Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/6

Med Instagram som megafon

Instagram är inte längre bara ett sätt för oss att dela vardagen med vänner och bekanta. Det kan även fungera som cv, portfolio och en extra skjuts i karriären. Två Dagar har träffat två uppmärksammade instagrammare i Göteborg för att få svar på frågan: Hur mycket kan man egentligen dela med sig av, när tusentals personer kollar?

– Tittar man på filmerna så här, ser det ju löjligt ut! Men det blir så himla mycket bilder i kameran annars. För varje foto jag lägger upp på Instagram så tar jag kanske 100 bilder.

På Hannah Östebos spruckna telefonskärm visar hon ett filmklipp där hon, klädd i en svart
klänning, poserar: Sätter händerna i sidan, lägger huvudet lite på sned, rätar upp det igen, släpper en av armarna längs med kroppen, pausar, lutar sig fram. Små mikrorörelser och stora, svepande gester.
– Jag börjar oftast ta bilderna nästan naken. Så klär jag på mig, ett plagg i taget, tills jag känner mig bekväm.
När hon har hittat en pose hon är nöjd med, skärmdumpar hon filmen på det stället och publicerar bilden på Instagram till sina runt trettiotusen följare.
– När jag lagt upp de här bilderna, på mig själv och min kropp, så får jag väldigt få negativa kommentarer. Många kanske tycker att jag visar upp mig för mycket, och är för privat. Men varje gång jag tvekat och tänkt 'ska jag verkligen dela med mig av detta?', men ändå publicerat, så har jag blivit belönad. 

I Hannahs etta i Johanneberg, som hon delar med sin pojkvän, är det varmt som en julidag trots att vi ses mitt i smällkall vinter. Den är trångt möblerad, ljus och prydlig. Ovanför sängen hänger en tavla med konturer av kvinnokroppar och texten ”We are all the same”. Det är två av Hannahs bästa vänner som har målat den till henne. Jag frågar henne om hennes vänner känner igen den personen Hannah är på Instagram.
– Absolut, det är ingen skillnad, mer än att jag brukar ha mer kläder på mig när vi ses, säger hon och skrattar.
– Det är samma Hannah på båda ställena.

Hösten 2010 lanserades appen Instagram. Där andra sociala nätverk, som Facebook, gjorde sig allra bäst framför datorn, var Instagram helt och hållet skapad för att användas i mobiltelefonen. En annan avgörande skillnad är att den avskalade appen inte byggde på ömsesidighet – du kan följa Kim Kardashian, din yogalärare eller ett café i New York, utan att de behöver följa dig tillbaka.
2012 använde över 100 miljoner människor appen globalt, och svenskarna, främst unga kvinnor, var tidiga och flitiga användare. I december samma år rapporterades det om ett göteborgskt konto som hade hängt ut hundratals minderåriga pojkar och flickor med namn, bild och påstådda sexuella aktiviteter. Ilskan växte bland ungdomar i kommentarsfältet, och spekulationer om vem eller vilka som startat kontot tog fart. En ung kvinna pekades felaktigt ut och blev misshandlad, och på två gymnasieskolor startade upplopp i jakten på skyldiga. För de göteborgare som inte tidigare kände till Instagram blev upploppen 2012 ett tydligt tecken på dess kraft.

Med så många användare och så stor genomslagskraft, har Instagram med åren även kommit att bli ett effektivt sätt att nå ut med ett budskap, en kommersiell produkt eller för den delen sitt eget personliga varumärke. Inte minst i kreativa yrken fungerar Instagram som både portfolio och ett sätt att nätverka och sprida sitt namn. För den som kommit upp i ett stort antal följare öppnas dörren till sponsrade inlägg och samarbeten med företag, vilket är det vanligaste sättet att tjäna pengar med hjälp av sitt Instagramflöde.
Att rekommendera produkter via sitt flöde kan vara riktigt lönsamt, särskilt om du har några hundratusen följare, berättar Lisa Ehlin, forskare i Media- och modevetenskap vid Stockholms universitet.
– Sammanblandningen av personlig smak och reklam på det här sättet har ju på många sätt blivit marknadsföringens nya arena. Samtidigt är det knepigt, eftersom det är en så fin balans mellan alltför tydlig kommers och personligt tilltal. Följare måste kunna relatera till den som lägger upp bilder, det måste fortfarande finnas något som inte finns i magasinen du köper i butiken. Inspiration, men personligt.

