De flesta förknippar nätmobbning med ungdomar eller kända personer. Hat som sipprar ner i sociala medier i form av förolämpningar, kritik och rena hot.
Men det finns också en subtilare variant som liknar traditionell arbetsplatsmobbning. Där ingen av kollegorna eller kunderna går i direkt konfrontation på jobbet men missnöjet pyr under ytan. Den ”usla” chefen diskuteras på Facebook, lärare hängs ut av elever eller man ”glömmer” att bjuda in kollegan till veckans personalmöte.
– Det kan handla om allt från ett passivt exkluderande och e-post som inte besvaras till grövre påhopp, säger Rebecka Cowen Forssell, som är doktorand på Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö Högskola.
I sitt avhandlingsarbete har Rebecka Cowen Forssell studerat ett relativt nytt fenomen, så kallad cybermobbning på arbetsplatsen. Företeelsen har inte lyfts fram i ljuset tidigare, men Rebecka Cowen Forssell tror att problemet kommer att växa i framtiden och få långtgående konsekvenser för såväl individerna som drabbas som organisationerna och samhället i stort.
Men hur många som utsätts vet Rebecka Cowen Forssell inte med säkerhet, eftersom antalet beror på hur frågan ställs, menar hon.
Enligt enenkätundersökning med 3 500 yrkesverksamma personer i åldrarna 25 till 65 som är bosatta i Skåne uppgav 3,5 procent av dem att de upplevde sig mobbade på jobbet. Knappt en procent svarade att mobbningen skedde på nätet.
– Men när vi formulerade om frågan rapporterade nästan tio procent att de upplever negativa beteenden kopplade till sin arbetsplats varje vecka, säger Rebecka Cowen Forssell.
Ibland är det heller inte solklart vad som är vad, när de digitala gränserna mellan arbete och privatliv är flytande. Och det som kan vara extra jobbigt när mobbningen sker digitalt är att den inte upphör när man går hem för dagen.
Sociala medier är alltid vakna och kollegor, kunder, elever och föräldrar kan fortsätta trakasserierna oavsett tid på dygnet. Många, särskilt i ledande ställning, har dessutom sin jobbmejl i telefonen och det kan vara svårt att låta bli att kolla inboxen trots att man är ledig.
– Till skillnad mot när mobbning sker ansikte mot ansikte är män mer utsatta än kvinnor. Det är också vanligare att chefer drabbas och det sker oftare på arbetsplatser där man har datorer som arbetsredskap, säger Rebecka Cowen Forssell.
När man inte ser den man kränker riskerar kommentarerna också att bli mer aggressiva än de kanske var tänkta från början eftersom avsändaren kan ta i lite extra för att budskapet ska gå fram.
Den som vill framföra en åsikt digitalt har oftast även haft mer tid att formulera sig, vilket kan vara extra sårande för mottagaren. Ett välformulerat och genomtänkt mejl kan göra mer ont än framkastad ilska i fikarummet.
Men ska inte chefen kunna tåla kritik?
– Jovisst, och man kan alltid diskutera vad som är mobbning och inte. Ofta handlar det ju om en subjektiv upplevelse och man tittar på händelsen ur offrets perspektiv, säger Rebecka Cowen Forssell.
När det gäller trakasserier i sociala medier finns ytterligare en aspekt som kan göra dem extra plågsamma för mottagaren – osäkerheten över vem som kan ha läst dem.
Kommentarer på Facebook och Twitter till exempel är offentliga och kan alltid delas med andra i all oändlighet.
För den som är utsatt kan det upplevas som oerhört obekvämt att inte veta vem på arbetet eller i den privata kretsen som har läst kritiken.
Att personligen gå i svaromål i sociala medier är kanske heller ingen framkomlig väg, särskilt inte för någon i arbetsledande ställning.
– Det finns en annan kultur online än offline, och de flesta arbetsplatser har ingen tydlig policy vad som gäller. Tidigare kunde hemmet ses som en fredad zon, skild från arbetsplatsen. Men så är det inte längre, konstaterar Rebecka Cowen Forssell.
än offline, och de flesta arbetsplatser har ingen tydlig policy vad som gäller. Tidigare kunde hemmet ses som en fredad zon, skild från arbetsplatsen. Men så är det inte längre, konstaterar Rebecka Cowen Forssell.
En drabbad
En drabbad är Thomas, en chef som egentligen heter något annat. Det cirkulerade mejl på arbetsplatsen som hanaldrig fick ta del av. Men det var ingen som konfronterade honom.I dag har Thomas lämnat sin arbetsplats. Till slut orkade han inte med situationen längre och valde att gå vidare. Men erfarenheterna av att känna sig utfryst och mobbad bär han med sig.
– Det är klart att man blir ifrågasatt som chef och till viss del får man ju räkna med det. Men det är inte okej när kritiken övergår till ren mobbning och till och med arbetsvägran, säger han.
När Thomas tog jobbet som mellanchef på ett större företag i Västsverige, gjorde han det med tillförsikt. Arbetsgruppen kändes väl sammanhållen och de flesta verkade trivas. Stämningen var god i fikarummet och flera av de anställda umgicks privat.
Det tog lite tid innan Thomas upptäckte vad som pågick under ytan.
– Personalgruppen var som en familj där det krävdes lojalitet för att bli accepterad. Några tongivande individer satte agendan och ingen vågade gå emot av rädsla för att bli utestängd, berättar han.
Hur det började kan Thomas inte riktigt sätta fingret på. Som chef hade han en önskan om att omfördela arbetet på avdelningen vilket han tror kan ha varit startskottet till, som han upplever det, ett par års helvete.
– När jag kom in i ett rum blev det tyst och en del reste sig demonstrativt. Den här passiva mobbningen och utfrysningen är mycket värre än en öppen konfrontation.
Såväl Thomas chefskap som hans personlighetsdrag diskuterades via den interna mejlen och gruppen lade upp strategier för hur den skulle underminera hans auktoritet.
Fast vad som hände på nätet visste Thomas egentligen inget om förrän några av kollegorna berättade.
– Efter en tid började jag förlora glädjen i livet och jag trodde på allvar att jag var urusel som chef, kollega och människa, säger han.
Som tur var fick Thomas mycket stöttning av sin arbetsgivare och arbetsgruppen upplöstes. Ändå har han sökt sig vidare.
– Nu har jag ett nytt jobb med ungefär samma arbetsuppgifter, men ett helt annat arbetsklimat. Och jag har fått tillbaka mitt självförtroende, säger han.
Exempel på mobbning på jobbet
- Att medvetet dölja eller lämna fel information.
- Att medvetet sabotera eller försvåra arbetet.
- Uppenbar utfrysning, åsidosättande, negligering.
- Medveten förolämpning, överkritik, hån, ovänlighet.
- Sexuella trakasserier, förnedring.
- Kontroll med skadande syfte, förföljelse, hot, skapande av rädsla.
- Kränkande administrativa straff utan grund, till exempel omotiverat berövande av arbetsuppgifter, krav på övertid, omplacering.
- Försvårande vid ansökan om utbildning och ledighet.
- Förtal eller nedsvärtningar av någon eller dennes familj.
Tidiga tecken
- Personen blir inte medbjuden på fika, lunch eller i samtalet.
- Får elaka eller ironiska kommentarer.
- Får inte information.
- Man pratar om personen men inte till.
- Samtalet tystnar när personen kommer.
- Orimlig kontroll av personens arbete.
Källa: LO
