Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Så fastnar du i streamingfällan

    Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i budgeten som hushållet tappar kontrollen över.

    – Förr hade du ett telefonabonnemang, tv-licens och en tidningsprenumeration. Numera har du fortfarande kvar alla de gamla kostnaderna, men lägger dessutom på en hel rad andra abonnemang. Det kan bli en fälla för hushållen, säger Margareta Lindberg, utredare på Konsumentverkets enhet för kunskapsstöd.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Streamingtjänsterna har exploderat de senaste åren och hushållen lägger numera en fjärdedel av sin konsumtionsbudget på medier, enligt Kantar Sifo som årligen går igenom ett femtiotal olika konsumtionsområden, allt från livsmedel till kläder.

     

    Ingen lyx längre

    Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad som är en rimlig kostnad för några av hushållens utgiftsområden. I dessa har de behövt höja beloppen för vad en familj klarar sig på när det gäller löpande mediekostnader.

    – 2017 tog vi in streamade tjänster och från och med 2018 kommer vi även ta in abonnemang för dataspel i våra beräkningar. Det här är ingen lyx vi räknar på, att ha tjänster för streaming av film och musik börjar nu ingå i vad som är en ”skälig levnadsnivå”, säger Margareta Lindberg.

    Mediakostnaderna för abonnemang och licenser har i deras beräkningar sedan 2013 höjts från 838 kronor per månad för ett hushåll med fem personer till 1 353 kronor per månad. I detta ingår en dagstidning, telefonabonnemang, tv-licens, bredband, streamingtjänst för film, och streamingtjänst för musiklyssning. Utöver det tillkommer också mobilabonnemang – som kan variera mellan 180 och 400 kronor per månad beroende på ålder.

    Men den som inte ser upp kan lätt sväva iväg och få betydligt dyrare kostnader än Konsumentverkets beräkningar. Abonnemangen tecknas snabbt och lätt, dras automatiskt och det är svårt att få en överblick. Samtidigt har de ofta korta abonnemangstider med förskottsbetalning och stängs av om man inte betalar.

    – På så sätt är de mindre riskfyllda än exempelvis långa mobilabonnemang, som oftare hamnar hos Kronofogden, säger Max Wallenberg, pressekreterare på Kronofogden.

     

    Gå igenom abonnemangen

    Men Margareta Lindberg föreslår ändå att man med jämna mellanrum sätter sig ihop hela familjen och går igenom vilka abonnemang som verkligen är viktiga.
    – Sedan får man krasst välja bort de mindre nödvändiga. Kanske kan man istället gå ihop i storfamiljen eller med vännerna och skaffa olika abonnemang – så när det är någon spännande sportsändning eller film man vill se ses man och tittar hos varandra, det blir ju trevligt också, säger Margareta Lindberg.

    Peter Callius, affärsområdeschef för media på Kantar Sifo, tror också att det finns ett tak för hur mycket hushållen kan spendera. De betalar redan mycket för själva distributionen (fiber, bredband, mobilabonnemang) och har inte råd med hur många innehållstjänster som helst. 

    – Jag tror att det som riskerar att hända är att kunderna skippar innehållstjänster och det kommer sätta press på innehållsleverantörerna. Redan nu kan man se att innehållstjänster tecknas på kortare perioder än distributionsavtalen och dessutom så har ju till exempel Netflix satt ribban för vilken kostnad man kan ta ut för ett filmstreamingabonnemang, säger han.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.