 

Den göteborgska kvinnan bakom kontot adelasterfoodtextures använder Instagram på ett helt annat sätt än Hanna Östebo, och har aldrig publicerat en selfie. I stället är hennes konto med drygt femtiotusen följare helt anonymt. Där publicerar hon sobert skandinaviska matbilder till människor från hela världen.
– Jag tror att många av dem skulle bli förvånade om de såg mitt kök! säger hon och skrattar medan hon rotar efter sin stavmixer.

Det lilla huset strax utanför Alingsås saknar för tillfället golv i hallen så för att komma in i det lilla köket krävs ett stort kliv från tröskel till tröskel. Köket har inte renoverats sedan 1950-talet och en av köksluckorna går inte att stänga. Förutom kyl, frys och tidsenligt låg diskho finns endast en liten bänkspis med två plattor i rummet. På en av dem står en liten kastrull med jordärtskockor som kokar i äppelbuljong.
– Jag har valt att vara anonym, för att jag ville att maten, inte jag, skulle vara i fokus. Jag är inte Adelaster och Adelaster är inte jag. Det är mer en del av mig som är estetisk och gillar avskalad elegans och ordning och reda. Men i verkligheten är jag ju också en massa kaos!

Adelaster hade arbetat som fotograf i Australien i flera år när hon bestämde sig för att flytta hem till sin mormors gamla hus. Planen var att starta en pop-up-restaurang där ute i skogen och marknadsföra den med hjälp av Instagram.
– Men kontot växte. Plötsligt hade jag sextusen följare. Och där någonstans började företag höra av sig och ville göra restaurangutbyten, beställa fotografier och att jag skulle visa deras produkter i mitt flöde.

I takt med att följarskaran växte så ökade värdet på företagens erbjudande. Hon berättar att hon blev erbjuden att uteslutande använda en viss tillverkares tallrikar under ett år. För det skulle hon få 120 000 kronor – om hon skrev på ett kontrakt angående tystnadsplikt eftersom de ville att det skulle verka som att det var hon personligen som gillade tallrikarna. Hon tackade nej, eftersom hon tror att det skulle skada hennes konto. Nuförtiden berättar hon att hemlighetsmakeriet blivit omodernt, att personerna bakom större konton, som hennes eget, är noga med att skriva ut om inlägget är sponsrat.
– Konton i min storlek får runt 500 euro för en mention, alltså att man nämner ett företag. Har man dessutom med produkten i sin förpackning på bild får man 1000 euro.

På Adelasters konto finns i princip inga sponsorer. Men hon är väl förtrogen med hur det fungerar. Medan hon mixar jordärtskockorna till en soppa som snart ska fotograferas berättar hon om sin strategi:
– Jag har så många gånger sett hur följarna rasar från stora Instagram-konton som säljer ut sig till en massa märken. Om du ena dagen marknadsför korv och andra dagen något nyttigt bär försvinner trovärdigheten, och följarna. Så jag är väldigt restriktiv. Däremot så får jag massor av jobb genom Instagram. Det är en portfolio över maten jag lagar och fotografierna jag tar, som har tagit mig till en massa olika länder och gjort att jag inte behöver ringa säljsamtal. Hon ser det som appens största styrka, att den med många följare blir kontaktad för just det den bevisligen kan, i stället för att behöva övertala en uppdragsgivare om att hen kan göra det den är ute efter.

