Hemma i ett vitt skärgårdshus i Kämpersvik driver Celina Huang tehuset En kopp Zen. Hit kommer te- och kulturintresserade människor från hela landet för att få veta mer om tekonst och zenbuddism. Hon vill arbeta i liten skala för att hinna samtala med sina gäster.
En teceremoni kan ta alltifrån en kvart till flera dagar och det finns många olika varianter; varje provins i de tedrickande länderna har sin egen stil. Celina har en mentor i Stockholm, en gammal japansk temästarinna som hon reser till ibland för att lära sig.
- Den korta teceremonin som kallas Gong Fu Cha är vardaglig, ungefär som när jag och mina kompisar brukade dricka te hemma hos varann i Taiwan, berättar hon.
Mer än bara te
De långa ceremonierna handlar om mycket mer än tedrickande, till exempel samtal om kultur och ritualer för att uppnå sinnesro. I tekulturen ingår att harmoniera smaker så att teet passar till den mat som serveras. Maten bör innehålla både sött och salt och vattentemperaturen ska vara rätt för det valda teet. Celina har en vattenkokare där man kan reglera temperaturen exakt och 85 grader är lagom för de flesta teer.
Teceremonin innehåller ett antal moment med olika innebörder. Celina Huang börjar med att sila hett vatten över tekanna och koppar - ett symboliskt sätt att tvätta bort onda energier. De står på en dubbelbottnad bricka där vattnet kan rinna undan. När hon häller vatten på tebladen får det rinna över kannans kant, vilket symboliserar överflöd.
Hon sköljer kopparna i te för att ge renhet och visdom till gästerna. Strävan inom buddismen är just renhet och enkelhet. Vi får både en doftkopp för att insupa teets arom och en kopp att dricka ur. Den är inte stor och bör för artighetens skull tömmas i ett svep. Koppen fylls bara till tre fjärdedelar, den sista fjärdedelen ska rymma gästens önskningar.
Vitt och grönt till kvällen
Teerna är noggrant utvalda: Red steam oolong, Pai Mu Tan (vitt), Nepal Oolong och Organic Hunan Oolong. Till teceremonier används enbart oolong eller gröna teer. Själv dricker Celina helst lagrade, oolong eller rökiga teer på dagen - de piggar upp - och milda, färska vita och gröna teer på kvällen.
Till teerna bjuder Celina på en Chinese Laureat, en högtidsmåltid som kan bestå av tolv rätter. Men de sex, som vi får, räcker gott! Som förrätter får vi ångkokade kycklingfyllda bröd och en vacker färsk vårrulle. Sedan följer kinesisk barbeque med havsdoftande aubergine, klibbigt ris med kött och te, köttrulle och nudlar med svart ägg, "chinese century egg". Som dessert en kaka på röda bönor med lapsang souchong-sås.
Pappan stod för högtidsmaten
Den taiwanesiska maten har drag av både japansk och kinesisk kultur. I Celinas barndomshem var det pappan som lagade högtidsmat medan mamman stod för den snabblagad vardagsmaten. Celina var inte så intresserad av att lära sig matlagning på den tiden; hon ville hellre vara ute i naturen, vid havet och på klipporna.
- Jag blev intresserad av matlagning först sedan jag kommit till Sverige för tjugo år sedan. Då insåg jag att jag var tvungen att laga mat själv om jag ville äta taiwanesiskt.
