Det här är några framtidsscenarier som presenteras av forskarna Annika Carlsson-Kanyama och Henrik Carlsen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Deras forskning ska ge förslag till samhällets klimatanpassning.
- Det är helt klart att vi får minst två till fyra grader varmare under vintern här i Skandinavien till år 2100. Därför är det viktigt att vi anpassar oss för att leva i ett förändrat klimat, säger Annika Carlsson-Kanyama som samtidigt understryker hur viktigt det är att minska utsläppen av koldioxid annars blir temperaturhöjningen ännu större.
- Och det arbetet måste börja nu, annars får vi en utveckling som kan får oerhörda konsekvenser, säger hon och nämner flera meters högre havsnivå som ett exempel.
De båda forskarna blandar friskt när de ombeds att beskriva hur det kan te sig i Västsverige år 2050. Det varmare klimatet har gjort att människorna i Centraleuropa gärna söker sig till våra breddgrader för att få njuta av vårt behagliga klimat utmed kusten. Samtidigt får vi leva med häftigare vindar, kraftiga regnväder som skapar översvämningar och skred.
Dessutom blir det ihållande långa värmeböljor som blir påfrestande på den stora delen äldre befolkningen.
- Om bara 20 år har andelen män som är 79 år och äldre ökat med åttio procent, säger Henrik Carlsen, som förutspår att de äldre förses med armband med gps och mätinstrument som kan fjärravläsas från närmsta sjukhus. Det är äldre kvinnor som är mest känsliga dock.
Men det behövs också en förändrad attityd där dagens individuella lösningar får stryka på foten för de gemensamma som gör att vi utnyttjar resurserna mera effektivt.
- Det individuella ägandet har ett oerhört högt pris som vi kanske är tvungna att delvis ifrågasätta på lång sikt, säger Henrik Carlsen och skissar på ett tjänstesamhälle där vi hyr allt från heminredning över vitvaror till bilar.
Här intill hittar du några tänkbara konsekvenser som klimatförändringarna och kraven på utsläppsbegränsningar kan föra med sig i det dagliga livet år 2050.
Maten
Med värmen har jordbruket fått ett uppsving och på Västgötaslätten odlas det som aldrig förr. Växtperioden har blivit längre vilket ger flera skördar och det har tillkommet flera grödor. Majs är vanligt.
Därmed blir det mycket närodlat av frukt och grönt på västsvenskarnas bord. Nötköttet har delvis ersatts av bland annat kängurukött, eftersom kängurun trivs bra i vårt klimat och den ger lite skadliga utsläpp.
Fiskebåtar har blivit museiföremål. Istället hämtas fisken från stora odlingar i sjöar och hav. Karpen är lika vanlig på middagsbordet som torsken en gång var.
Korta transporter/arbetsresor.
Det är cykeln som regerar i stadsmiljön, det finns exempelvis regn- och vindskyddade banor på en del av de tidigare bilvägarna.
Det finns gott om cyklar för uthyrning och för den som har dålig ork erbjuds variant med elmotor. Att äga bil har blivit alldeles för dyrt, och även lite skämmigt. Men det finns gott om bilpooler där det erbjuds alla möjliga fordon.
De enklaste tvåsitsiga el-bilarna går 20 mil på en laddning, men för den som behöver större bilar för längre resor finns hybridvarianter som kan drivas på förnyelsebara energikällor, som etanol. Göteborgs spårvagnar har ersatts av en monorailbana som binder ihop staden med ett nät några meter över gatuplanet.
Långa resor.
Att flyga är synnerligen dyrt, och den som ska långt får räkna med att planen har sänkt hastigheten och oftare går ner för att tanka. Nej, modellen för den som vill ner till kontinenten är istället att åka med de snabba tågen, 400 kilometer i timmen.
För den som vill komma ännu längre bort gäller segelbåt eller de kombinerade gods- och passagerarbåtarna.
Det bjuds mycket av rekreation och aktiviteter både på tåg och båtar. Resan kan ses som en del av målet. För att möjliggöra långa resor och längre semestrar har vi en flexibel livsarbetstid och pensionsåldern varierar mycket från individ till individ. Det är inte ovanligt att människor arbetar ändå upp i 75-årsåldern.
Arbetsmöten som tidigare krävde bil- och flygresor har ersatts med distansmöten med hög närvarokänsla som gör att folk verkligen ser detta som alternativ.
Boende
Att bo tätt har visat sig vara överlägset ur energisynpunkt. Därför har städerna förtätats, och det är inte ovanligt med 40 våningars hus.
Varhelst det går att odla eller skapa grönska, även på taken, är det önskvärt, eftersom det kan sänka temperaturen i städerna med ett par grader. Det finns fjärrkylningsverk som sammantaget drar mindre energi än värmeverken.
I tjänstesamhället beställer vi av inredningscoachen ett nytt vardagsrum, med möbler och allt, som levereras och monteras. De gamla tas tillbaka och återanvänds.
Kärnfamiljen är inte längre norm och bostäderna är därför lätta att ändra allt efter de boendes behov.
Det strandnära boendet är inte längre så attraktivt. Efter flera översvämningar har försäkringsbolaget skyhöjt premierna. Eller bor vi i vattnet?
Inköp
Numera inhandlas det mesta av maten till hemmet via datorn. Du kan vid skärmen vrida och vända på förpackningarna och få reda på alla fakta om maten.
Den körs hem till dig från de strategiskt placerade helautomatiserade varulagren. När det gäller möbler och större prylar till hushållet finns det visningsexemplar i när-centrumet. Om du köper eller hyr sker leveransen via den samordnade transporten.
Fritiden
Eftersom livskvalité inte längre är synonymt med hög materiell standard väljer de som har råd och möjlighet att gå ner i arbetstid.
Den lediga tiden kan med fördel spenderas i närområdet som förutom arbetsplatser erbjuder ett "mjukt" samhälle med många mötesplatser, butiker, restauranger och ett rikligt kulturutbud.
Stora arrangemang som rockkonserter och fotbollsmatcher avnjuts numera på den stora skärmen vid torget, och Sveriges största publika tävling Värmlandsrallyt, avgörs nu i den virtuella världen. Både dånet från en sexcylindrig turbomotor såväl som avgasdoften kan erhållas vid pc:n.