Men att använda Instagram som ett verktyg i karriären kan komma att bli svårare i framtiden.   
– Instagram är verkligen fantastiskt. Eller var fantastiskt kanske jag ska säga. Vi är många stora konton som är oroliga över utvecklingen.
Adelaster och flera av hennes kollegor har märkt att deras konton inte växer i samma takt som tidigare. Under våren 2016 slutade Instagram med kronologiska flöden, där den senast publicerade bilden hamnade högst upp. I stället beräknar appen, liksom Facebook, vad du ”borde” vara intresserad av och prioriterar det innehållet. Dessutom har möjligheterna för företag att annonsera på Instagram ökat med en massa nya verktyg.
– En bild jag kunde få 2000 likes på för ett år sedan kanske jag bara får 1000 likes på i dag. Samtidigt erbjuder Instagram en massa betaltjänster för att jag ska se till att mina bilder syns för fler. Jag tror att utvecklingen blir att många konton i min storlek kommer leta efter andra plattformar.

Hon häller upp soppan i en liten skål, tar fram en vackert täljd träsked och tar, med dem i händerna, ett stort kliv över den golvlösa hallen.
– Jag fotograferar nästan bara utomhus, för ljusets skull. Med en helt vanlig telefon, det funkar hur bra som helst!
Hon går fram till ett litet metallbord som står längs med huset. Placerar sked och soppa. Tar några bilder, bestämmer sig för att något saknas och går till sitt grönsaksland några meter bort.
– Jag ska lägga till några jordärtskockor som kommer rätt från jorden tror jag. Oftast när jag fotograferar gör jag tvärtom, tar bort mer och mer. Men nu blev det lite väl naket.
Efter trettiotalet bilder med små förändringar av skedens position är hon nöjd. 
– Den här blev fin! Jag lägger inte på så mycket filter och sånt, utan gillar när det är enkelt.
Hon samlar ihop sakerna och går in i huset. Samtidigt kommer hennes man hem. Han är hungrig och hon ger honom den kalla soppan. Han skrattar och säger:
– Ser man hennes konto skulle man kunna tro att det serveras lyxiga middagar här hemma hela tiden. Men det mesta jag äter är kallt och fotograferat för en halvtimme sen.

Lisa Ehlin har ägnat en stor del av sin forskning åt den visuella kultur vi lever i, inte minst fenomenet selfies, alltså bilder på sig själv, som man själv publicerar i sociala medier. Hon ser på många sätt Instagram och selfies som synonyma, och påpekar att samma år som appen lanserades kom Iphone 4 ut på marknaden – den första telefonen med front facing-kameran som gjorde det möjligt att fotografera sig själv och samtidigt titta på telefonens skärm. ”Selfie” korades 2013 till årets ord av Oxford English Dictionary. Många såg det som ett tecken på att vi lever i en ytlig tid. Att karikera och förlöjliga unga tjejer som fotograferar sig själva i badrumsspeglar blev en folksport. Att oroa sig över ungdomens utseendefixering en ständigt pågående fikarumsfundering.
Lisa Ehlin har i sin forskning tryckt mycket på hur marginaliserade grupper kan bli synliga genom verktyg som Instagram.
– Kvinnor som genom historien har objektifierats har för första gången fått tillgång till sin egen bild, och möjlighet att styra bilden av sig själva. Att unga kvinnor kan ta plats i den visuella kulturen på det sätt som Instagram möjliggör blir ju därmed också oerhört provocerande.
Rädslan för bilden är dock långt ifrån ny, debatten vid det analoga fotografiets födelse på många sätt liknade dagens.
– På 1920-talet hette det att vi översköljdes av 'en snöstorm av fotografier' och på 1930-talet att kameran 'eliminerade all aura ur konstverk'.
Hon tycker att det är fascinerande hur vi i dag är oroliga för ytligheten på Instagram. Och tror att mycket av dagens debatt bottnar i att inte ”rätt” personer längre är de som har råd och tillgång till bildproduktion.
– Variationen av grupper som kan delta i det ’visuella rummet’ verkar överväldigande, men kan, tror jag, leda till betydligt djupare förståelse för andra människors upplevelser.

