Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/5

Märkta av ånger

Mammor gör det, pappor gör det, liksom tonåringar och gammelfastrar – tatuerar sig på vitt skilda ställen. Tatueringarna blir som kartor över kroppsminnen från olika perioder i livet. Tanken är att de ska sitta för alltid. Men vad händer om man ångrar sig?

Vårljuset strömmar in genom de stora fönstren i lokalen. En av tatuerarna förbereder sig inför dagens första kund, den andre har hållit på i flera timmar redan. Snart ska kunden ta en lunchpaus. Ljudet av tatueringsnålar blandas med reggaemusik och lågmälda samtal. Då och då plingar det till i dörren av kunder som kommer in och bokar tid. Antingen för att tatuera sig, eller tvärtom: för att ta bort sin tatuering. Det är här Alexandra Larsson kommer in i bilden. Hon sitter vägg i vägg med tatuerarna, men
arbetar med laserteknik sedan sex år tillbaka. 

– Det är intressant och utmanande. Jag möter allt ifrån trebarnsmammor till folk som gjort spontantatueringar under en Thailandsresa. Det här är ett framtidsyrke för det kommer alltid att finnas dåliga tatueringar, konstaterar hon och sträcker fram ett fat hembakta hallongrottor i nätta bakformar. 

Bakningen är ett av hennes stora intressen. För två år sedan gick hon ut som segrare i TV-programmet Hela Sverige bakar. I dag har hon ett välbesökt Instagramkonto. Där blandas läckra foton på kreativa bakverk med tatueringar, både före och efter blekning av laser.

– Jag älskar kontrasten mellan bakningen och lasrandet. Om jag misslyckas med en deg kan jag alltid slänga den. Med lasern har jag fått lära mig tålamod. Den enda likheten mellan laser och bakning är att båda kan lukta bränt, skojar Alexandra Larsson som förbereder sig inför nästa kund. 

Han har ett halvmeterstort kors på ryggen. Tvärsöver står en inskription på latin. Nu ska allt bort.

 

Alexander Hyséns stora kroppshydda är en bärare av strävan efter en balans i tillvaron; yin och yang och karma i olika stadier. Han har ett tjugotal tatueringar, enbart på överkroppen. Den första gjorde han för tio år sedan. I dag är han 28 år och arbetar i Göteborgs oljehamn. 

– Jag började med axlarna. Där sitter en ängel och en demon på varsin sida. Sedan är det lite asiatiska symboler. På fingrarna min exfrus initialer och en hyllning till Liverpools fotbollslag: YNWA 1892. Och så har jag min sons namn intatuerat på halsen, plus hans porträtt på armen, säger han. 

Korset på ryggen tog sex timmar att göra. Det var åtta år sedan. Då hade han en gudstro. Alexandra Larsson arbetar i strumplästen med en fot på pedalen som styr laserns hastighet. De orange skyddsglasögonen sitter prydligt på plats, liksom de rosa plasthandskarna. Lasern knäpper till och skjuter ut en liten svetslåga. Hon börjar uppe vid hårfästet och liksom stansar millimeter efter millimeter, i ett kedjelik-
nande mönster, längs hela korsets konturer. 

Det är andra gången Alexander Hysén är på laserbehandling. Förra gången hade han tagit bedövningssalva innan. 

– Det bränner till lite och känns ungefär som om man smätter gummiband på huden. Det blir varmt och bedövat efter ett tag. Jag försöker slappna av och tänka på vad jag ska tatuera nästa gång. Jag vet inte vad än, men nu finns det ju snart plats. Det känns bra.

Tatueringar som fenomen går långt tillbaka i människans historia. De äldsta kända tatueringarna sitter på Ötzi, en 5000 år gammal mumifierad människokropp som hittades i en glaciär i alperna. Tatueringskonsten kom till Europa med kapten James Cook, som inspirerats under sina resor i Polynesien på 1700-
talet. Själva ordet tatuering kommer från polynesiska ta-tao, som ungefär betyder ”märke på kroppen”. Men möjligheten att kunna ta bort tatueringarna är betydligt nyare. Efter den timslånga behandlingen kyler Alexandra Larsson ner området på Alexanders rygg med gel och täcker över med plastfolie. Huden ser lätt brännskadad ut. Det kan bli sårskorpor och rodnad på huden. Det beror på hur mycket färg som finns lagrad i hudlagren.

