Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Lyckost den som får mandeln

    Att få mandeln i gröten kan betyda att man blir gift under kommande år. Eller bara får tur i största allmänhet.

    Julgröten har gamla anor, troligen ända tillbaka till vikingatiden, men från början var gröten av korn eller råg och blev extra festfin bara genom att kokas på mjölk.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Risgrynsgröten slog igenom i slutet av 1800-talet, hos dem som hade råd. Ägg, grädde och smör lyxade till anrättningen ytterligare. Kanel som grötkrydda är däremot ett modernare påfund.

    Mandeln då?

    Liksom seden med grötrim är det troligen en tradition som uppstod i slutet av 1800-talet, enligt Nordiska museet.

    Vanligaste folktron var kanske att den ogifta kvinna som fick mandeln skulle bli gift under kommande år. På sina håll ansågs mandeln ha samma effekt även på ogifta karlar eller bara vara allmänt lyckobringande.

    På 1920- och 30-talet blev det modernt att byta ut mandeln mot en liten porslinsdocka, en "grötdocka" på ett par centimeter. Innebörden var dock densamma - att få dockan i gröten betydde tur.

    Tolkningsmöjligheterna är fler - någon familj berättar att den som får mandeln måste diska, en annan anser att den som får mandeln är den som ska bjuda på nästa års julgröt. I flera av våra grannländer får den som hittar mandeln helt enkelt en liten present.

    Två flugor i en smäll

    Mandel och ris för tanken till Ris à la Malta. Namnet har vi troligen fått genom att försvenska och förvanska danskarnas julefterrätt Risalamande. Någon annan förklaring är svår att hitta - på Malta är rätten okänd. Danskarna har i sin tur förvanskat franskans Riz à l´amande som helt enkelt betyder mandelris.

    Om tajmingen är rätt kan ett enda grötkok både ge julgröt och gräddig efterrätt.

    I Danmark fungerar det eftersom gröten ofta äts som julaftonslunch och Risalamanden som efterrätt på juldagen.

    Tyvärr har vi i Sverige krånglat till det för oss genom att äta gröt och Ris à la Malta i princip samtidigt, på ett och samma julbord. Då försvinner samordningsvinsten.

    Men här är i alla fall recepten:

    Risgrynsgröt

    4 personer (dubbla receptet om du vill ha kall gröt över till Ris à la Malta)

    1,5 dl grötris (rundkornigt ris)

    3 dl vatten

    1 msk smör

    0,5 tsk salt

    6 dl mjölk eller mer

    Hel kanelstång (kan uteslutas)

    1 msk socker (kan uteslutas)

    Koka upp ris, vatten, smör och salt i en stor kastrull, låt puttra på svag värme i 10 minuter.

    Häll i mjölk och, om du vill, en bit kanelstång. Låt gröten koka på mycket svag värme 30-40 minuter, akta så att den inte bränner vid. Späd med mer mjölk om gröten blir för tjock.

    Smaksätt eventuellt med sockret. Servera med mjölk, kanel och socker. Eller med saftsås.

    Ris à la Malta

    4 personer

    5 dl kall risgrynsgröt

    2 dl vispgrädde

    2 tsk vaniljsocker

    2 msk florsocker

    Vispa grädden, inte för hårt.

    Blanda försiktigt med sockersorterna och gröten.

    Dekorera eventuellt med konserverade mandarinklyftor och mandelspån. Eller med färsk frukt eller färska bär. Serveras också ofta med saftsås.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.