En som följer Hannah Östebos flöde har sett i princip alla delar av den lilla lägenheten i Johanneberg. Flitigast förekommer en walk in-closet med stora fönster, en helfigurspegel, och kläder i prydliga rader.
– Det är så mycket av de här kläderna jag aldrig skulle vågat ha förr, innan jag började med insta, säger hon. Den här till exempel!
Hannah tar fram en magkort topp med detaljer i svart nät.
– Jag läste i Oprahs tidning att en sån här tröja kan man absolut inte ha på sig om man ser ut som jag. Förr lyssnade jag tyvärr på sånt. Men nu älskar jag den!
Hannah skaffade Instagram 2012 när programmet Biggest Loser, som hon deltog i, började sändas. 
– Då var jag ju på teve så det rasslade in följare. Men det var först senare som det verkligen tog fart.
Som barn led Hannah av bulimi och hon har under en stor del av sitt tjugofyraåriga liv lagt oändligt med tid och energi på att gå ner i vikt, minska midjemåttet, bli smal. 
– Jag tänkte länge att om jag bara går ner i vikt skulle jag bli nöjd med mig själv. Men det funkar ju inte så – vilket jag märkte efter att jag gått ner 30 kilo i Biggest Loser. 2014 lade hon upp en bild på sig själv i bikini, något som varit otänkbart tidigare. Hon taggade den med #sizelycklig, vilket hädanefter skulle bli hennes mål: Att inte jaga kilon utan försöka bli hel och tycka om sig själv och sin kropp. På köpet fick hon inte bara respons och kommentarer, utan även erbjudanden om jobb.
–Jag började förstå att jag verkligen hade något att säga.

Hon började använda sig av taggen #sizelycklig i sitt Instagramflöde för att visa upp sin kropp och berätta om hennes relation till den. Intresset hos följarna ledde till att hon började föreläsa, startade företaget Sizelycklig och drev opinion i frågan. Debattartikeln Var finns alla plus-size modeller? fick rejäl spridning, och Hanna fick tusentals människor att ta del av hennes tankar. Hon blev även kontaktad av företag som ville att hon skulle visa upp deras produkter i sitt flöde, men hon är restriktiv med att tacka ja.
– Jag har gjort några samarbeten. Men sagt nej till fler. Det måste finnas en koppling mellan mig och det jag visar upp, annars känns det fejk tycker jag. Men skulle en tillverkare av plus size-underkläder höra av sig, skulle jag inte tveka.

Tre tips för att få fler följare:
1. Geotagga. Om du tar en på en krog, konsert eller fotbollsmatch: lägg till platsen. Då blir det lättare för andra som är intresserade av platsen att hitta din bild.

2. Använd hashtags! Om du lägger upp en #selfie, en bild på #ifkgbg eller har fotat en fin #volvoamazon se till att de som är intresserade av samma sak som du kan hitta din bild.  

3. Lägg några minuter på din beskrivning. När någon funderar på att följa dig kommer de antagligen gå in på din profilsida först. Är all information de får om dig en grå profilbild och en bajs-emoji kommer de antagligen scrolla vidare.

Tre tips på göteborgska instagram-konton:

@detgamlagoteborg Ett helt nytt konto med historiska bilder från 
Göteborg. Kul initiativ och ett bra komplement till övriga här-och-nu 
uppdateringar i ditt insta-flöde.

@godagbg Tips på restauranger och fik där det serveras god mat i stan. Fokus på fisk och vegetariskt.

@raktgenomstan Bilder på klassiska Göteborgsvyer blandas med små avvikelser i stadens vardagsbild. Ofta med roliga texter till!
 

Mest läst