– Lasern bryter ner färgpartiklar från tatu-
eringen till en storlek som gör det möjligt för de vita blodkropparna att frakta bort. Kroppen tar hand om det hela och forslar bort färgpigmentet via lymfa, urin och svett. Det är viktigt att inte göra nästa behandling förrän om tidigast åtta veckor, förklarar hon, och tillägger att det kan ta tid om man ska få ett bra slutresultat.

 

Det är något som Ida Berneryd, själv tatuerare, blivit varse. Direkt efter att tatueringen vid området nedanför halsen blev färdig kände hon att den inte stämde med henne som person. Tatueringen liknar en mandalatavla av blommor och är gjord med en metod där bläcket tatueras in som prickar i huden. Det innebär att mycket pigment fastnar på liten yta. 

Tanken var att den skulle bli väldigt ljus och öppen. I stället blev den kolsvart. Det har rullat många tårar nerför den 30 gånger 40 centimeter stora tatueringen. Hon drar upp linnet och visar hur den avslutas likt ett hörn av en spetsduk ovanför naveln. Hon började i januari förra året och har en bit kvar att gå. Nu ska allt bort.

– Jag kommer att lasra den så många gånger som det krävs. Hade jag haft den på ryggen kanske jag inte hade tagit bort den, men tatu-
eringen är det första jag ser i spegeln varje morgon. 

 

Första gången hon tatuerade sig var på Rymd-
gymnasiet i Kiruna. Hon gick i ettan och skulle ut och festa med sina vänner. Det blev en tatuering i form av ett inristat fotband ovanför höger ankel: ”En gång – alltid rymdare”, står det med personlig handstil.

– Det blev lite fel, för min ena kompis har dyslexi och hoppade över ett ord i meningen. Men jag kommer aldrig att ta bort den. Den är så pass speciell för mig och symboliserar vår vänskap, förklarar Ida Berneryd. 

I dag är hon 23 år och har så många tatueringar på sin kropp att hon slutat räkna. Hon upp
skattar att femtio procent av kroppen är smyckad med tatueringar, varav de flesta på benen. Målet är att kroppen ska bli helt täckt; ungefär som en färggrann kroppsstrumpa. 

– Anledningarna till att jag valt att tatuera mig har skiftat med åldern. När jag var yngre tyckte jag att det var roligt att folk vände sig om när jag gick förbi. Jag är ganska blyg och det var en öppning till konversation. Numera tatuerar jag mig bara för min egen skull. Det blir som att adoptera en identitet som följer med, på gott och ont. 

Att vara tjej och tungt tatuerad är ganska ovanligt. Det anses som modigt och lite provocerande, menar Ida Berneryd, som anser att det är kundens skyldighet att kolla upp att det är en bra tatuerare man valt och att den har en stil som man tycker om. Det hemarbetet gjorde hon nogsamt inför sin favorittatuering på högerarmen. Den tog ett halvår att göra och landade på totalt 25 timmar i tatueringsstolen. Resultatet blev ett lekfullt konstverk som börjar med en lucia iklädd ljuskrona och som avslutas i regnbågens alla färger. Den blir hon glad av att titta på varenda dag.

– Man sätter något på kroppen som man upp-
lever finns inombords, för man vill att det även ska synas på utsidan. Det ger en känsla av att vara unik. Men ansiktet tror jag inte att jag kommer att tatuera. Då tänker man bara på tatueringen. Jag vill hellre att folk ska se hur jag ser ut, säger Ida Berneryd.

 

Det är oklart hur många laserkliniker och
utövare som finns i Sverige i dag. Det krävs ingen legitimation för att få utföra vare sig laser-
behandlingar eller tatueringar – man kan köpa båda utrustningarna på Blocket för några tusenlappar. Skaffar man en lasermaskin direkt från ett företag ingår oftast en kortkurs. 

– Därför är det extra viktigt att kolla upp vad klinikerna levererar, understryker Alexandra Larsson.

Enligt Sveriges registrerade tatuerare, SRT,  finns det runt 3 000 tatuerare registrerade i landet. Men vice ordförande Peter Svensson tror att antalet utövare är långt fler.

– Det finns ett stort antal amatörer som köpt ett kit och insett att det var svårare att tatuera än vad de trodde, säger han, och tillägger att han inte ens vågar gissa hur många tatueringsstudior det finns i Sverige i dag. 

