V i sitter längst ute på en stor orangeröd klippa i änden av fiskebyn Marciana Marinas hamnpromenad. Klippan som går ut i vattnet heter Il Cotone och ser lite ut så som man föreställer sig planeten mars med sin knottriga yta och rostiga färgton. Här är perfekt att slå sig ner under dygnets guldtimme någon gång efter fem då solen är mild och ljuset alldeles magiskt.
Längre ner, vid vattenbrynet, sitter tre unga italienare som just krängt av sig kläderna och badat i sina underkläder. De kedjeröker medan de torkar i kvällssolen och vi dukar fram godsaker som vi köpt på den lokala marknaden tidigare på dagen. En vällagrad Pecorino – italiensk fårost ingniden i aska – som traditionellt äts efter middagen tillsammans med päron och valnötter eller överringlad med stark kastanjehonung.
Vi väljer att basera hela måltiden på denna goda ost och äter den ihop med pesto och fluffigt focacciabröd från bageriet vid hamnpromenaden. Där har systrarna Maria och Amalia Murzis familj drivit brödbutik ända sedan 1890. Med vana händer trycker de ut dagens focaccia på plåtar varje morgon och kryddar med flingsalt, oliver eller rosmarin.
– De har öns bästa bröd, det tycker alla! sa deras vän Tommaso Vitiello när han stod bredvid oss och väntade på sitt frukostbröd samma morgon.
Tommaso har känt familjen sedan barnsben och berättade nostalgiskt hur hans mamma brukade kila ner till bageriet och torka blöta kläder på kaklet intill vedugnen under kalla och regniga morgnar.
En egen strand
Det är lite så hela ön känns – genuin och vardaglig i ordens allra bästa bemärkelse. I byarna pågår livet till synes som det alltid har gjort och de små gränderna med tvättlinor mellan fönstren känns pittoreska på ett sätt man bara trodde existerade i avsnittet om Lady och Lufsen i Kalle Ankas jul.
Trots att Elba beskrivs som en av de vackraste öarna i Medelhavet – och trots att den länge varit ett favoritresmål för många italienare – har den inte blivit exploaterad av utländska resenärer som så många andra öar i regionen. De allra första turisterna som kom på 1950-talet möttes av stenkastande lokalinvånare som ansåg sig kunna klara sig fullt tillräckligt på öns järnmalmsgruvor och fiske. Idag är invånarna betydligt vänligare inställda till besökare, och tur är väl det.
Elba är ett Toscana iö-form – lika vackert och lika välsmakande som den världsberömda regionen på fastlandet, men med bonusen att här finns mer hav. Runt ön finns över hundra badvikar och stränder. Vissa av dem har restauranger och parasoller, men majoriteten är små vikar med vita eller svarta stenar och vatten så klart att du ser din egen skugga på botten när du flyter på ytan. På många stränder kan du ligga helt för dig själv utan att bli störd under en hel dag.
Det finns också goda möjligheter till en mer aktiv semester här. En morgon väljer vi att vandra upp till Monte Capanne: toppen av det grönklädda berg som tornar upp sig bakom Marciana Marina. Vi startar i Poggio, en av bergsbyarna på sluttningen, med en kaffe hos Pietro Miazzei som har en liten bar vid torget tillsammans med sin fru. Pietro föddes här i byn och beskriver medan han torkar upp en skvätt cappuchino från bardisken att byn är den vackraste plats han vet. Från hans uteservering har han utsikt över sluttningen, kustbyarna och ett till synes oändligt blått hav.
Vi betalar Pietro en euro för kaffet och börjar vår vandring mot toppen. Den går ganska brant uppför men tack vare utsikten är det inte särskilt ansträngande. Det är behagligt tyst även om några syrsor sitter och gnider sina vingar mot varann på de torra stenblocken.
Plötsligt hör vi ett annat surrande läte eka mellan bergen. Det låter som insekter men betydligt kraftigare och det visar sig att det är det årliga veteranbilsrallyt som kommit till ön. Människor i tjusiga gamla bilar har invaderat Elba och övar nu som bäst på de krokiga vägarna inför morgondagens race. För många är detta årets höjdpunkt och nu väntar gatufester och annat galej i dagarna tre. Vi vandrar vidare men ser då och då små färgglada prickar med nummerlappar på susa förbi där träden är glesa.
Melon och ingefära
Det tar några timmar men till slut når vi toppen. Här blir vi belönade med en maffig 360-graderspanorama och vi blickar ut över grannen Korsika och välkända litterära öar som Pianosa – där klassikern Moment 22 utspelar sig – och Montecristo. Den senare får endast besökas av tusen personer varje år, så en blick från avstånd är det närmaste de allra flesta av oss kommer den mytomspunna ön.
