Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/3

Korallreven bleks och dör

När världens korallrev hotas akut av global uppvärmning och försurning handlar det inte bara om förlorad biologisk mångfald – hundratals miljoner människor är beroende av reven. Och 62 miljoner är direkt hotade, visar en ny kartläggning.

Korallrev fortsätter att blekas och dö i allt snabbare takt. Bland annat har stora delar av Stora Barriärrevet redan dött eller håller på att dö. Orsaken är att haven blir allt varmare och surare.
Nu varnar forskare för att korallrevens död inte bara är förödande för det marina livet under ytan – om koldioxidutsläppen fortsätter och jordens medeltemperatur ökar får det även förödande effekter för drygt 60 miljoner människor.
I en studie i den vetenskapliga tidskriften PLOS har forskarna kartlagt platser där korallrev har avgörande betydelse för fiske, turism och som skyddande barriär mot havet. Dessa platser har sedan jämförts med de områden där korallreven är som mest utsatta för stress av allt varmare och surare havsvatten.

Konsekvenserna av döda rev kan bli proteinbrist, förlorade arbetstillfällen och ekonomisk katastrof. Enbart turistnäringen vid Stora Barriärrevet inbringar årligen fem miljarder dollar och ger 70 000 personer jobb.
Dessutom kan det innebära livsfara för människor som bor nära reven när vågarna kommer in med full kraft. Friska rev fungerar som en rörlig vall under ytan. Utan denna vall kan vågorna orsaka förlust av både liv och egendom, förklarar Linwood Pendleton, studiens huvudförfattare.

Enligt kartläggningen får koralldöden konsekvenser för sammantaget 62 miljoner människor inom en trettioårsperiod. Linwood Pendleton och hans forskarkollegor har beräknat att just så många lever mindre än tio meter över havet och mindre än tre kilometer från ett korallrev. Områden som kommer att påverkas starkt är Sydostasien, bland annat Filippinerna, Thailand och Indonesien, liksom västra Mexikos kustområden, delar av Japan, Australien och Saudiarabien. Paradoxalt nog är några av de länder som är mest beroende av korallreven samtidigt de som släpper ut mest koldioxid.

I höstas rapporterades att stora områden av Stora Barriärrevet – världens största korallrevsystem utanför Australien – har dött. Forskare som undersökt dödligheten beskriver den som förödande, mycket värre än befarat. Av 911 korallrev som undersöktes med flyg var 93 procent blekta i olika omfattning. Värst var blekningen bland reven i norr, där så gott som inga var oskadda. Det är den värsta blekningen som hittills inträffat.

Professor Terry Hughes, chef för ARC Centre of Excellence for Coral Reef Studies vid James Cook-universitetet, ledde undersökningen. Han berättar för oss att mellan 60 och 100 procent av korallerna var allvarligt blekta vid 316 rev, nästan alla i den norra delen. När Terry Hughes visade resultaten av flygmätningarna för sina elever brast de alla i gråt.
Svår blekning betyder att koraller kan dö. Mycket hänger på hur länge de är utsatta för värme och/eller försurning. Dykare vid norra revet rapporterar nu att hälften av korallerna redan är döda.

Det är när det komplicerade samarbetet mellan korallen och dess alger – zooxantheller – störs, som korallblekning uppstår (se fakta). Förutom den globala uppvärmningen har en kraftig El Niño bidragit till utvecklingen. Väderfenomenet El Niño inträffar normalt vart fjärde till vart sjunde år, men de senaste 15 åren har intervallerna varit kortare.
Tidigare har omfattande korallblekning framför allt skett under 1998 och 2010. Blekningen 1998 fick till följd att 16 procent av alla världens koraller dog. Den fullständiga omfattningen av den nuvarande blekningen är ännu inte fastställd.
Dock vet man att korallblekning och död är omfattande på flera håll i världen. Delar av Floridas korallrev – det tredje största barriärrevet i världen – håller på exempelvis att upplösas. Massdöd har bland annat rapporterats från önationen Kiribati i Stilla havet, där 80 procent av korallerna kring ön Kiritimati nu är döda. Ytterligare 15 procent har blekts, men lever fortfarande. Bara fem procent är friska.

Forskare varnar nu för att vi håller på att nå en punkt där många korallrev inte längre klarar att anpassa sig till klimatförändringarna. En del, som professor Thomas Lovejoy vid George Mason University, menar att den senaste tidens försämring av tillståndet hos världens korallrev tyder på att denna punkt redan kan ha passerats. Andra menar att just korallrev är ett av de första ekosystemen där oåterkalleliga klimatförändringar visar sig.
Hur illa är det? Korallernas förmåga att återhämta sig är begränsad. Ny forskning har visat att Stora Barriärrevets koraller har en mekanism som skyddar dem om vattnet tillfälligt värms upp mer än normalt. Förutsättningen är att det därefter svalnar igen. Om haven istället fortsätter att värmas upp fungerar inte skyddsmekanismen.
- Det är många faktorer som inverkar. Som havsdjupet i det aktuella området och hur lång tid revet blekts, berättar Matz Berggren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
En avgörande faktor är zooxanthellernas förmåga att uthärda värme.
- I Röda havet klarar zooxanthellerna 35 grader, medan de i Stilla havet klarar 32 grader. Det finns alltså en genetisk skillnad. En tanke är om man kan ta zooxantheller från Röda havet och så dem i Stilla havet. Kan de tas upp där?
Är det praktiskt genomförtbart att så zooxantheller? Det handlar ju om enorma områden?
- Vet inte, men om det är en genetisk fördel när det blir varmare så är det dessa varianter som överlever. Kanske kan befintliga zooxantheller mutera. Detta är ett område som det behövs mer forskning inom, säger Matz Berggren.
Hur lång tid har vi på oss?
- Det beror på hur väderfenomenen utvecklas – El Niño tillsamman med Indian Ocean Dipole kan både förstärka och motverka varandra i viss utsträckning.
Och om vi inte får stopp på den globala uppvärmningen?
- Fortsätter den globala uppvärmningen i den takt den gjort hittills utan någon nertrappning så kommer de flesta av alla korallrev i tropiska kustområden att dö ut.

Fakta: Så bleks korallen

  • Korallrev består av kolonier med tusentals små polyper (koralldjur). Varje polyp innehåller miljontals encelliga alger, zooxantheller. Dessa lever i symbios med korallen. Polyperna ger algerna husrum samt kväve och fosfor, som algerna omvandlar till näring åt korallen. Samtidigt hjälper de korallen att bygga upp sitt skelett av kalcium.
  • Om detta samarbete störs kan algerna dö och stöts då bort av korallen. Det är algerna som ger korallen dess färg. Stöts de bort syns bara korallens vita skelett. Är blekningen allvarlig eller långvarig riskerar även korallen att dö. Är blekningen kortvarig kan korallen överleva.
  • Orsaker till blekning är främst den globala uppvärmningen, försurning av haven samt väderfenomenet El Niño, som höjer vattentemperaturen.
Mest läst