Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

1/10

Tveksamt om dyr pasta är värt pengarna

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar vårt test.

I pastahyllan kan priserna skilja sig åt enormt – spagetti av ett finare märke kan kosta fyra gånger så mycket som en billigare variant. Men det är tveksamt om prisskillnaderna är motiverade.
På GP:s uppdrag har Testfakta låtit Rise jordbruk och livsmedel testa åtta olika spagettisorter. Spagettin bedömdes både av en konsumentpanel och av en sensorisk expertpanel. 
Testvinnare är Barillas premiummärke Academia, men på delad andraplats kommer Icas egna spagettimärke. Ica får samma slutbetyg som det tre gånger så dyra De Cecco.
De dyra märkena Barilla Academia och DeCecco får klart högst poäng när det gäller konsistens. Men smak och utseende är i flera fall lika bra eller bättre hos de billigare sorterna. 

Bronsvalsad pasta

Flera av de dyrare märkena lyfter fram att deras spagetti är bronsvalsad, något som enligt texten på paketen ska göra den extra bra på att ta upp sås. Men när laboratoriet mäter hur mycket sås ett spagettistrå får med sig så ser vi inga sådana fördelar. Barilla Academias bronsvalsade pasta får inte med sig mer än Icas icke bronsvalsade strån.

Klicka på tabellen för att se den större.


Enligt Barilla är det framför allt när pastan tillagas på italiensk vis som skillnaden med bronsvalsningen märks, och företaget säger att man har egna tester som visar på det. Pastan ska då kokas två minuter kortare än rekommenderad koktid och hällas i en panna för att sautera med såsen på slutet. Men den informationen finns inte på förpackningen.

Barilla sticker ut

Testfakta har även analyserat innehållet av den skadliga tungmetallen kadmium i pastan. Italienska Barilla Spaghetti n. 5 sticker ut och innehåller klart mer kadmium än övriga. För ett barn på 25 kilo skulle det räcka med 200 gram om dagen av den spagettin (okokt) för att överskrida det tolererbara dagsintaget. Och spagetti är bara en av många källor till kadmium i kosten.
– Det är förstås inte bra att halten är hög i just den pastan. Men halterna kan variera mellan olika batcher av samma pastamärke. Det beror på var vetet är odlat. Ett generellt råd är att inte äta samma märke hela tiden, då sprider man både riskerna och nyttigheterna från maten, säger Barbro Kollander, kemist på Livsmedelsverket.
Från Barillas sida understryker man att man har höga krav på sina råvaruleverantörer och håller sig väl under det gränsvärde som finns för veteråvaran.

Skillnad på durumvete

En del märken är noga med att understryka att deras spagetti är gjord på durumvete, men faktum är att alla sorter är det, även om inte alla skriver det på framsidan. Bara Kungsörnen innehåller en blandning av durumvete och vanlig vete. Är det då inte underligt att smak och konsistens alls skiljer sig åt mellan märkena? Nej, menar kocken Christian Campogiani, som äger två italienska restauranger i Stockholm där han tillverkar sin egen pasta. 
– Mjölets kvalitet kan variera. Det är skillnad på durumvete och durumvete. Vi har själva märkt att luftfuktighet och temperatur vid tillverkningen också kan spela roll. Den pasta vi tillverkar på sommaren brukar till exempel skilja sig från den vi tillverkar på vintern.
Bästa spagettitipsen?
– Dra bort två minuters koktid från det som står på paketet. Häll av kokvattnet och lägg spagettin i den sås du planerar att servera till. Låt pastan mjukna klart där. 
– 100 gram pasta behöver 10 gram salt och 1 liter vatten. Pastan tar bara upp 2 procent av saltet i kokvattnet.
Vad ska jag göra för att spagettin inte ska klibba ihop när jag hällt av vattnet?
– Du ska som sagt servera spagettin med såsen. Håll inte på och dela upp i olika serveringsskålar. 

Fakta om testet

På uppdrag av Testfakta har Rise jordbruk och livsmedel (tidigare SP Food and Bioscience) utfört en sensorisk analys av spagetti. De har även gjort en teknisk mätning av spagettins förmåga att ta upp sås.

Smak och konsistens
Konsistens, smak, lukt och utseende hos spagettin har bedömts både av en konsumentpanel och av en sensorisk expertpanel. Spagettin kokades enligt instruktionerna på paketet och bedömdes både med och utan sås.

Förmåga att ta upp sås
20 strån spagetti kokades och vägdes. Spagettin blandades därefter med tomatsås. Stråna lyftes sedan ur såsen med pastapincett och vägdes igen.

Kemisk analys
Laboratoriet Eurofins har analyserat halten kadmium i spagettisorterna. Analysen gjordes på okokt spagetti.

Kadmium

  • Kadmium är en tungmetall som stannar kvar i kroppen under lång tid och lagras i njurarna. Om man får i sig mycket kadmium under en längre tid kan njurarna skadas. Man har även sett samband mellan kadmium och effekter på skelettet. Kadmium finns naturligt i jorden. Föroreningar i luften och olika slags gödsel kan öka mängderna.
  • Det finns inget gränsvärde för hur mycket kadmium just pasta får innehålla, däremot finns ett gränsvärden för vete generellt på 0.2 mg/kg.
  • Det finns ett så kallat ”tolerabelt dagsintag”, TDI på 0,36 mikrogram kadmium per kilo kroppsvikt. Motsvarar tolererbart veckointag 2,5 mikrogram per kilo kroppsvikt.
  • TDI är den mängd av ett ämne som man kan få i sig varje dag under hela livet utan att riskera negativa hälsoeffekter.
  • För barn som inte väger så mycket och äter mer i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna kan det vara lättare att komma upp i TDI.
  • Eftersom kadmiumhalten kan variera mellan olika märken och olika batcher tycker Livsmedelsverket att man ska utgå från ett medelvärde av kadmiumhalten i de analyserade produkterna, när man beräknar kadmiumintaget över tid. Medelvärdet för testet ligger på 0,032 milligram per kilo. 
  • För ett barn på 25 kg skulle 744 gram kokt (283 gram okokt) pasta per dag ge ett kadmiumintag motsvarande det tolerabla veckointaget. Om man tänker på att kadmium finns i många olika livsmedel, och säger att pasta får stå för exempelvis max 20 procent av intaget innebär det att barnet kan äta ca 150 gram kokt (57 gram okokt) spagetti per dag.
  • Livsmedelsverket har dock inga begränsande råd vad gäller pasta.

Källa: Livsmedelsverket

Mest läst