Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/5

Serbisk mat med stark tradition

Matlagning för Gordana Antunovic är en anledning att samla familj och vänner. Hon bjuder gärna på mustiga serbiska grytor eller grillat och det måste vara grönsaker till.

Bordet är vackert dukat och vi ska bland annat få smaka på muckalica, en ­serbisk kött- och grönsaksgryta.
Sanja, Gordanas väninna som hon delar matlagningsintresset med, lyfter fram en bricka med glas, små skedar och en skål med inlagd kvitten – slatko.
– I Serbien är det tradition att värden bjuder gästerna på slatko och rakia (fruktbrännvin), när de kommer, förklarar Sanja. Rakia är nationaldryck i flera av länderna på Balkan, precis som i Turkiet. Slatko betyder sötsak och består av olika bär.
Gordana sätter fram lergrytan med muckalica på bordet. Vi har också fått sällskap av Gordanas dotter Andrea, svärdottern Alexandra och lilla barnbarnet Andrea, en matglad tjej som inte gillar mat på burk.
– Hemma i Belgrad var det mamma som lagade mat, men när vi kom till Sverige började jag också göra det, berättar Gordana. I början blev det serbiska rätter men i dag lagar jag mat på det som finns i kylen. Gärna lax eller sallad.
Sanja berättar att hon och Gordana gärna lagar mat tillsammans. Gordanas favoriter är grillade grönsaker och musaka, en serbisk variant på moussaka där man har potatis i stället för aubergine. Sanja lagar lika gärna svensk som serbisk mat.
Köken på Balkan är ganska lika varandra. Den bosniska cevapcicin är formad som en liten köttfärsjärpe. Den serbi­ska varianten är plattare. Köttfärsrätten har sitt ursprung från när regionen var en del av det osmanska riket och påminner om Turkiets kebab och köfte.
– På Balkan är vi ensamma om att fira våra familjehelgon, berättar Gordana.
Enligt serbisk-ortodox tradition har varje familj ett skyddshelgon. Slavan (”krsna slava” betyder ”kristet namn”) firas årligen på helgonets dag. Gordanas familj firar Sankt ­Mikael den 21 november.
– Maten är densamma oavsett vilket helgon som firas. Mål­tiden inleds med en enkel soppa, sedan blir det kåldolmar. Serbiska kåldolmar skiljer sig från svenska. Vi använder inlagda surkålsblad och har också i rökt fläsk, men ingen sirap. Till det äter vi proja, ett majsbröd. På kvällen grillar man lamm eller spädgris, säger Gordana.
Man äter mycket bröd i Serbien. Som i många andra länder är det dels ett tillbehör men har också varit utfyllnad när man inte haft mycket annat att äta. Friterat bröd är vanligt på Balkan. I Serbien äter man ustipci, en jäst deg som friteras till munk­liknande bollar. I grannlandet Ungern äter man langos som också består av friterad deg.
– Till jul äter vi pogaca. Det är ett brytbröd med ett mynt ­inbakat som alla runt bordet tar av under tiden man ber. Den som får myntet kommer bli rik under det kommande året.
Ni har mandel i gröten, vi har mynt i brödet, säger Sanja.
”Blandningen av salt och sött”, säger Gordana och skrattar när jag undrar över vad som sticker ut i det svenska köket. ­Lingonsylt till köttbullar och marmelad på ostmacka, det äter man inte Serbien. Annars är man förtjust i sötsaker där. Varje måltid avslutas alltid med något sött.

 

Muckalica
Betyder blandning eller ”huller om buller”. Köttet kan både stekas eller grillas innan det hamnar i grytan.
4 personer

500 gram nötkött
200 gram fläskkött
2 stora lökar
1 röd paprika
1 gul paprika
300 gram tomater (färska eller på burk)
2 vitlöksklyftor
1 tsk starkt paprikapulver
1 knippe persilja
matolja att steka i
salt och svartpeppar efter smak

GÖR SÅHÄR.
Skär allt kött i tärningar (cirka 3x3 cm). Hacka lök och vitlök. Stek i olja.
Bryn köttet i resten av mat­oljan. Strimla papri­korna. Om tomaterna är färska ska de skäras i klyftor.
Blanda kött, grönsaker, vitlök och lök i en stor stekgryta (kan också lagas i ler­gryta). Slå på vatten så att det nästan täcker ingredienserna. Koka upp och låt sjuda under lock i cirka 1,5 timme. Köttet ska vara mört.
Smaka av och krydda. Allkryddan vegeta passar bra att tillsätta i slutet av koktiden.
Servera med ett gott lantbröd att suga upp såsen med. Ris eller potatis passar också bra, eller varför inte en god sallad.

