Fiskekrogen har väl alltid funnits, säger vi när vi träffas nedanför potatisodlaren Jonas Alströmers staty på Lilla torget. Men nu är det inte till Fiskekrogen vi ska, utan till Bifångst. Den presenteras på hemsidan som en ny restaurang i restaurangen. Det är precis vad det är, det finns inte ens en skylt åt gatan. Bifångst går inte att boka online, har bara öppet fredag och lördag (utom för större sällskap) och serverar enbart en avsmakningsmeny som är olika för varje kväll.
Vi känner oss lite som att vi ingår i ett hemligt sällskap när vi får plats några trappsteg ovanför den vanliga, om än nyrenoverade, Fiskekrogen. Vi har fin utsikt över både köket och Hamnkanalen.
I kväll serveras en meny om elva rätter (725 kr) och servitrisen skyndar sig att förklara att de första rätterna är mer som smakbitar. Hon erbjuder entusiastiskt ett avpassat dryckespaket (695 kr), men ser bekymrad ut när en av oss vill ha ett alkoholfritt alternativ. Det borde inte vara ett problem för en krog av Bifångst/Fiskekrogens kaliber och ambition. Ett inspirationsbesök på Bhoga tvärs över kanalen kan rekommenderas. Där slipper man det ledsamma standardutbudet av mediokra alkoholfria viner.
Men nu till roligare ting: maten. Först ut är en krämigt rund svamp- och musselsoppa med lagom sälta och rondör. Årgångschampagnen till smakar förträffligt. Sedan kommer en japanskinspirerad nori tempura, fluffigt friterat sjögräs, med kalixlöjrom och mild äggkräm. Här finns ett anslag som följer genom hela menyn: nordiska råvaror och mattraditioner som spetsas med japanska influenser.
Uppläggningarna är ögonfägnande och smakerna väl avpassade för att lyfta och överraska. En av flera höjdpunkter är den rödbetsmarinerade hälleflundran som serveras i strimlor tillsammans med polkabetor, mjölksyrade blåbär och tagetesblommor. Här samverkar både smak, textur och färg till en förhöjd helhet.
Efter hummer som inte riktigt lyfter och lite seg - om än välsmakande - valthornssnäcka, kommer ytterligare en av kvällens stora stunder i form av en överraskande kötträtt: långkokt getnacke. Köttet kommer från en gård i Magra utanför Alingsås. Även osten som kommer något senare är från samma gård. Kocken berättar att köttet ugnsberetts under natten och sedan kokats ihop till en curry under dagen. Puylinserna ger ett bra tuggmotstånd och granatäpplekärnorna bidrar med sötma och friskhet.
Efter ett misoinbakat torskhuvud, som serveras med ett australiensiskt rött grenachevin, kommer så den fina getosten med en fräsch cider- och fikongele. Den sista fanfaren står palsternacksglassen för. Även den ett utropstecken för både öga och gom. Den äggformade glasskulan uppvaktas av friterade palsternacksstrimlor och förgylls av en kolasås på kondenserad mjölk.
Efter de elva rätterna är vi behagligt mätta och fyllda med nya matminnen och synintryck. Bifångst är ett trevligt inslag i den göteborgska restaurangfloran. Ganska avspänt och med fullt fokus på matupplevelsen.