Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/2

Polarexpeditionen gav Katarina viktiga svar

Som liten blev nog Katarina Gårdfeldt aningen miljöskadad när hon tillbringade tid i korridorerna på Chalmers i väntan på sin pappa, som var professor i kemi.

– Jag påverkades i mitt yrkesval, säger docenten i oorganisk miljökemi, som i höstas ledde en expedition med 45 forskare från 14 länder till Nordpolen.  
– Min första resa dit. Tystnaden där uppe är speciell. Tidigare har jag varit på Antarktis-expeditioner.
Deltagarna i expeditionen var borta i sex veckor utan land i sikte.
– Vi tog vattenprover från 4000 meters djup och kunde se hur kvicksilver och plastpartiklar transporterats genom haven. Min grupp på fyra personer flög med helikopter ut till isflak och hämtades upp när Oden kom ikapp. Rätt mycket action.
Det gäller att vara förberedd inför strapatserna:
– Vid en forskningsresa till Antarktis fick alla skriva på att expeditionen inte skulle avbrytas vid svår sjukdom.
En person blev sjuk, fartyget gick mot land, en helikopter tog vid för att nå internationellt flygplats. Flygbolag flyger inte där på vintern men ett bolag visade medmänsklighet och undsatte med ett plan.

Katarinas pappa forskade inom pappersmassaindustrin.
– Min mamma Pia brukade fråga "men miljön då, vem tänker på miljön?" 
1972 kom Katarinas mormor Josefina Björk hem med ett fat till minne av Only one earth, FN:s första miljökonferens i Stockholm, och sa att "nu ska alla världens länder arbeta för miljön".
Katarina valde den sidan av forskningen.
– Vi gjorde lekfulla experiment i köket, så jag blev tidigt familjär med kemi. Det var spännande, vi tog blodprover på oss själva och använde hans gamla mikroskop från början av 1900-talet. Med taklampan som ljuskägla.
Pappan, som var rullstolsburen, ville att Katarina skulle läsa biokemi.
– Han tänkte säkert på att den forskningen kunde lösa mysterier bakom fler sjukdomar och hans egen MS, säger hon och blir märkbart rörd. 

På Buråsskolan fanns en kemilärare som spädde på hennes intresse.
Hon hette Barbro, jag minns inte efternamnet, och var sååå proffsig. Hon tog exempel från vardagen och lyfte lektionerna.
Från början hade Katarina emellertid tänkte bli arkeolog.
– Jag grävde upp vår villaträdgård i Johanneberg när jag var åtta år och mina föräldrar inte var hemma. Där hittade jag porslinsskärvor, troligen var det gammalt fylle. Min morfar hade lagt ner stora möda för att anlägga gräsmattan. Mamma tog sig för pannan och tyckte inte som jag att det var en bra idé att börja odla potatis där.

Nu handlar det om jordens tillstånd.
– 2016 var det hittills varmaste året. Arktis går från en vit till en mörk yta och absorberar istället för att reflektera värme.
Uppvärmningen ökar, isen smälter och mer växthusgaser frigörs.
– Jag är oroad av den globala uppvärmningen. Stefan Edmans ”biffen, bostaden och bilen” – vad vi ska äta, hur vi ska värma våra hus och transportera oss – håller än, säger hon.
Arktiska oceanen är förhållandevis outforskad.
– Vi måste veta mer om geologin och samspelet mellan luft och hav för att förstå och kunna göra framtidsscenarier. Under vår expedition tog vi fram kunskap om hur växthusgaser transporteras, mellan hav och luft, för att kunna göra bättre väderprognoser och globala klimatmodeller. Hittills har de baserats mycket på data från exempelvis Atlanten. Vi ser hur utsläpp av kvicksilver blir tillgängligt för fisk i Arktis. 
– Det gäller att omsätta denna kunskap så att beslutsfattare hinner ta till sig den. Att vi människor påverkar framtidens klimat är en fråga som de allra flesta forskare inom vetenskapen är överens om.
Hur är vår miljömedvetenhet?
– Fantastiskt stark. Det var inte många år sedan som hållbar utveckling viftades bort som något flummigt.
Hur ser du på den framtida utvecklingen? 
– En hållbar utveckling ligger högst på agendan hos alla stora företagsledare. Det var glädjande att höra Kinas premiärminister Xi Jinping tala övertygande om klimathotet i Davos. Jag har ett utbyte med forskare där och vet att Kina använder mycket fossilt kol för elproduktion men satsar på förnybar energi från till exempel sol och vind. Fossil energi tillhör kanske snart det förgångna.

Katarina anser att Sverige är världsbäst inom hållbar utveckling:
– Vi har stora utmaningar och måste fortsätta arbeta för jämställdhet, utbildning av god kvalitet, minska miljöpåverkan från konsumtion och transporter, minska utanförskap, söka mildra konflikter och arbeta för fred på jorden. 
Men Sverige har gjort bra saker.
– Vi har uppfostrat en hel generation i cirkulärt tänkande om sophantering, en symbolhandling för hela Moder Jord, säger hon.

Fakta: Katarina Gårdfeldt
Ålder:
57 år.
Yrke: Docent på Chalmers, samt föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum vid Chalmers och Göteborgs Universitet. Ledamot i Kungliga vetenskapsakademiens nationalkommitté för globala miljöförändringar
Bor: Örgryte, i Steninge och på Koön, Marstrand.
Familj: Egna barnen Fredrika, 33, Kalle, 31, Josefina, 29, Klara 27, och Arvid, 23. Gudbarnet Victor, 27, och tre barnbarn. Christofer Edström och hans dotter Martina 22,
Intressen: Umgås med familjen och vänner. Vinodling och grävning i Steninge. Segling.

Mest läst