Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

1/3

Så undviker du uppslitande tvister om arv

Ett otydligt testamente kan ge upphov till onödiga tvister mellan dödsbodelägare. Juristen Linnea Andersson guidar genom rättsvetenskapens snårskog.

På väggen i juristbyrån Familjens Jurists reception hänger ett konstverk – ett stiliserat träd med spretiga grenar. Det är de grenarna i livets träd som familjejuristen Linnea Andersson har hjärnkoll på.
– Jag valde den här inriktningen eftersom jag tycker om att jobba nära människor. I samband med framför allt bouppteckningar, när kunderna ofta befinner sig i sorg och affekt, kan det vara mycket känslor inblandade, säger hon. 

Finns det då ett väl formulerat och tydligt testamente minskar risken för onödiga tvister. Det gäller i synnerhet det som i dag kallas stjärnfamiljer och som, i motsats till kärnfamiljer, inbegriper alla typer av familjekonstellationer – oavsett släktband. Linnea Andersson berättar om ett par vanliga fallgropar.
– Den vanligaste missuppfattningen är att makar alltid har en viss arvsrätt enligt lag. Men finns det barn från tidigare förhållanden måste makarna upprätta testamente för att ha rätt till arv efter varandra. En annan missuppfattning gäller den efterlevande makans rätt att styra arv som hon fått från sin avlidne make med fri förfoganderätt, säger Linnea Andersson
Ett annat missförstånd gäller par som har barn på varsitt håll och där en maka ärver sin avlidne make. 
– Den efterlevande makan kan inte förfoga över hela kvarlåtenskapen i ett nytt testamente. Den del som makan erhållit med fri förfoganderätt från maken ska vid den efterlevande makans bortgång gå tillbaka till den först avlidne makens arvingar, säger Linnea Andersson.

Har man barn kan man inte göra dessa arvlösa. Enligt lagen har de alltid rätt att få ut sin laglott som är hälften så stor som arvslotten. Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen som bröstarvingen har rätt till när fördelning sker enligt lag. 
Enligt Linnea Andersson känner de flesta numera till att sambor inte ärver varandra. Om den ena parten dör kan den kvarvarande sambon tvingas flytta från den gemensamma bostaden för att lösa ut eventuella arvingar. Genom ett testamente har man dock möjlighet att ge den efterlevande sambon bättre möjlighet att bo kvar i den gemensamma bostaden. 
En vanlig orsak till att gifta makar med gemensamma barn vill skriva testamente är, enligt Linnea Andersson, att de vill försäkra sig om att arvet blir barnens enskilda egendom. I annat fall riskerar barnet att vid en eventuell skilsmässa få dela med sig av halva arvet från föräldrarna till dennes make/maka. En konsekvens skulle då kunna bli att det barn som ärvt sina föräldrar inte har möjlighet att behålla familjens släktgård på grund av makens bodelningsrätt. 
Ensamstående utan barn väljer också ofta att skriva testamente. I annat fall fördelas arvet enligt ”den legala arvsordningen” som tydligt säger vem som ska ärva. Det innebär att för en ensamstående utan barn tillfaller arvet i första hand dennes föräldrar, därefter, syskon och syskonbarn.
– Ibland kan det bli ganska många dödsbodelägare som ska dela på arvet. Då kanske man hellre vill att pengarna ska gå till något välgörande ändamål eller till en speciell organisation, säger Linnea Andersson. 

20-30 procent av alla ideella hjälpinsatser i världen finansieras just av testamentsgåvor.
För svenskar som tidvis bor utomlands finns det numera anledning att skriva testamente. Förr gällde svensk lag för svenska medborgare, oavsett var de bodde vid ett dödsfall. Men för ett par år sedan ändrades arvsordningen inom EU. Idag är det lagen i det land där den avlidne hade sin hemvist när han eller hon dog som gäller. Om man vill att svensk lag ska gälla måste man upprätta ett testamente. 
– Att skriva in en lagvalsklausul i sitt testamente innebär att man själv kan välja mellan medborgarskapslandets lag och hemvistlandets lag säger Linnea Andersson. 

Linnea Andersson, familjejurist. Bild: Privat

Vad är då skillnaden mellan arvslott och laglott? Och mellan fri förfoganderätt och full äganderätt? Vår ordlista hjälper dig att få koll på juridiken.

  • Arvskifte. Själva fördelningen av arvet som sker enligt lag och testamente med bouppteckningen som underlag.
  • Arvslott. Den del av kvarlåtenskapen som arvinge ärver enligt lag. 
  • Arvsordningen. När en person avlider utan att efterlämna testamente fördelas tillgångarna enligt arvsordningen. I första hand ärver makar och/eller bröstarvingar. Därefter föräldrar, syskon, syskonbarn och avlägsen släkt. Kusiner ärver inte varandra.
  • Bröstarvinge. Den som har rätt till arv i rakt nedåtstigande led. I första hand biologiska och adopterade barn, i andra hand barnbarn och så vidare. Bröstarvingar kan aldrig göras arvlösa.
  • Efterarv. Uppskjuten arvsrätt. Den efterlevande maken behåller hela kvarlåtenskapen och får sitta i ”orubbat bo” så länge han eller hon lever. 
  • Enskild egendom. Egendom som undandras bodelning. Tillgången kan vara enskild på grund av att makarna har skrivit ett äktenskapsförord eller om någon av makarna har fått arv eller gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom. 
  • Fri förfoganderätt. Den efterlevande får göra vad han/hon vill med arvet men inte testamentera bort det. 
  • Full äganderätt. Den efterlevande kan göra vad han/hon vill med arvet, till och med testamentera bort det.
  • Förskott på arv. Om en person under sin livstid ger betydande gåvor till ett eller flera av sina barn, eller till exempelvis välgörande ändamål, ska gåvan som huvudregel betraktas som förskott på arv. Det ska då avräknas på bröstarvingens arv till samma värde som gåvan hade vid gåvotillfället. 
  • Giftorättsgods. All egendom i äktenskapet som inte är enskild egendom.
  • Laglott. Halva arvslotten. En bröstarvinge har alltid – oavsett vad det står i ett testamente – rätt att få ut sin laglott i arv efter sin förälder. 
  • Särkullbarn. Barn från ett tidigare förhållande. Särkullbarn har rätt att få ut laglotten direkt vid dennes förälders bortgång. De kan aldrig göras arvlösa.

Fakta: Testamente

  • Kostnaden för ett testamente hos Familjens jurist brukar landa på mellan 3 000 och 5 000 kronor. Priset regleras med hjälp av den statliga rättshjälpstaxan på 1 678 kronor per timme. 
  • Det finns inga krav på att ett testamente måste vara upprättat av en jurist, men för att vara giltigt måste det vara skriftligt och daterat samt klart framgå att det är ett testamente. Din namnteckning ska bevittnas av två personer som är samtidigt närvarande i rummet. De får inte vara släkt med dig eller dina arvingar och får inte själva komma att ärva dig. 
  • Originalet ska bara finnas i ett exemplar och bör förvaras på ett säkert ställe. Det är bra om anhöriga får veta att det finns ett testamente och var originalet förvaras.
  • Saknar du arvingar och inte har skrivit testamente tillfaller arvet Allmänna Arvsfonden. Pengarna används då för att finansiera projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Man kan också testamentera sina tillgångar till en registrerad organisation.  
Mest läst