Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

6HL2g9fY4tuxN8QK99ViIIzrtn4.jpg
Allmänna reklamationsnämnden får in flera Converse med trasig hälkappa. Det är sällan kunden får rätt i de fallen. Bild: Patrick Sörquist

Trasiga skor – så får du pengarna tillbaka

Skor som går sönder hör inte till ovanligheterna. Om det är ett produktfel har du rätt att reklamera inom tre år. Men vad är egentligen ett ursprungligt fel och vad är normalt slitage? Vi reder ut, med hjälp av Sveriges konsumenters skoexpert.

De nyinköpta skinnskorna visar sig läcka in när du använder dem ute i regnet första gången. Du går tillbaks och klagar i butiken, men möts av kalla handen. Butiken hävdar att de inte har utlovat att skorna är vattentäta och att det därför inte är något fel på dem.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ditt alternativ är då att vända dig till Allmänna reklamationsnämnden, där skoavdelningen hanterar just sådana här ärenden.

– Den som hävdar något är den som skall bevisa och det kanske inte alltid är så lätt. Det händer att vi avvisar ärenden på grund av att det inte finns några bevis, säger Ingrid Elebrink, Sveriges konsumenters representant på Allmänna reklamationsnämndens skoavdelning och konsumentvägledare i Storuman, Sorsele, Lycksele och Åsele kommuner.

Bra att skicka in skorna

Men det är inte alltid så enkelt som det låter. För hur bevisar man egentligen att ett fel är ursprungligt?

– Det är jättebra om konsumenten skickar in sina skor till oss, så vi kan klämma och känna. En bild går det inte alltid att dra några slutsatser ifrån. Där kan till exempel ljus och skuggor spela roll för hur man uppfattar det, säger Ingrid Elebrink.

Med inskickade skor kan man till exempel se om materialet har spruckit på ett onormalt sätt, eller om det är hål på ett ställe som omöjligt kan vara ett ursprungligt fel.

Ingrid Elebrink uppskattar att det i dagsläget är ungefär 40 procent av alla som anmäler som skickar med skorna, annars är det fotografier.

Men bara för att en sko är trasig behöver det inte betyda att det är ett ursprungligt fel, utan nämnden tittar på helheten.

– Vi får till exempel in en hel del Converse. Ofta är det med trasig hälkappa där man inte har snörat upp skon ordentligt innan man tar på sig den. Då är det inte skon det är fel på, utan ett handhavandefel. Och det gäller alla skor. Om man inte använder skohorn, utan trampar ner hälkappan, så är det sällan du får rätt hos oss, säger Ingrid Elebrink.

Hon ger ytterligare exempel på saker som inte passerar nämndens nålsöga:

– En dragkedja skall man alltid dra ner helt, annars har man inte använt skon på ett korrekt sätt och då kan man inte heller hävda att det är ett ursprungligt fel, säger Ingrid Elebrink.

Hon säger också att det kan påverka om butiken har informerat om hur skorna skall skötas eller inte, men att just det kan vara svårt att bevisa.

– Här kan ofta ord stå mot ord och då får man också titta på helheten. Brukar butiken skicka med skriftliga råd, till exempel? Fick kunden muntlig information? Man får helt enkelt göra en rimlighetsbedömning i sådana fall. Det bästa är förstås när butikerna skickar med skriftliga råd, säger hon.

Viktigt med information

Framförallt är det viktigt att kunden får och uppfattar information om skorna och Ingrid Elebrink ger ett exempel med fotbollsskor.

– Det är jätteviktigt att det framgår tydligt om skorna är till för att användas på gräs eller plast, till exempel.

Om man har fått rätt information, men använder skorna fel så är det ett handhavandefel, om man inte har fått informationen är det betydligt lättare att få rätt i nämnden.

– Vi har haft något sådant fall där handlaren kunde visa att fotbollsskorna stod uppdelade med skyltar i affären och då är det ju tydligt hur de skall användas, säger Ingrid Elebrink.

Några av skofallen ARN har hanterat:

• En kund köpte ett par höst/vinterkängor för 700 kronor i oktober, i september upptäckte hen att skorna hade spruckit i materialet. Kängorna kunde inte användas vid fuktigt väder eftersom hen blev genomblöt om fötterna.

Skobutiken motsatte sig kravet och menade att syntetmaterialet inte hade spruckit. Felet var normalt slitage och kängan var inte vattentät och var inte heller såld som sådan.

Nämnden gav kunden rätt efter att ha granskat bilder på skorna. Där framgår det att skorna har ett fel i form av en spricka. Enligt nämnden är sprickan ett ursprungligt fel.

Nämnden rekommenderade butiken att häva köpet, men bara betala tillbaks halva inköpssumman, med hänsyn till den nytta kunden anses haft av kängorna.

• Kunden begärde hävning av köpet av ett par skor för 1 499 kronor, där det uppstod ett hål i tyget på ena skon några dagar efter inköp. Kunden ansåg att tyget var bristfälligt/felaktigt.

Företaget menade att skadan var självförvållad, eftersom det blivit ett hål rakt igenom tyget mitt på skon. Efter att nämnden granskat en bild av skorna avslogs kundens begäran, med motiveringen att felets art är sådant att det beror på yttre påverkan vid användningen och inte på något material- eller tillverkningsfel på skorna.

• Kunden begärde omleverans av ett par skor. Hen köpte skorna i juli och reklamerade dem i maj året efter. Då hade faneret på utsidan av klacken släppt. Enligt kunden hade skorna använts sporadiskt i sammanlagt två månader. Företagets svar var att faneret inte tål fukt och att det är fukt som gjort att det släppt. Kunden ansåg att skorna ska tåla att användas utomhus, vilket de inte gjorde.

Företaget menade att skadan på klacken berodde på att kunden hade slitit ned klacken helt baktill, vilket i sin tur gjort att faneret inte hade kvar sitt gummiskydd. Skorna borde ha sulats om direkt när sulan slitits ner, enligt butiken.

Nämnden gick på butikens linje och ansåg att skadan inte berodde på något ursprungligt fel på skorna och avslog kravet.

Konsumentköplagen

Att ha rätt att reklamera en trasig vara är reglerat i konsumentköplagen. Fel som visar sig inom de första sex månaderna efter inköpet ses enligt lagen som ett ursprungligt fel. Om företaget säger nej till reklamationen måste det kunna bevisa att du själv har orsakat felet.

Efter sex månader är det du som konsument som skall kunna bevisa att felet var ursprungligt för att ha rätt till någon form av ersättning eller åtgärd av företaget.

Mest läst