Ibland tänker jag på bag-in-box. Nej, inte tre-literslådorna på Systembolagets hyllor, utan de gigantiska flexi-tankarna i plast som fraktas i container på lastbåtar och långtradare. Mängden bulkvin har ökat stadigt på världsmarknaden de senaste tio åren. Enligt The Drink Business stod bulkvin för 38,7 procent av vinexporten i världen 2015. Det vanligaste är fortfarande att vinet tappas på flaska hos producenten, men enligt International Organisation of Vine and Wine (OIV) har andelen flaskvin minskat stadigt under de senaste fem åren.
Samtidigt har volymen för bulkvin ökat under samma tid. Som bulkvin räknas allt vin i plastbehållare över två liter, alltså både innerpåsarna i bag-in-box och de stora flexitankarna.
Från början kom intresset för att transportera bulkvin i flexitank från miljömedvetenhet. När man slipper vikten från de tunga glasflaskorna, minskar koldioxidutsläppen under transporten. Vinbranschen insåg att det också fanns en ekonomisk vinst. Frakten blir billigare. Nederländska Centre for Promotion of Imports (CBI ) menar att ökningen även hänger samman med marknadens önskan att skapa egna etiketter. Tänk kändisviner eller restaurangkedjor som vill ha ett ”eget” vin.
Kanske hittar de sina nya produkter på den årliga affärsmässan Bulk Wine Exhibition i Amsterdam, där 220 utställare från hela världen visar upp sina viner.
Framtiden är fortsatt ljus för bulkvinet, enligt CBI:s rapport. Många konsumenter vill framför allt ha ett billigt vardagsvin. Då är chansen stor att det blir ett vin som fraktats i flexi-tank.
Hur vet man då det? Det är inte alltid uppenbart, men ibland kan man hitta en ledtråd på flaskan eller boxen. Där står var ditt vin är tappat – hos producenten eller hos en stor tapp-anläggning i exempelvis Tyskland.
Marie Oskarsson är Två Dagars vin- och dryckesexpert. Hon provar alla produkter i Systembolagets sortiment och gör varje vecka ett urval av dem som är allra bäst just nu.
