Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/4

Tre saker du bör veta om influencers

"En fantastisk produkt du bara måste testa!" Bloggarens tips kan verka lika oskyldigt som en kompis. Men lagen säger annorlunda.

Det är vanligt att bloggare och profiler i sociala medier ger sina läsare och tittare tips på skönhetsprodukter, matvaror och tjänster.

Vad som inte alltid framgår är att de ofta får betalt för sina inlägg av företaget som står bakom produkten.

Fenomenet kallas influence marketing, och har fått många att höra av sig till Reklamombudsmannen, där Gunilla Welander är jurist.

– Anmälningarna om brist på reklamidentifiering, smygreklam, har ökat med flera hundra procent, säger hon.

Enligt Gunilla Welander handlar det om att reklamen kan tolkas som en personlig rekommendation.

– Om vi ser reklam för ett chokladmärke på TV4 tror vi knappast att TV4 tycker att just den chokladen är godast. Med influencers är det annorlunda.

För konsumenten som vill kunna upptäcka reklam i sociala medier och bloggar finns några knep.

1. Fundera på vem avsändaren är. Står det "i samarbete med", "annons", "sponsrat" eller "reklam"? Vilket syfte har inlägget?

2. Håll koll på affiliatelänkarna. Det är vanligt att bloggare skriver om eller visar bilder på en produkt, och sedan länkar till en sida där den kan köpas. Den som följer länken hamnar hos ett affiliateföretag, som säljer produkten och fungerar som en mellanhand mellan influencern och tillverkaren.

– Influencern får sedan betalt antingen för trafiken som bloggen drar till sidan, eller för antalet köp som blogginlägget genererar. Det är det få som känner till, säger Gunilla Welander.

3. Kom ihåg att reklamen kan finnas var som helst – på Facebook, Snapchat och Instagram, i bloggar, vloggar och podcasts. Ett personligt tilltal behöver inte utesluta att det finns kommersiella intressen bakom innehållet.

I våras fällde Reklamombudsmannens opinionsnämnd fem influencers för smygreklam på Instagram och Snapchat. Entreprenören och bloggaren Isabella "Blondinbella" Löwengrip fälldes för två bilder hon lagt ut på Snapchat, som bedömdes vara smygreklam för hennes eget företag. Eftersom det mesta av innehållet på Snapchat inte är kommersiellt måste reklam här vara särskilt tydligt utmärkt, menar nämnden.

Hur tillåten reklam ser ut på olika plattformar kan vara svårt för influencers att veta. Gunilla Welander säger att många efterfrågar tydliga riktlinjer.

– De allra flesta vill ju göra rätt. De här fällningarna bidrar till att skapa en enhetlig praxis.

Numera erbjuder- Konsumentverket vägledning och branschorganisationer arbetar med att sprida information och kunskap. Gunilla Welander säger att utvecklingen går åt rätt håll.

– Reklamen är inte dålig i grunden, tvärtom tycker många att den är relevant. Genom influencers kan man nås av reklam för produkter som man kanske är intresserad av. Men när någon får betalt för sina inlägg ska det framgå.

Så säger lagen

Det är tillåtet att göra reklam eller marknadsföring i sociala medier, så länge det tydligt framgår att innehållet är kommersiellt. Ofta krävs en så kallad reklammarkering. Annars bryter man mot marknadsföringslagen.

När du marknadsför en produkt och tar emot betalning eller gratis produkter och tjänster i utbyte räknas det som reklam. Detsamma gäller om du tjänar pengar på att länka till en sida där produkten eller tjänsten kan köpas.

Om företaget har gett dig i uppdrag att göra reklam för en produkt klassas det som marknadsföring.

Marknadsföringslagen gäller för alla, inklusive bloggare, vloggare och den som gör reklam på sociala medier.

Tar du emot gratis produkter eller tjänster i utbyte mot att du marknadsför dem ska detta redovisas i din skattedeklaration. Läs mer om vilka regler som gäller på Skatteverkets hemsida.

Det är olagligt att uppmana ett barn att köpa något.

Den som bryter mot marknadsföringslagen kan straffas med vitesförbud eller tvingas betala en så kallad marknadsstörningsavgift.

Källa: Konsumentverket och Skatteverket

Mest läst