Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Så fixar du en billig begravning

Alla betalar för gravplats och lite till via inkomstskatten. För den som inte vill göra en överdådig begravningsceremoni finns modesta alternativ. Och det mesta går att göra själv.

En värdig begravning behöver inte handla om dyra kistor och stora blomkransar. Ceremonin kan bli lika minnesvärd med en hemsnickrad kista eller egentillverkad urna. För ett år sedan lanserades också en kista i wellpapp.
– Den efterfrågas sällan, säger Ulf Lernéus, förbundsordförande för Sveriges Begravningsbyråer.
Hans förklaring är att många talar om sin egen begravning med en önskan om enkelhet, men att det oftast blir annorlunda för dem som ska bestämma.
– Det är ofta en missriktad omtänksamhet.

Utom att kremera och gräva graven kan de anhöriga göra allt själva kring en begravning. Få är ändå beredda att ta på sig det arbetet i denna sorgestund.
– Framförallt vet man inte riktigt hur man ska gå tillväga. Ofta bor heller inte de anhöriga på samma ort som den avlidne. Nya familjekonstellationer gör det också svårt att bestämma vem som ska göra vad, säger Ulf Lernéus.

Alla folkbokförda i landet betalar via inkomstskatten en avgift som inte bara täcker gravplats i 25 år. Oavsett trosuppfattning, eller ingen alls, ingår i begravningsavgiften:
• Gravsättning och kremering.
• Transport av kistan till begravningsceremoni.
• Lokal för förvaring och visning av stoft.
• Lokal utan religiösa symboler för begravningsceremoni.

Någon övre kostnad för hur mycket en begravning kan kosta finns förstås inte. Men det går att komma ner till 7 000 kronor, om en begravningsbyrå gör arbetet. Då ingår en enkel kista av obehandlad spånskiveplatta, transporten till ett krematorium och det administrativa att ordna nödvändiga handlingar. Inget extra vid ceremonin eller förtäring vid minnesstunden.

Läs också: Städa dödsboet själv eller köpa tjänsten

Den som väljer att göra arbetet själv får räkna på kostnaderna. Materialkostnader för kista eller urna. Köra den till bårhuset (finns inga regleringar för begravningsbilar). Dödsannons i tidningen, fler än nio av tio väljer fortfarande det. Blommor till ceremonin och musiker som man själv väljer.
– Utöver det är det mesta telefonsamtal och den tid de tar, säger Ulf Lernéus.
Första steget efter att ha meddelat familj och vänner om dödsfallet är att ringa Skatteverket för att få ut intyg om kremering eller gravsättning. Därefter ett samtal till Svenska kyrkan för att bestämma dag, även om begravningen är en borgerlig ceremoni eftersom kyrkan är begravningshuvudman. Bårhuset kontaktas sedan för att komma överens om när man ska komma dit med kistan och göra i ordning den avlidne. Sedan får ceremonin och minnesstund planeras, samt programblad tryckas.
Om askan ska spridas i en minneslund blir det ingen årlig avgift som för skötsel av gravplats. Färdighuggen gravsten är inget krav, utan det kan vara en natursten eller annan utsmyckning.

Dödsboet betalar begravningen. För dödsbodelägarna är det viktigt att inga andra fakturor betalas förrän begravning och eventuell gravsten är betalda. Om man använder dödsboets tillgångar till att betala andra räkningar före begravningskostnaderna kan man inte begära ekonomiskt bistånd från kommunen. I Sverige ärver vi inte skulder, men gör man betalningar i fel ordning kan man bli betalningsansvarig för begravningen.
Även bouppteckningen kan man göra själv. Den ska bland annat innehålla en förteckning över de tillgångar och skulder den avlidne hade på dödsdagen. Ska den göras av en jurist landar räkningen på runt 6 000 kronor. Det innebär att billigaste alternativet för att köpa tjänsterna för begravning och bouppteckning slutar på 13 000 kronor.

Fakta

  • Antal dödsfall i Sverige per år: 90 000.
  • Varav 5 000 begravs utan ceremoni.
  • Av 85 000 begravningar sker 75 procent inom Svenska kyrkan, 11 procent är borgerliga och 14 procent inom frikyrkan och annan religiös åskådning.
  • 19 procent är jordbegravningar, resten kremationer. År 1979 var det hälften av varje, sedan ökade antalet kremeringar.
  • Antal hembyggda kistor är fem per år. Egentillverkade urnor är tio gånger fler.

Källa: Sveriges Begravningsbyråers förbund

 

Planera tiden efter dödsfallet

Enligt lag får tiden mellan dödsfall och gravsättning, alternativt kremering, vara en månad. Olika religioner har skilda traditioner, exempelvis inom islam, judendomen och de ortodoxa kyrkorna ska begravningen ske snabbt.
Oavsett om man tillhör Svenska kyrkan eller något annat trossamfund kan man välja en borgerlig begravningsakt. En officiant som förrättar begravningsakten vid denna kan vara en anhörig, arbetskamrat eller annan lämplig person. Förläggs ceremonin till annan plats än den som kyrkan anvisat får man betala hyran.

I rätt ordning

Direkt: Meddela familj, vänner och arvtagare om dödsfallet.
Så snart man orkar: Kontakta Skattemyndigheten för att få ut intyg om kremering eller gravsättning, därefter ringa kyrkan och bestämma dag för begravningen, kontakta bårhuset, ordna lokaler för ceremoni och eventuell minnesstund samt dödsannons. Eller välja begravningsbyrå som gör allt praktiskt.

Två veckor före akten: Planera ceremonin och minnestunden i detalj, det vill säga musikinnehåll respektive mat. Brukligt är att bjuda på något, och det kan hållas enkelt med kaffe och fikabröd.

Tre veckor före akten: Beställa eller själv göra program till ceremonin.

En vecka före akten: Beställa blomsterarrangemang, om det inte gjorts tidigare.
Begravningen: I en jordbegravning sänks kistan med den avlidne ner i en grav.
Kremering innebär att kistan med den avlidne bränns och askan gravsätts vid ett senare tillfälle. Eller så kan askan grävas ner eller strös ut i en minneslund. Vill man strö ut den på annan plats krävs tillstånd från länsstyrelsen. De anhöriga har ett år på sig att bestämma var.

Dags att ta hand om dödsboet

Inom tre månader: Bouppteckning måste upprättas. Blankett för bouppteckning finns på Skatteverket för de dödsbodelägare som inte anlitar en jurist, utan vill göra den själva. En förteckning görs över de tillgångar och skulder den avlidne hade på dödsdagen.

Inom fyra månader: Bouppteckningen ska lämnas in och registreras vid Skatteverket. Den ligger bland annat till grund för att se vilka arvtagarna är. Arvskiftet ska godkännas av samtliga dödsbodelägare.

Deklarationer: Dödsboet är en juridisk person. Alla skulder ska betalas och dödsboet ska deklarera så länge det finns tillgångar som inte flyttats över till arvingarna.
Saknar dödsboet fastighet och pengar eller om det går jämnt upp med begravningskostnaderna kan man via hemkommunen ansöka om att få göra en dödsboanmälan. Den är kostnadsfri och ersätter bouppteckningen.

Källa: begravningar.se

Mest läst