Ewa Norén, i vit tröja, tränar barfota till stunsig musik under ett Niapass. "Här lär vi oss att lyssna till vår kropps röst", säger hon.
Ewa Norén, i vit tröja, tränar barfota till stunsig musik under ett Niapass. "Här lär vi oss att lyssna till vår kropps röst", säger hon.

Livet vände med Nia

Efter ett år med många tuffa behandlingar mot bröstcancer gick Ewa Norén rätt in i väggen. Vägen tillbaka till glädje och läkning gick genom kroppen – den kropp som tidigare varit så utsatt och angripen.

ANNONS
|

Det finns ett tydligt före och efter i Ewa Noréns liv. Före 2013 löpte livet på som vanligt, med familj och heltidsarbete som sjuksköterska.

– Jag gick på gym ibland på kvällarna, men när jag tänker tillbaka tycker jag inte att jag tog hand om mig själv särskilt väl. Egentligen var jag nog rätt trött och sliten. Över huvud taget var jag en prestationsperson, som var mycket här uppe…

Ewa Norén måttar med en hand under hakan och en över hjässan för att visa att det var där – i huvudet – som mycket försiggick.

Våren för tre år sedan ändrades allt. Ewa drabbades av en aggressiv bröstcancer och behandlades med cytostatika under sommaren. …Därefter opererades bröstet bort och under hösten fortsatte strålningen.

ANNONS

Döden utmanade livet och allt handlade nu bara om att överleva.

– När alla behandlingar var avklarade gick jag rätt in i väggen, kände mig så utsatt och hudlös och hade en otroligt hög stressnivå i kroppen som bara tilltog. Till sist fick jag sådan ångest att jag kröp efter väggarna och ville bara försvinna ut ur min kropp, säger Ewa.

Med hjälp av medicinsk behandling minskade ångesten och sömnen fungerade, men grundglädjen och livslusten kändes ljusår bort. Ända tills hon snubblade över en liten reklamlapp om Nia.

– Med ord som rörelseglädje, lust och livskraft kände jag att det var precis det jag behövde. Jag bokade direkt in mig påett Niapass och det kändes som om jag kom hem, som att träningen där berörde både kropp och själ, säger hon.

Det finns naturligtvis många olika sätt att bli vän med kroppen – att göra den till en allierad på livsvägen i stället för en motståndare – men för Ewas del blev det alltså Nia, en träningsform som kombinerar element från kampsporter, dans och avslappningstekniker. Ewa kände spontant att Niarörelsens holistiska perspektiv – detta att kropp, tanke, känsla och själ är intimt sammanlänkade – kunde hjälpa henne att läka.

ANNONS

– Allt hade varit så tufft och hårt. Genom Nia fick jag hjälp att hitta in i mig själv. Det är inte bara en svettig träning utan ett roligt sätt att få motion, samtidigt som man hittar sin balans och stabilitet, både kroppsligt och andligt.

Förändringen kom förstås inte över en natt, utan blev en process över ett par år. Ewa har fortsatt på den varsamma vägen – varsamhet med sig själv och andra – och har precis avslutat en utbildning till medicinsk yogainstruktör. Pengar och prylar har fått lägre prioritet och hon tycker själv att hon har blivit varmare och öppnare.

– Det är en klyscha, men förut handlade det mer om att kämpa för att få ihop livet. Nu handlar det om att leva livet varje dag, säger Ewa.

Ulla Sellgren är läkare och gynekolog i Göteborg och arbetar med en vetenskaplig studie om vad som främjar ett hälsosamt åldrande, ett begrepp som används inom såväl EU som Världshälsoorganisationen, WHO.

– Jag har alltid arbetat med kvinnor och varit intresserad av folkhälsofrågor. När det gäller studier av motivation har jag lärt mig att det inte räcker med siffror och kryssformulär, utan att det krävs en metod som också tar hänsyn till känslor och upplevelser, säger Ulla Sellgren.

ANNONS

Hennes studie ska utforska dansträningen Nias inverkan på upplevd psykisk hälsa och vad som motiverar kvinnor över 50 år att fortsätta träna. Ulla Sellgren efterlyste och hittade 19 kvinnor som fick delta i ett utforskande samtal.

– Det finns mängder av rapporter om människor som börjar träna men sedan slutar. Jag ville försöka förstå vilka faktorer det var som gjorde att dessa kvinnor fortsatte att träna Nia, säger hon.

Resultaten av studien är ännu inte publicerade, men Ulla Sellgren berättar om huvuddragen. Flera av kvinnorna bekräftar att de med stigande ålder inte längre kände sig hemma med gamla träningsformer som cykling, jogging och gympa, men också att skador och fysiska besvär fick dem att söka sig till något mindre prestationsinriktat, något som inbegrep hela deras person.

– I intervjuerna återkom informanterna till att träningen kändes lyxig och lustfylld, att de äntligen gjorde något bara för sin egen skull, samtidigt som de var delaktiga i en positiv erfarenhet. Flera uttryckte det som att "det är min stund med mig själv", säger Ulla Sellgren.

Många hälso- och idrottsforskare i landet intresserar sig för vilka faktorer som motiverar människor att träna. Magnus Lindwall är professor på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet och har bland annat undersökt hur individers psykologiska behov kopplas till träning och motionsbeteende.

ANNONS

De psykologiska behoven definieras utifrån en motivationspsykologisk teori som kallas SDT, Self Determination Theory. Enligt teorin påverkas motivationen främst av tre faktorer:

• Kompetens – en känsla av att själv kunna bedöma vad kroppen behöver.

• Självbestämmande – en känsla av valfrihet och frivillighet, att själv få välja hur mycket man vill gå in i en aktivitet och gruppgemenskap.

• Samhörighet – att få känna närhet till och kontakt med människor som man respekterar.

Om de tre behoven uppfylls skapas en inre, till skillnad från en yttre, motivation.

Ulla Sellgren har i sin studie av Nia-deltagare tagit fasta på SDT-teorin. De intervjuade kvinnorna poängterar hur viktigt det är att få vara i sitt eget flow, att aldrig bli korrigerade eller känna sig värderade under passet.

– Många uttryckte också att de under träningen kände en större tacksamhet över kroppen och livet. De upplevde en mental vila, ett slags rörelsemeditation där kroppens aktivitet stärker sinnet, säger hon.

Ulla Sellgren finner, liksom många tidigare studier, att chansen att kvinnorna fortsätter träna är större om målet är att bibehålla hälsa och rörlighet än om fokus ligger på exempelvis viktnedgång och ändrad kroppsform.

ANNONS

Fakta: Hälsosamt åldrande

Begreppet Hälsosamt åldrande – Healthy Aging – används i projekt för att studera hur man ökar antalet friska år, får äldre att vara oberoende längre tid och ha en ökad livskvalitet. Utanförskap motverkas bland annat av gemensamma träningsaktiviteter (Folkhälsorapporten 2008).

Kriterierna för deltagarna i Ulla Sellgrens studie var att kvinnorna skulle vara över 50 år och att de skulle ha tränat Nia minst en gång i veckan under minst ett år.

Nia finns på flera håll i landet. Nia Movements lokal i Göteborg ligger i Nordostpassagen. Förutom dansträning erbjuds också olika pass med yoga och mindfulness.

Hälso- och idrottsforskaren Magnus Lindwall disputerade för tolv år sedan på en avhandling i psykologi om självuppfattning, kroppsuppfattning och träning.

ANNONS