Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/3

Krogkollen: Taras

Upphämtning via andra chansen gav höjt betyg.

Taras kök och bar

Södra vägen 24

Mat: Turkiskt.
Dryck: Högst ordinärt ölutbud. Lite fylligare på vinsidan. 
Tillgänglighet: Några trappsteg ner till restaurangen. Handikapptoalett finns. 
Förrätt: 50-165 kr
Huvudrätt: 149-229 kr
Efterrätt: 10-68 kr 
Öl: Liten Heineken 43 kr.
Vin: Husets vita eller röda 69 kr/glas.
restaurangtaras.se
031-778 18 95
Öppet: mån-tors 16-23, fre 16-01, lör 12-01, sön 13-22.

PLUS 
Bra kötträtter. God stämning, särskilt under helgen, med glada och mätta gäster. 
MINUS
Ojämnt i köket och svajig service.

Taras på Södra vägen utlovar traditionell turkisk, smakrik och mättande mat. Det låter lovande, men tyvärr blir premiärbesöket en besvikelse. 
Det är vardagskväll och glest mellan gästerna i den rymliga lokalen. Ljudvolymen är låg och behaglig. En mezetallrik kan vara många olika saker och ofta är det en rätt trevlig mix som dyker upp på faten. Taras vegetariska tallrik med tolv olika smårätter är dock en tämligen fantasilös historia: ett par vita röror som smakar ungefär likadant, några oidentifierbara röda röror som också är förvillande lika, plus två filodegsrullar som i alla fall är goda. 
Min vän är gladare än jag, om än marginellt, över sitt fat med rullar, friterade bläckfiskringar och musslor. Inga smaksensationer, men ner går det ju. Brödet vi får till är vitt, lite torrt och absolut ingenting särskilt att orda om, men de salta oliverna funkar bättre. Vi blir ganska bortglömda där vi sitter, fast det bara är vi två kvar till slut. Det var den middagen det. 

Det här kan bara inte vara representativt, resonerar vi, och jag gör ett undantag. Jag återvänder några dagar senare för att kunna göra en mer rättvis bedömning. 
Nu är det helg och en helt annan stämning råder. Det är fullsatt vid borden, publiken blandad. Ölglada grabbgäng och misstänkta Tinder-dejter fyller rummet med sin närvaro på olika sätt och prat- och skrattvolymen är maxad här i närheten av evenemangsstråken. En lite udda känsla av att vara turist i sin egen stad infinner sig. 
Trots att det är mer att göra är servicen mer alert denna gång, och mitt nya sällskap och jag siktar in oss på varma kötträtter i stället för kall sås, även om vi inte kan låta bli hummusen. Det är ett klokt val, för på denna front är köket mycket vassare. 

Hummusen är helt okej. Oxfilén är rejält tilltagen, saftig och mycket mör, och serveras bland annat med en älskvärd bit aubergine. De kolgrillade lammracksen är också utmärkta i själva köttfrågan, men de är svala och vitlökssmöret som serveras till når inte sin fulla potential där det ligger och längtar efter att få smälta. Här passar de tillhörande såserna bättre än i mezevarianten. 
Vi får dela på en skål friterad potatis med örtkrydda, men liksom brödet är det en icke-historia. Potatisälskaren mittemot – lätt obegriplig i sin potatisoptimism – testar en och mumlar något ohörbart. 

Vi saknar frågor om mat, kaffe, dessert och påfyllning av dryck. Därtill sträcker sig personal över oss och vår mat för att servera bordsgrannarna fast det finns gott om utrymme att låta bli. 
Andra chansen blir ändå en upphämtning som höjer betyget. 
Välj rätt på menyn bara, och missa för all del inte baklavan som avslutning. Den visar sig vara det allra säkraste kortet. 

Mest läst