Krögarparet Linda och Christian drev länge krog i London, men har valt att flytta hem till Göteborg och öppna argentinskt steakhouse precis vid Avenyns början.
Paret har haft den klassiska, argentinska söndagsmiddagen med kött, grill och samvaro framför ögonen när man satt ihop koncept och meny. Så självklart passar vi på att ta plats just en söndag. Det är ganska många som bokat in familjemiddagen här, det är en fin mix av åldrar och stämningen är avslappnad och behaglig.
Restaurangen har säkrat upp ordentligt med personal. Vi känner oss välkomna, uppmärksammade och uppskattade. Precis så som det ska vara.
En riktig köttfestival
Gillar man grillat kött erbjuder menyn tveklöst stor variation, men det finns fisk och några vegetariska rätter. Vi gillar att man kan kombinera mellan olika sorters kött i olika viktklasser och kombinera med en rad olika tillbehör och såser.
Vi vill testa vad köket går för och beställer in Grill on the board (645 kr) som ska delas på två. En ordentligt slant, men det känns ändå prisvärt.
Vi får inte bara en riktig köttfestival med lammkotletter, ryggbiff, entrecote, kyckling utan dessutom inslag från förrättsmenyn i form av chorizokorv, en typ av blodpudding, ett vegetariskt grillspett och smält Provolone-ost.
Två tillbehör ingår och vi bestämmer oss för sallad och pommes frites. Man får dock betala extra för såserna, vi plockar in chimichurri och pepparsås (29 kr/styck).
Fatet är så skrymmande att det krävs att vi tar grannbordet i anspråk för att få plats. Men köket har bra koll på både portioner och proportioner. Här handlar det inte om att frossa utan att njuta av smakerna.
Alla bestämmer förstås själva i vilken ordning man tar sig an köttet, men vi ger oss direkt på ryggbiffen som är mör, smakrik och spänstig. Toppklass. Lammet är kraftfullt och välkryddat men vi vill absolut slå ett slag för chorizon, djupröd i färgen och rik i smakerna efter att ha tillagats i Malbec-vin. Detta är något helt annat än korven du köper på gatan på väg ut från en fotbollsmatch på Gamla Ullevi.
Även blodpuddingen är en upplevelse, direkt vacker bara att se på, glöm omedelbart alla minnen från skosulan du vägrade äta i bamba.
Men maten kallnar
Provolone-osten, som serveras med soltorkade tomater och oregano, motiverar däremot inte riktigt sin plats på fatet. Här hade vi hellre haft något som bröt av med fräscha, friska smaker. Svagheten i grillbricka är att smakerna går in i varandra och när man dessutom inte riktigt lyckas hålla värmen, trots att maten serveras på ett gjutjärn, blir det så att säga lite väl mycket kött på kött.
Överhuvudtaget skulle restaurangen vinna på att våga lite mer både i smaker och attityd. Det är lite snällt och väluppfostrat. Ös på med mer attityd, våga bli lite bullrigare utan att tappa i vänlighet och omtänksamhet, så kan Buenos Aires bli en riktig favorit bland stans breda krogpublik.
Vi hittar faktiskt inga desserter på menyn och när vi sedan får frågan, mäktar vi dessvärre bara med kaffe. Men kakorna och tårtorna, pannkaksvarianten (!), som står uppställda i ett glasskåp ser lika mäktiga som goda ut. Nästa gång! För vi kommer tillbaka.