Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Test: Ullunderställ

    Med ett bra ullunderställ närmast kroppen håller du dig torr och varm. Både laboratoriet och användarpanelen är rörande överens om vilket som är bäst.

    En aktiv dag i backen eller ute i skidspåret brukar innebära både ansträngning och vila. Men för att känna sig torr och behaglig krävs ett underställ som både klarar att andas och transportera bort fukt, och hålla värmen när man står still.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    – Fördelen med ull är att det inte är något problem om du blir kvar i träningskläderna efter att du svettats. Ett svettigt syntetunderställ vill du ta av direkt annars kyler det, men ett bra ullställ fortsätter hålla värmen, säger Anne Mörk, en av tre skidlärare i företaget Sportkullan i Älvdalen.

    Skidlärarna, som till vardags håller teknikläger med motionärer inför Vasaloppet, har på uppdrag av Testfakta och oss jämfört åtta olika underställsmärken. Samma modeller testades också av Swerea IVF:s textillaboratorium i Mölndal.

    Högst betyg av både labbet och testpanelen fick understället från Devold, som är bäst både på att hålla värmen och föra bort fukten, och även har det starkaste materialet.

    För merparten av de andra underställen visar labbtestet på ingen eller mycket dålig fukttransport. Men här stämmer labbets mätresultat bara delvis överens med panelens upplevelse. När det gäller svetthantering får de flesta modellerna ett bra betyg av panelen. I underställen från Icebreaker, Team Sportia och Smartwool kände sig dock några av testpersonerna lite fuktiga och kalla efter ansträngningen.

    – Under verkliga förhållanden finns fler saker som kan påverka fukttransporten, till exempel vilket material det är i kläderna som man har utanpå understället. När man rör sig kan det också bli lättare för fukten att absorberas och föras vidare till nästa skikt, säger Ebba Magnusson, testledare på Swerea IVF.

    – Det vi kan konstatera av labbtestet är att Devold är det enda märket som klarar att transportera bort vätska bra utan att vara beroende av sådana yttre faktorer, fortsätter hon.

    Labbet mätte också hur bra underställen är på att hålla värmen, och hur starkt tyget är. Stadiums material går sönder lättast, följt av Crafts och Team Sportias. En byxa från Team Sportia fick också ett hål på ena knät under paneltestet, efter bara tre timmars användning.

    Det är också skillnader på underställens tjocklek och passform, vilket ger anledning att fundera på hur man ska använda sitt underställ innan man köper det. Devold, Aclima och Woolpower känns enligt panelen ulligast och är tjockare med en lösare passform, medan Craft, Icebreaker och Team Sportia sitter mer slimmat.

    – Vi upplevde aldrig att de tjockare ställen blev för varma, men ska man ha dem under ett tajtare skidställ kan det bli lite bylsigt, säger Anne Mörk.

    Fakta: Så gjordes testet

    Swerea IVFs textillaboratorium i Mölndal har på Testfaktas uppdrag testat åtta ullunderställ. En testpanel på tre personer har bedömt underställen utifrån ett antal olika frågor. Samtliga tillverkare i testet uppger att ullen i deras ställ är mulesingfri.

    Laboratoietestet bestod av följande delar:

    Värmeisolation. Materialet läggs på en värmeplatta, labbet mäter hur mycket energi som måste tillföras plattan för att den ska behålla samma temperatur.

    Ångmotstånd (Andning). Labbet mäter hur lätt materialet släpper igenom vattenånga. Ångmotståndet anges i kvadratmeter pascal per watt, m2Pa/W.

    Fukttransporterande egenskaper. Labbet tillför vätska på materialets insida och mäter sedan hur väl den transporteras till tygets yttre sida, samt hur vätskan sprider sig i tyget.

    Bristningsstyrka. Labbet spänner upp tyget och mäter med vilken kraft man kan trycka på det innan det brister. Bristningsstyrkan anges i kilopascal, kPa.

    Användarpanelen testade varje underställ under minst fyra timmars tid. Hur känns materialet mot huden, hur känns detaljer som ärmslut, muddar och sömmar? Hur beter sig understället när man blir svettig och efteråt?

    Ull och fukt

    Absorptionsförmågan kan variera mellan olika ullplagg. Fukt som transporteras från insidan till utsidan och där sprids över en större yta avdunstar snabbare och ger en torrare känsla.

    Om materialet i plagget man har utanpå ullunderstället har en bra absorptionsförmåga kan det hjälpa till att transportera fukten från kroppen, genom ullen, och vidare till de yttre klädskikten.

    Ullfibrerna kan binda mycket fukt i sitt innandöme, utan att kännas fuktiga.

    För merparten av de andra underställen visar labbtestet på ingen eller mycket dålig fukttransport

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.