor.

Som kristen tror jag att den här världen är viktig, den är ingen transportsträcka till någon annan tillvaro, utan jag tror att Gud skapat världen för dess egen skull.

För oss som tror på en Gud som bär tillvaron i sin hand är forskningens upptäckter också en källa till tacksamhet till den som vi tror är alla goda gåvors givare. Ny kunskap, till exempel från naturvetenskap, är en viktig pusselbit i reflektionen om tillvaron, och om Gud.

I klimatkrisens tidevarv finns det en mycket konkret existentiell dimension i att lyssna på forskningen och vetenskapen.

Naturvetarna är överens: den negativa mänskliga påverkan på klimatet och miljön är för stor. Vi måste lyssna till dessa fakta, ta dem på allvar, och fundera över hur vi som samhälle kan agera.

Nobelveckan sätter strålkastaren på den vetenskapliga verksamheten.

Naturvetenskapen, liksom humaniora, samhällsvetenskaper och andra vetenskapliga discipliner är viktiga årets alla dagar. Till mänsklighetens kunskap, utveckling, nytta och framtid.