Peter Svensson uppskattar antalet tatuerings-
tillfällen till 6000 per dag i landet. Det låter mycket, men en enda tatuering kan kräva
upprepade besök innan den är klar. Bara i Stockholm, som ibland sägs ha världens mest tatuerade befolkning, färdigställs ungefär 600 tatueringar dagligen. Metropolitundersökningen vid Stockholms universitet visar att en tredjedel av invånarna i åldrarna 18–49 år är
tatuerade. 

I EU i stort är siffran något längre; Europeiska kommissionen uppskattade 2003 att 5-10 procent av befolkningen inom EU har en tatuering och/eller en piercing. Under de 17 år som Peter Svensson arbetat som tatuerare har han sett att allt fler väljer att tatuera sig och att det numera verkar finnas en större tolerans inför att vara tatuerad. Ett exempel på det är att antalet kvinnor som tatuerar sig i dag är lika många som män. Med den skillnaden att män oftast tatuerar sig över större ytor. Men att svenskarna skulle vara bland det mest tatuerade folket i världen är Peter Svensson osäker på. 

– Det påstås ju det ibland. Jag vet inte säkert om det stämmer, men jag tror att vi ligger långt fram i alla fall. Vi tatuerar oss som en belöning eller för att känna tillhörighet. Det kan handla om musik, sport eller att en person är intresserad av nordisk mytologi och vill ha en särskild logga för det, säger Peter Svensson.

 

Alexandra Larsson har varit med om att ta bort många olika typer av tatueringar, som dåligt gjorda ögonbryn, men även hakkors och andra politiska symboler. Allra högst på kundernas ”ta-bort-lista” finns tribaler. De var mäkta populära på 1990-talet. 

Det var någonstans då som Ronnie Olsson gjorde sin långa mörkblå tatuering, som sträckte sig från höger överarmsmuskel ända ned till handleden. Han är 45 år och arbetar som distriktschef på ett företag som hyr ut maskiner. Alexandra Larsson var först tveksam till att påbörja laserbehandlingen med att bleka ner tribalen, eftersom hon inte var säker på slut-
resultatet. Men Ronnie Olsson framhärdade envist i att nu skulle den bort.

– Jag var verkligen sugen på att ersätta den med något annat. Det är inte så att jag haft ett stort trauma av att ha en tribal där, men det kändes lite konstigt att gifta ihop den med en ny tatuering, säger han. 

 

Ronnies tatueraringskarta är som en samlad släktkrönika. På kroppen finns hans döda föräldrars personnummer, barnens namn i gotiskt typsnitt och en inskription på latin med meningen att familjen är viktigare än allt annat. 

I dag är tribalen skickligt övertatuerad med porträtt av döttrarna Winnie och Emmie. Snart ska det beredas plats för minstingen Livias porträtt på pappas underarm. Det enda som syns av den gamla tatueringen är några ärr från själva laserbehandlingen, en upphöjning som kan skönjas i rosbladen kring den äldsta dotterns hår. Det har tagit ett år med flera besök och åtskilliga timmar av laserbehandling att få till ett ”nytt” underlag att arbeta på. 

– Många är dumsnåla och tatuerar över en gammal tatuering utan att lasra först. Det är ungefär som att lämna in en oljemålning och måla över den med akvarell, menar Alexandra Larsson.

För Ronnie Olsson kom idén att tatuera in porträtten på barnen när han såg några motiv gjorda utifrån fotografier. Det kändes helt rätt. 

– För min del vill jag gärna att tatueringarna ska betyda något. 

Hudtransplantation:

Genom att transplantera hud får du ett nytt "skal" över den gamla tatueringen. Hudkliniken kommer att kräva ett hudprov av dig för att regenerera hudceller inför en transplantation. Tanken är att den nya huden skall växa som om det vore personens naturliga hud. Behandlingen går snabbt men kan ge ärrbildning. Det kan även bli färgskillnad mot huden runt den före detta tatueringen.

Pris: Kostsamt, priset skiljer sig beroende på tatuering. 
 

Intensiv ljusterapi (ILT)

I den här metoden utsätts huden för ett intensivt ljus som bleker bort tatueringen. Metoden är inte helt tillförlitlig och det kan krävas flera behandlingar innan önskat resultat nås. Har man en liten och enkel tatuering kan det 

däremot räcka med en behandling.

Pris: Startavgift cirka 1500 kronor.


Kräm

Det finns ett flertal krämer med olika kemiska sammansättningar. Du stryker krämen på tatueringen i omgångar. Resultatet varierar beroende på tatuering. Krämer med hög syrabas kan ge lättare ärrbildningar. 

Pris: En månads behandling: cirka 700 kronor.

Mest läst