Folkbildaren och läkaren Hans Rosling dog i februari i år. Med siffror och statistik förklarade han tillstånd, mönster och sammanhang i världen, så att vi, enkla människor, förstod lite mer och möjligen blev lite klokare. Hans utläggningar var ofta som en god luthersk predikan, ”lag och evangelium”, kunskap och hopp, förnuft och känsla. Budskapet: Det är inte alltid så illa som vi tror, det går att förändra också det som, vid första intrycket, ser hopplöst ut. Strax efter Hans Roslings död sändes en gammal radiointervju med honom, in memoriam, nyss hemkommen från det Ebola-drabbade Liberia (SR Play 22/1 2015). Han beskrev då, i en enda mening, vad som krävs i kampen mot en ofta svårbegriplig och okontrollerbar smittspridning: ”Man behöver människokärlek i den ena handen och ett excel-ark i den andra”.
Människokärlek utan fakta, regelverk och praktiska strukturer tenderar att bli naiv, gränslös och ohållbar över tid. Siffror och beräkningar, utan människokärlek, gör oss till slut hänsynslösa och maskinella. Vi behöver både och, samtidigt.
I år är det Reformationsåret. 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg och utmanade den då mäktiga och korrupta kyrkan. Det går att säga mycket om Martin Luther och det går att tolka hans teologi, tankar om Gud, på olika sätt. Han var ett ”barn av sin tid” och bar till exempel på grova antisemitiska åsikter, vilket för en luthersk kyrka gör att reflektionen kring tolkning, tradition och identitet ständigt måste hållas levande.
Varför ser våra bilder av Gud ut som de gör? Vilka har format och skapat de bilderna och vilka har marginaliserats och osynliggjorts? Finns det andra bilder, som inte målar bilden Gud som en mäktig, dömande Herre och någon vi skall lyda och underkasta oss? Ja, det finns andra bilder. Martin Luther sökte en nådig och barmhärtig Gud i sin samtid och han fann det han sökte. I dag kanske vårt sökande efter Gud ser annorlunda ut, vi bär på andra frågor och ”frälsningen” har andra former och andra motiv än på biblisk eller luthersk tid.
Kanske är det lutherska arvet att vi aldrig skall ge upp sökandet efter en gudsbild och en relation, som är befriande och gör att vi kan leva fullt ut, som de vi är. Sökandet efter ”nåd”, inte som ett maktförhållande och en skam i benådandet, utan som en befrielse, ”komma ut”, blomma ut, bli den jag är och ta plats i världen.
Sund religion är inte i krig med vetenskapen, utan tar till sig kunskap och fakta. Sund religion integrerar det vi vet om verkligheten med det som är trons värld; mening, tröst och hopp. Sund religion bär också på människokärlek och upprätthåller inte religiösa regler och dogmer som gör människor illa. Nåd och rätt hör ihop, är inte varandras motsatser. Både och, inte antingen eller.
Ibland önskar jag att Hans Rosling fått analysera våra bilder av Gud, våra traditioner och texter. Med ett excel-ark i ena handen och kravet på människokärlek i den andra. Å andra sidan, det kanske han gör. I samtal med de andra runt fikabordet. Kvinnor som tystats i historien, alla som ställts åt sidan, deras röster. Hans Rosling, Martin Luther och Gud.