 

Pogaca
Ett gammalt serbiskt recept på ­brytbröd. Till jul tillsätter man ett mynt i degen.
1 stor brödkaka

10 dl vetemjöl
0,5 tsk bakpulver
0,5 tsk bikarbonat
0,5 tsk salt
0,5 dl matolja
1 ägg
3 dl mineralvatten

GÖR SÅHÄR.
Blanda mjöl, salt, bakpulver och bikarbonat i en bunke. När du blandat klart gör du ett hål i mitten av mjölblandningen där du blandar i ägget och oljan. Häll därefter på 3 dl mineralvatten. Blanda till en slät deg. Lägg sedan degen i en rund, oljad form (cirka 24 cm i diameter). Grädda i ugnen på 200 grader i cirka 25–30 minuter. Ta ut brödet och låt det vila under en kökshandduk. Pogaca ­passar utmärkt till muckalica, att suga upp den goda såsen med, eller så äter man den med lite kajmak (färskost).

 

Lijena pita
En söt kaka, ordet betyder ungefär ­”latpaj”, för att den är enkel att baka.

350 gram vetemjöl
250 gram rumsvarmt smör
2 äggulor
150 gram strösocker
1 msk kanel
1 tsk bakpulver
rivet citronskal från halv citron
5–6 syrliga äpplen

GÖR SÅHÄR.
Nyp ihop vetemjöl och smör. Tillsätt sedan äggulor, bakpulver och citronskal. Dela i två bitar och låt vila i kylen cirka 30 minuter. Skala och riv äpplena. Lägg dem i en bunke och blanda med socker och kanel. Kavla ut degdelarna och lägg i en form (cirka 20x30 cm). Lägg den ena degdelen i formen. Fördela de rivna äpplena över och täck över med den andra delen av degen. Grädda i ugn på 200 grader tills pajen blir lätt brun (cirka 20 minuter). Ta ut den och låt svalna. Skär i fyrkantiga bitar och strö över lite socker eller florsocker.

Namn: Gordana Antunovic.
Ålder: 51 år.
Bor: Jättesten på västra Hisingen.
Gör: Driver resebyrå med inriktning på Serbien och dess kulturliv.
Bästa råvaran: ­Persilja, vanlig krydda i det serbiska köket.
Bästa redskapet i mitt kök: Använder ofta stavmixer.
Smartaste matlagnings­tipset: Laga inte för mycket mat om du inte vill äta rester.


Det serbiska köket
Matlagning är en ­viktig serbisk tradition. Det ­serbiska köket är relativt milt med få kryddor och örter. Maträtterna har influerats av medelhavsköket, de ­turki­ska och ungerska köken. Den serbiska diasporan har ­medfört att köket fått internationellt erkännande.

Vanliga råvaror:
Lamm, nötkött, fläsk, kyckling, karp, paprika, majs, potatis, vitkål, selleri, hallon, kvitten och nypon.
Vanliga kryddor:
Svartpeppar, vitpeppar, ­koriander, persilja, lagerblad och nejlika.

Klassiska rätter:
Pljeskavica   
En pannbiffrätt. Traditionell pljeskavica är oftast gjord på nötkött eller lamm. Den serveras grillad i stort linje (pitabröd) tillsammans med kajman (färskost), lök och alvar (paprikaröra).

Karadjordjeva snicla
Betyder Karadjordjevics schnitzel. En fylld schnitzel som härstammar ifrån det serbiska kungahuset (uppkallad efter den serbiske prinsen Karađorđe Petrović). Schnitzeln består av rullat kalvkött eller fläskkött som fylls med färskosten kajmak, därefter paneras och steks köttet. Serveras oftast med rostad potatis och tartarsås.

Musaka
Den serbiska versionen av moussaka. En traditionell maträtt på Balkan och i Mellanöstern som är baserad på aubergine och/eller potatis.

Mest läst