Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/15

Riktig fetaost passar bäst till grekisk sallad

Fyra F i namnet gav fyra fyrar i betyg. Frixos finest feta från Fontana skåpade ut resten av feta- och salladsostarna när Konsumentpanelen smaktestade tio sorter.

Mild eller smakrik? Bland våra fetatyper fanns ett urval aromer för alla gommar. För till testet serverades utan att panelen visste om det både den äkta varan och så kallade salladsostar.

Fast så lättlurade var provsmakarna inte. Här och där i protokollen finns kommentarer som visar att deras luktsinnen och smaklökar avslöjat vad "fejk-fetan" är tillverkad av, nämligen komjölk. Och det är helt i sin ordning.

Ursprungskyddad

Fetaost är sedan tio år ett av EU:s ursprungsskyddade livsmedel. Den måste vara producerad och packad i Grekland och tillverkad enligt tradionellt recept. Minst 70 procent ska vara pastöriserad fårmjölk och resten kan vara getmjölk. Den får alltså bestå av 100 procent fårmjölk.
Det gjorde vinnaren från Fontana. Det var också testets dyraste fetaost, för 163 kronor kilot.
"Smakar Grekland!" "Jättegod. "Mmm, äntligen smakar det något", var några av panelens omdömen.

Men redan på andra plats med tre fyrar kom en salladsost, Apetina, också den dyrast av sin sort. Den ost som säljs under namn som salladsost är alltså inte fetaost, utan är oftast gjord på komjölk och mildare i sin smak. I vårt test var alla salladsostar på vanlig mjölk.
På tredje plats och samma betyg som tvåan hittar vi en fetaost igen, Greco.
I övrigt får alla ostar utom två minst godkänt i betyg. I bottenstriden återfinns två salladsostar, från Coop och Eldorado.

Smaken viktigast

Konsumentpanelen bedömde ostarnas utseende, doft, smak och konsistens, där smaken var viktigast, följt av konsistens i det sammanvägda betyget.
–  Det var ett svårt test, eftersom det var mycket som var gott. Men salladsost äter jag helst inte. Den smakar ingenting, tyckte Helena Engman.
Fler höll med, men Maja Reichenberg hade ett tips att förmedla.
–  Jag köper alltid salladsost när det är extrapris och använder sedan i omelett och till gratäng. Det är ju fett och bär andra smaker bra, konstaterade hon.
Och man kan alltid hitta en laddning av den lite mildare fuskfetan i kylskåpet hemma hos Anneli Enorson Larsson:
–  Man kan få barnen att äta vad som helst bara man smular över lite ost. Som vegomat till exempel. Men fårost blir alldeles för syrligt för dem, sa hon.

Och för den riktiga fetaosten föreslogs många rätter. Självklart den klassiska grekiska salladen med tomater och oliver. Därutöver allt från pizza och pasta till ugnsrostade rotsaker, fisk samt att mosas i en dressing.
–  Fetaost passar ju inte bara till grillat, sa Ann-Sofie Johansson, som till det ugnsrostade gärna också toppar med solrosfrön.

Hur ska fetaosten serveras, ska den vara smulad eller skuren i kuber? Marit Hagel föredrar att riva den, ett sätt som hon förknippar med Bulgarien. Därför var hon också kritisk i sitt protokoll mot de lite mjukare salladsostarna, som hon misstänkte inte skulle funka att dra mot ett rivjärn. Och fetaosten i hennes hushåll inhandlas hos den lokala grönsakshandeln, inte som våra testsorter som återfinns i vanliga matbutiker. Den vakuumförpackade osten har längre hållbarhetstid, än den som handlas i lösvikt.

Fakta

De tio smakproven serverades anonymt, numrerade från ett till tio. Halva panelen började med sorterna ett till fem, och den andra halvan med sex till tio.
Under testet serverades bordsvatten och neutrala smörgåsrån.
Kommentarerna under ostarna är hämtade ur Konsumentpanelens testprotokoll.
Produkterna kan finnas i andra butiker till andra priser.

Namnskyddet

Fetaost är en namnskyddad märkt produkt. All feta som säljs inom EU är tillverkad i Grekland. Namnskyddet innebär också att osten ska bestå av minst 70 procent fårmjölk och resten getmjölk. Löpen kan antingen vara animaliskt löpe eller ystenzym. Havssalt är det enda som får tillsättas. Osten ska lagras i minst två månader och fetthalten ska vara 23 procent. Vattenhalten får inte överstiga 56 procent.
Salladsost har samma tillverkningsprocedur som fetaosten men görs på komjölk.
I butikerna finns annan fårost som inte får kallas feta eftersom den har annat ursprung.

Mest läst