Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Mikroplaster kan vara stora nog att ses med blotta ögat och så små som någon tusendels millimeter. Nu får hudvårdsprodukter med mikroplaster inte längre säljas i butik. Ekotoxikologen Bethanie Carney Almroth anser att lagen är viktig för att en välutbildad allmänhet är grunden för att driva hållbara processer i samhället. Bild: TT/Privat

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Totalstopp för mikroplast i hudvårdsprodukter

Efter en övergångsregel under ett halvår är det från första januari 2019 förbjudet att sälja hudvårdsprodukter som innehåller mikroplaster.
– Ett bra första steg för att använda plast klokare, säger ekotoxikologen Bethanie Carney Almroth.

Naturen har sagt ifrån och svenskarna plastbantar genom att avstå från påsar i butikerna. Samtidigt har EU fattat ett provisoriskt beslut om att förbjuda bestick, tallrikar, sugrör, bomullstopps och liknande i engångsplast.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Forskare har redan upptäckt mikroplaster i svenska blåmusslor, havskräftor, torsk, koljor och räkor. Enligt regeringen kan det år 2050 finnas mer plast än fisk i världshaven. Fram till dess har världens årsproduktion av plastförpackningar hunnit öka sex gånger, från cirka 300 till drygt 1.800 miljoner ton, enligt Grida. Grid-Arendal är en norsk organisation som arbetar för att stödja en hållbar utveckling, bland annat med FN.

Den 1 juli 2018 togs i Sverige beslut om att förbjuda kosmetiska produkter som sköljs av eller spottas ut och som samtidigt innehåller plastpartiklar med en rengörande, skrubbande eller polerande funktion. Det gäller exempelvis tandkräm, kroppsscrub, ansiktspeeling, duschtvål, schampo och balsam med tillsatta mikroplaster.

Produkter som köpts in och funnits i lager fick säljas fram till årsskiftet.

Men nu är det bom stopp.

– Konsumenten kan göra lite som enskild människa, men den nya lagen är viktig eftersom en informerad och välutbildad allmänhet behövs för att driva hållbara processer i samhället, säger Bethanie Carney Almroth, ekotoxikolog på Göteborgs universitet.

Samtidigt driver oljeföretagen på för en ökad produktion av plast i samhället. Mikroplaster från konsumentprodukter är inte det största problemet.

– Det som är bra med den nya lagen är att den ger oss verktyg att hantera problemet på en samhällsnivå, eftersom vi har kommit överens om definitioner av ordet plast och mikroplast och hur man kan arbeta för att få bort det från en konsumentprodukt.

Enligt Bethanie Carney Almroth vet vetenskapen än så länge inte om mikroplaster är farliga för människan att få i sig via mat.

– Men de är potentiellt farliga i miljön och det är bekymmersamt att plast hittas överallt i miljön, säger hon.

Om vi pratar om fiskkonsumtion så äter vi inte mage och tarmar, där plasten ansamlas. Däremot äter vi hela musslan och kan få i oss mikroplast från den.

– Fisk kan ha en hög nivå av kemikalier i sina muskler, ett känt problem från exempelvis Östersjön. Frågan är om plast kan bidra till till hur kemikalierna rör sig genom hela näringskedjan, betonar hon.

Ännu finns få studier om huruvida plasten kan ta sig vidare från magtarmkanalen ut i fiskens muskler. Frågan är inte helt besvarad.

Mikroplast är alltså inte någon betydande känd källa till kemikalier i mat. Det är däremot plastförpackningar och all plast som kommer i kontakt med livsmedlen. Plast är inte bara ”plast”, utan innehåller tusentals kemikalier. Flamskyddsmedel och mjukgörare är två av de mer kända.

– Men som i det här fallet med mikroplaster i hudvårdsprodukter så var plasten onödig eftersom det finns alternativ. Så vi tar bort en onödig källa till plast som också är enkel att angripa. Och får uppmärksamhet kring plasten. Det är bra, avslutar Bethanie Carney Almroth.

LÄS MER: Så detoxar du ditt badrumsskåp

LÄS MER: Här är miljöbovarna i kök, badrum och garderob

Fakta: Här är alternativen

Lagen mot mikroplaster i hudvårdsprodukter gäller från juli 2018, men fram till årsskiftet har redan inköpta produkter fått säljas.

Det finns alternativ på marknaden: naturliga polymerer, långa molekyler som inte har bildats på syntetisk väg, och som inte har modifierats kemiskt undantas från förbudet.

Två exempel: riskorn och kokosnötskal är ingredienser som har en skrubbande funktion och båda är skonsammare mot miljön. Också snäckskal är biologiskt nedbrytbart.

Kemikalieinspektionen har ansvar för tillsynen av tillverkare och importörer av produkterna och kommunerna ansvarar för tillsynen av distributörer och återförsäljare.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.