Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/6

Ny teknik ett hinder för många äldre

Att ringa till vårdcentralen eller försäkringskassan kan innebära fyra olika knappval i telefonen innan det blir rätt. Att sköta bankärenden är i princip omöjligt utan Internetbank och mobilt bank-id. Men långt ifrån alla klarar av att hantera den nya tekniken.

Vi tillber digital teknik, som vi förr gick i kyrkan. Den som händelsevis vågar beklaga sig anses gammal och otidsenlig, och därför håller de flesta av oss tyst. Vi väntar tålmodigt i trekvart i telefon medan vi knappar oss fram genom olika tillval, och vi accepterar utan att blinka att enda sättet att boka tågbiljett är på nätet. 
Med lite möda checkar vi - dessutom - in oss själva på flyget och scannar våra varor i butikerna innan vi betalar med kort. 
– Det har blivit en polarisering mellan de som älskar tekniken och de som upplever sig helt utestängda, säger Louise Nygård, professor i arbetsterapi.

Vi träffas på Karolinska Institutet i Flemingsberg, en dag när Stockholm har drabbats av Göteborgsväder. Jag har för länge sen gett upp kartfunktionen i min mobiltelefon och läser istället på vägskyltarna för att hitta rätt.
– I vår forskning har vi kunnat se, att när de kognitiva förmågorna går ner får man tidigt svårt med tekniken, vilket snart leder till en lägre aktivitetsnivå. Det blir som en ond cirkel, förklarar Louise Nygård när vi sätter oss till rätta i hennes tjänsterum.

Louise Nygård.
Ålder har en viss betydelse, liksom sjukdom och försämrade kognitiva förmågor. Men framförallt ligger förmågan och intresset att ta till sig förändringarna på ett individuellt plan. Det finns 100-åringar som bloggar och släktforskar med internet som hjälp och 25-åringar som knappt kan skicka ett mejl.
Det var när Louise Nygård själv skulle köpa en tågbiljett över telefon som hon började fundera över de här frågorna. Hon hade en vacker svart dialogtelefon med en gammaldags snurrskiva, men kunde förstås inte använda den. Bokningen krävde att hon hade en knapptelefon.
– Då började jag fundera över hur det går för dem som av olika anledningar har kognitiva problem eller en begynnande demenssjukdom. Hur klarade de av att hänga med i teknikutvecklingen, säger hon.

I dag ingår Louise Nygård och hennes forskningsteam i flera internationella projekt, där man studerar hur äldre människor handskas med vardagsteknik. Samtidigt som utvecklingen går i rasande takt och vi hela tiden begåvas med nya tekniska lösningar, växer gruppen som upplever sig ha problem. Det handlar inte bara om de som har tidig demens eller kognitiva svårigheter utan många äldre i allmänhet. 

Enligt den senaste rapporten ”Svenskarna och Internet 2016” upplever bara var tredje person i åldersgruppen 76 plus att de känner sig delaktiga i ”det nya informationssamhället”. Till exempel är det bara 14 procent av dem över 76 år som använder sig av mobilt bank-id, i jämförelse med 65 procent av befolkningen i övrigt. Enbart fyra procent i åldersgruppen utnyttjar betaltjänsten swish.
– Vi har sett att det kan vara särskilt svårt när tekniken kräver flera moment i en viss ordningsföljd innan man når fram till målet. Som i en dator eller i en mobiltelefon, säger Louise Nygård.

Bild: Anders Hofgren
Att kontakta vårdcentralen
kan till exempel innebära en rad instruktioner om olika knappval innan man möts av en röst i örat. Lika krångligt är det att ringa försäkringskassan eller sköta sina bankärenden på nätet. Du ska lämna ditt personnummer och din kod till höger och vänster och sen vara tillräckligt snabb för att kunna slutföra ditt ärende. Dessutom uppdateras de tekniska systemen med jämna mellanrum, vilket gör att du tvingas lära om.
– Många berättar att de måste ringa vissa samtal flera gånger och att de ändå är osäkra på om de har förstått instruktionerna rätt. Det här är särskilt allvarligt när det gäller samhällets mest grundläggande tjänster, säger Louise Nygård.