Efter att ha vilat benen och njutit av solen en stund bestämmer vi oss för att vi vandrat tillräckligt för en dag. Som tur är går en linbana från toppen ner till Marciana, bergsbyn som är kustbyn Marciana Marinas tvilling. För 12 euro får vi kliva in i en kanariegul, fågelbursliknande liten korg och snart är vi åter nere i en by bland trånga gränder, kaprisblommor och citrusträd.
Vi avslutar dagen så som man skulle vilja avsluta alla dagar: med en frullati på la Porta Birreria intill Marcianas kyrka. Frullati är en tjock, färskpressad juice som finns i alla tänkbara smaker. Vi beställer en med melon och ingefära och ingenting smakar lika gott efter några timmars svettig bergsbestigning.
Baren som ägs av Teresa och Lando Anselmi är inredd med böcker och gamla urdruckna vinflaskor.
– Testa den här också! säger servitören Guiseppe Artieri och pekar på en krämig mörk chokladkaka.
– Teresa brukar hitta på alla möjliga galna recept. Den här är bakad på ett lokalt kastanjeöl som bryggts här i närheten, säger han entusiastiskt.
Vi tar med oss en väl tilltagen bit av kakan ut och låter oss imponeras av dess perfektion. Precis så känner vi inför hela den här ön.
Egen badvik. Runt hela ön är det lätt att hitta en egen oas. Cotoncello nära St Andrea är en av många fina sådana.
Monte Capanne. Linbanan som utgår från Marciana gör bergstoppen Monte Capanne tillgänglig för alla. Ett tips är att vandra upp och ta linbanan ner!
Sevärt. I Marciana, Marciana Marinas tvillingby, finns oändligt med vackra gränder.
Njutning. Till Elba kommer man för kulinarisk njutning, vare sig det handlar om den enklaste picknickmaten eller en sjurätters på någon av fiskrestaurangerna.
FAKTA/Elba
Resa hit: Flera flygbolag flyger från Sverige till Rom och Pisa. Därifrån kan du åka buss eller tåg till kuststaden Piombino och ta färjan till Elba.
Resa runt: Det går lokalbussar runt ön som är smidiga men tidskrävande. Landskapet är bulligt och serpentinvägarna krokiga. Hyr bil för den effektivaste transporten, åk buss dagar då du inte har bråttom eller cykla.
Mat och dryck: La porta Birreria som ligger bredvid kyrkan i bergsbyn Marciana serverar fantastiska juicer, smårätter och lokalbryggt öl tillsammans med vacker utsikt.
På Crêperie l’Onda i Marciana Marinas hamn njuter du av söta och salta crêpes med alla tänkbara fyllningar.
En fin middag avnjuts med fördel på Osteria del noce i Marciana, vars inglasade terrass tittar fram mellan gränderna inramad av träd och blommor.
Ett annat alternativ är Zorba i Marciana Marina, som serverar vinkokta musslor, bläckfisk och andra traditionella italienska fisk- och skaldjursrätter.
Stränder : Crochetta ligger en kvarts promenad öster om Marciana Marina. Den omges av branta berg och nås via en liten stig som du hittar genom att följa bilvägen och leta efter en liten träskylt som sitter på sniskan. Nedanför väntar kritvita stenar och gudomligt vackert vatten.
Stranden Cotoncello som ligger nära St Andrea i öns nordvästra hörn har runda, lena klippor i vackra formationer. Hit kommer du genom att gå längs vattnet från St Andrea på en stig med små trappor och broar.
Södra sidan av ön har fler sandstränder med serveringar och surfmöjligheter.
Aktiviteter: På den västra delen av ön finns mängder av vandringsleder av varierande svårighetsgrad. Rekommenderade sträckor är exempelvis Poggio till Monte Capanne, Marciana Marina till St Andrea och Chiessi till Pomonte.
Besök Napoleonmuseet. Ön är känd för att ha varit den franske kejsare Napoleons exilort mellan 1814 och 1815. Napoleon utförde en rad ekonomiska och sociala reformer under sin tid på Elba och detta kan man lära sig mer om på Napoleonmuseet i Portoferraio.
Shoppa: Nena & Tomy som ligger vid hamnpromenaden i Marciana Marina är en fotobutik som ägs av två fotografer. Här kan man köpa vackra tavlor och andra inredningsattiraljer.
I delikatessbutiken Le due Valli i närheten kan man köpa lokala viner och det Elba-producerade dessertvinet Aleatico, som bland annat används till att baka en söt rödaktig kaka med samma namn. Elba har också ett parfymeri, Acqua dell’Elba. Enligt legenden ska Napoleons favoritsyster Pauline ha förälskat sig i doften från buskagen när hon var ute och simmade. Eftersom Napoleon inte kunde säga nej till sin syster lät han bygga ett laboratorium som idag säljer parfymer.
