Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Katten är en dubbelnatur. Å ena sidan ett effektivt rovdjur, å andra sidan tam och kelig. Bild: Helené Furness

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så tänker din katt

Katter förstår sig på oss människor bättre än vi anar. De följer våra rörelser och läser av våra känslor för att få vägledning i olika situationer. Men när det verkligen gäller litar katten helst till sig själv.

Minns ni uppståndelsen kring varför katter älskar tomma papplådor? Inslaget delades i rasande fart på sociala medier förra året. Vilket i sin tur väckte idén hos Bo Söderström, docent i naturvårdsbiologi och chefredaktör för tidskriften Ambio, att göra en sammanställning av de mest intressanta forskningsrönen om katters beteende. Nu är han aktuell med boken Hur tänker din katt?
De flesta av studierna har bedrivits som kontrollerade experiment, det vill säga katter har slumpmässigt indelats i en försöksgrupp och en kontrollgrupp.
- Jag hittade både guldkorn och bottennapp. Ett exempel är den studie som fick genomslag i svensk media med rubriken Din katts onda plan – vill förmodligen döda dig, berättar Bo Söderström.

Här beskrev en forskargrupp hur lite tamkattens beteende egentligen skiljer sig från vilda kattdjurs.
De har alla gemensamma drag som impulsiva, neurotiska och dominerande.
- Jag tycker att den vetenskapliga artikeln och dess underlag var ganska dåliga. Men nog tror jag att skillnaden mellan en socialiserad och en osocialiserad katt är enorm. Hur katten hanteras under sina första veckor är avgörande.

Trots att katt och människa har levt tillsammans i närmare 10 000 år, visar Bo Söderströms sammanställning att katten har kvar sitt ursprungliga beteende.
- Vi har ännu inte gjort katten till ett husdjur. Snarare har vi i stället accepterat kattens egenheter och katten har accepterat våra. Katten är domesticerad så till vida att den tolererar oss. Men för att katter ska bli sociala och trevliga gäller det att umgås och hantera dem när de är mellan två till nio veckor gamla. Det är då deras sociala beteenden för resten av livet utformas.

I den första studien av kattens hela arvsmassa, som publicerades 2014, jämfördes arvsmassor hos 22 olika tamkatter av olika raser och från olika platser med vildkatter. Resultaten visade att det endast skiljer 13 gener mellan tam- och vildkatter.
- Det är väldigt lite. Tam- och vildkatter parar sig nog mer med varann än man tror, säger Bo Söderström.
De 13 generna var av det slag som påverkar beteenden, som inlärning och mindre rädsla för nya situationer. I studien fastslog man också att katter har genomgått en mindre intensiv förändring i arvsmassan och under en kortare tid jämfört med hundar. Av de kattraser som människan avlat fram är de flesta yngre än 75 år. Och bara tre procent av alla katter är raskatter.

Katten är en dubbelnatur – å ena sidan tam och kelig, å andra sidan ett effektivt rovdjur. I forskningen fann Bo Söderström att varje svensk katt i genomsnitt tar tolv fåglar per år, men att 75 procent av bytena utgörs av möss och sorkar.
Det betyder att Sveriges tama och förvildade katter sammantaget tar 17,5 miljoner fåglar och 50 miljoner mindre däggdjur om året. Samtidigt är det bara fem procent av all dödlighet hos fåglar som beror på katter – de flesta dör av matbrist, sjukdom, ålder med mera, påpekar han.
Och det är ingen idé att gräla på katten när den kommer hem med ett byte.
- Skäll inte på den, men beröm inte heller.

Detta gäller överhuvudtaget när man ska uppfostra en katt.
- Att banna hjälper inte. Däremot berömma gott uppförande, genuint med glad röst. De förstår mycket väl beröm och förstår vad man säger till dem.
Samtidigt finns i bakhuvudet hos varje kattägare en gnagande misstanke: det är inte vi som uppfostrar våra katter, det är de som uppfostrar oss.
- Ja, det finns även studier som visar att tjat i form av upprepade mjauanden lönar sig, instämmer Bo Söderström.

Men hur läraktiga är egentligen katter? När man gjort minnestester med både katter och hundar, där godis gömts under en viss låda, lyckades både katterna och hundarna hitta rätt låda i 70 procent av fallen. Medan hundarna visade sig vara mer lättdistraherade, koncentrerade sig katter bättre och tycktes ha mer impulskontroll.
- Det hänger samman med att de är jägare, som tålmodigt sitter och väntar ut sitt byte tills det rör sig. Härigenom har de lärt sig förstå människors signaler. De reagerar mycket på rörelser, följer ens finger och kan därigenom lista ut var godis finns, säger Bo Söderström.

Andra studier visar att de lyssnar av oss människor mer än vi kanske tror. De har visat sig kunna känna igen sin ägares röst i blindtester. Och de försöker läsa av våra känslor för att få vägledning om hur de ska bete sig i hotfulla situationer.
Översatt till vardagen kan du alltså lugna din katt genom att prata med den med glad röst när den blir rädd för exempelvis dammsugaren.

När ägarna i ett test uttryckte rädsla i ett rum med en fläkt med fladdrande plastband, sökte katterna en flyktväg, men när ägarna var glada och trygga visade katterna ingen oro.
Men i motsats till hundar litar katter inte helt på sina människor. De söker inte upp sin ägare för att få trygghet utan söker hellre en flyktväg.

För oss människor kan en katt betyda lika mycket som en hund. Den ger oss enligt forskningen bättre hälsa, lägre blodtryck och lägre kolesterolvärden.
Katten tröstar utan krav på motprestationer. Och barn som växer upp med katter får högre social kompetens, bättre självkänsla och tydligare kroppsspråk.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

 

 

Talar katten dialekt?


Mycket ny spännande forskning om kattens beteende är på gång. Vad säger den egentligen till oss? Talar den rentav med dialekt?

- Under de senaste sex åren har forskningen verkligen exploderat. Och det behövs, inte minst för att öka människors kunskap om katters beteende, säger Elin Hirsch, doktorand i tillämpad etologi vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

I motsats till hunden vet vi förvånansvärt lite om kattens etologi.
- När människan blev jordbrukare och började lagra mat – och därmed drog till sig gnagare – öppnades det en nisch för katten utan att vi behövde anpassa den. Den hade redan ett naturligt beteende som lämpade sig för uppgiften.
Elin Hirsch arbetar med SLU-projektet Stress hos katt, där man bland annat studerar hur katter påverkas av att leva i grupp och hur denna stress i sin tur påverkar kattens beteende, fysiologi och sjukdomsfrekvens.
Hon har även deltagit i planeringen av Kattbarometern på SLU, en delstudie inom projektet Stress hos katt, som handlar om katters beteenden i deras dagliga miljö och deras relation till människan.
Nu ska enkätsvar från 3 280 kattägare analyseras.

Parallellt med detta har SLU-forskarna även påbörjat samarbete med Lunds universitet där Susanne Schötz, fonetiker vid medicinska fakulteten, i ett världsunikt forskningsprojekt ska undersöka hur människa och katt kommunicerar.
Projektet Meowsic (Melody in Human-Cat Communication) ska genom att samla kattläten och undersöka deras satsmelodi försöka hitta gemensamma drag – vad säger de egentligen till oss? Hur varierar katter melodin i sina läten när de kommunicerar med människor i olika sammanhang och miljöer? Det tycks även som om katter pratar med dialekt. Enligt Susanne Schötz kan man höra att katter härmar sin ägare och att ägaren härmar sin katt i sin kommunikation, och hon ser även tecken på att omgivningen kan påverka kattens tal.

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.