Fortfarande går det oftast att hänga kvar i luren tills man får prata med en ”riktig” människa, men det är väl mest en tidsfråga innan den möjligheten tas bort. Det här är en utveckling som oroar Louise Nygård och hennes forskargrupp.
– Vi borde hålla kvar fokus på människan istället för tekniken. Det är tekniken som ska tjäna människan, och inte tvärtom, menar hon.
Men att handskas med teknik innebär inte bara att hitta rätt på olika webbsidor, det kan också handla om mer vardagliga saker. Som att behärska fjärrkontrollen till tv:n eller att skölja upp kläder i den nya tvättmaskinen.
– Ju mer abstrakta symboler en apparat är försedd med, desto svårare kan det vara att förstå hur man ska göra. Och när man inte begriper sig på hur något fungerar är det lätt att ge upp, säger Louise Nygård.

Hur positiv man är till att lära sig nya tekniska moment står ofta i paritet till hur man ser på sig själv, förklarar professorn. Den som har en historia av att vara ”duktig i skolan” har vanligtvis en större tilltro till sig själv. En person som däremot har fått med sig en sämre tillit till sin förmåga att lära sig, har i de flesta fall ett större motstånd.
– Det kan upplevas som pinsamt att medge att man inte hänger med, och man vill ogärna visa för andra att man inte klarar av att använda diskmaskinen till exempel. Då håller man hellre tyst och diskar för hand, säger hon.

Det går inte att bromsa den tekniska utvecklingen, och det är inte heller något som Louise Nygård förespråkar. Tekniken finns överallt, både i arbetet och vardagslivet - och det behöver vi förhålla oss till. 
Däremot är det viktigt att alla invånare i ett samhälle inkluderas när nya tekniska lösningar tas fram, menar hon.
– Det ska inte vara så att en blankett enbart måste fyllas i på nätet, utan den ska än så länge också finnas i pappersform. För att inte stänga ute en stor grupp människor krävs det någon slags överlappning i processen, säger hon.

Pendeln från Flemingsbergär full av 12-åringar från Södertälje som ska på skolresa till Gröna Lund. Jag lyssnar förstrött på deras förväntningar och tomstirrar på reklamskylten på väggen i tågvagnen. Rubriken är ”Båtluffa - enkelt och bekvämt” över en bild med några seniorer på väg ombord på en skärgårdsbåt. 
Jag fortsätter att läsa. ”Planera din resa på appen eller på ...” - och sen följer namnet på en lång webbadress. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

FAKTA: Teknikanvändning
630 000 svenskar står helt utanför Internet idag, vilket motsvarar sju procent av befolkningen.

Drygt hälften av svenskarna över 76 år använder inte internet överhuvudtaget. Bara 16 procent av dem använder internet i mobiltelefonen.

14 procent i åldrarna 66-75 år använder inte Internet alls, och fler än hälften i samma åldersgrupp använder inte internet i mobilen.
I åldrarna 56-65 år saknar var tredje svensk uppkoppling i mobilen.

Över 30 procent i den äldsta åldersgruppen 76 plus använder sig inte av banktjänster på nätet och betalar inte sina räkningar den vägen. 20 procent av 65-75-åringarna betalar inte sina räkningar på nätet.

60 procent av svenskarna över 76 år använder aldrig tv-kanalernas playtjänster. Samtidigt är det den åldersgruppens som ägnar mest tid åt att titta på tv.

52 procent av kvinnorna och 38 procent av männen över 75 år anser sig vara helt okunniga om datorer.

De främsta orsakerna till att man inte använder internet är ointresse och att man anser att det innebär krånglig teknik.

Källa: Svenskarna och internet 2016, Internetstiftelsen i Sverige.
 

Mest läst