Om du får pengar i handen genererar det en omedelbar lyckokänsla. Men det är inte säkert att den håller i sig.
I själva verket är relationen mellan pengar och lycka ganska liten enligt Peter Ubel, professor i medicin vid universitetet i Michigan. Han har studerat sambandet mellan pengar och lycka och resultatet redovisades i tidningen Forbes för ett halvår sedan.
Det visade sig att personer som vann en stor summa pengar återgick till sin tidigare lyckonivå fem år efter vinsten. Undersökningen visade också att en ökad inkomst kunde ge en förhöjd lyckokänsla. Men oftast var det bara extremt fattiga eller sjuka personer som upplevde det. Peter Ubels förklaring är att särskilt utsatta människor blir mer tillfreds med livet om de får pengar som skyddar dem från negativa saker i omgivningen.
I Sverige har Daniel Lind som är TCO-ekonom resonerat kring sambandet mellan inkomst och lycka. För honom är det ett viktigt område att forska kring eftersom det utmanar den traditionella ekonomiska forskningen och tangerar därmed både psykologi och sociologi.
- Det är att närma sig hur människan och hur livet verkligen ser ut, vad vi tycker gör livet värt att leva, säger Daniel Lind.
Han formulerar lycka som "ett sinnestillstånd som avgör i vilken utsträckning individen tycker om det liv hon lever". Dessutom att det är precis som med längd och vikt - en nivå och inte ett optimalt tillstånd.
Det finns statistik som visar att en hög inkomst ger ett högt välbefinnande. Samtidigt finns det materiellt fattiga länder som utgör undantag. Daniel Lind tar exemplet Colombia i Sydamerika.
- De har en hög lyckonivå, fast de enligt teorin borde vara olyckligare. Detta gäller dessutom för fler länder i syd- och mellanamerika. En helt ovetenskaplig förklaring kan vara att det finns något i den latinska kulturen som gör att individerna känner sig lyckliga trots låg materiell standard. En annan förklaring kan vara att media i Colombia, trots inbördeskrig och droghärvor, alltid refererar till det egna folket som mycket lyckliga, säger han.
Ett annat problem med att sätta likhetstecken mellan inkomst och lycka är att resonemanget inte stämmer över tid. För medan BNP under trettio år har ökat så har den sammanslagna lyckan inte gjort det.
Eftersom lyckoforskningen ännu har många frågetecken kring sig ska Daniel Lind göra svenska undersökningar för att kunna finna de faktorer i samhället som gör oss olyckliga. I dag finns redan en känd sådan - arbetslösheten. Arbetslösa är i genomsnitt mer olyckliga än andra. Den lyckoförlust som sker när någon blir arbetslös är högre än vad den faktiska inkomstförlusten är.
- Därför måste det finnas fler beståndsdelar som påverkar lyckan än bara avsaknaden av en lön. Till exempel förlorar den arbetslöse också ett socialt sammanhang och en tillhörighet.
Kända faktorer som ger lycka är familj, arbete och att ha en god hälsa.
Lyckoforskningen bland ekonomer har ökat de senaste åren och det har till och med utformats en formel. Svaret om vad lycka är sägs finnas i r = h(u(y,s,z,k,m,t))+e. Dock återstår det mycket forskning.
- Om vi vet vad som gör folk olyckliga kan vi begränsa det och därmed göra människor mer lyckliga. Det skulle inte vara fy skam, säger Daniel Lind.