Isoglukos är inte bara billigt, utan även flytande och lätthanterligt. Billigt för att det i USA kan tillverkas av genmanipulerad majs.
Både Coca-Cola och Pepsi använder majssockret, som det också kallas, i sina sötade drycker på den inhemska marknaden och har gjort det sedan 80-talet efter att den industriella produktionen kommit igång.
Fruktosen i majssockret är från början glukos i majssirap som omvandlas av enzymer, en metod som uppfanns 1957. Kritiker anser att det inte är en naturlig form av fruktos.
Av det producerade majssockret används idag 90 procent i läskindustrin, uppger FAO, FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor.
Motreaktion i USA
- Man har haft en motreaktion mot majssockret i USA och konsumenter efterfrågar importerad läsk från Mexiko, där läskedrycksindustrin fortfarande använder rörsocker, säger Marie Törnquist, handläggare på Jordbruksverket.
Nyligen har det florerat rykten bland anhängarna av "Mexicoca", att företaget Arca Continental som buteljerar Coca-Cola i Mexiko också ska börja med majssocker. Nyligen fick vd-n delvis dementera detta. I glasflaskor på export tillsätts rörsocker även fortsättningsvis, medan det i den inhemska varianten blir en blandning av sötningsmedlen, uppger SDPnoticias.com.
I Europa kan isoglukosen komma att tillverkas av vete. Redan idag finns isoglukosen i svenska butikshyllor, både gjort på majs och vete, om än i begränsad omfattning och framförallt i det lilla extra: smågodis, kakor och andra onyttiga livsmedel.
Svenska experter är oense om vilken inverkan en eventuell ökad konsumtion av isoglukos kan få på folkhälsan och om det skulle vara värre än betsocker, som vi vanligen äter här.
- Fruktos finns fritt i HFCS, high fructose corn syrup, och absorberas snabbare än vanligt socker. Dessutom är det dubbelt så sött som glukos och kan inte användas av hjärnan, utan går till levern och omvandlas till bland annat fett. Det bildas även biprodukter som leder till inflammation, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i aptitkontroll och energibalans vid Lunds universitet.
Annan bedömning
Livsmedelsverket gör däremot bedömningen att isoglukos sannolikt inte är värre än vanligt socker, utan att problemet är om det blir billigare och mer lättillgängligt.
- Man gör det enkelt för sig genom att skylla fetman på isoglukos. Det handlar helt enkelt om att de dricker för mycket läsk i USA. Lika illa vore det om läsken var sötad med vanligt socker, säger Anna Karin Lindroos, dietist på Livsmedelsverket.
I en rapport från FAO om majssockrets eventuella negativa hälsoeffekter sa doktor David Klurfeld på ett seminarium 2012 att även om "amerikaner äter för mycket socker är det bara en faktor i en dålig kosthållning".
Snittbruket av socker ligger i USA på nästan 70 kilo per person och år, varav hälften majssocker. Den svenska sockerkonsumtionen stannar på drygt hälften eller nästan 37 kilo och då ingår ännu inte eventuella små mängder isoglukos.
- Egentligen är det ingen större skillnad. Vanligt socker har 50 procent vardera fruktos och glukos. Isoglukos har oftast sammansättningen 55 procent fruktos och 45 procent glukos. Den diskussion som man haft i USA om att isoglukosen är en viktigt orsak till fetmaepidemin bygger på experimentella studier med höga mängder fruktos, säger Anna Karin Lindroos.
Ät mer frukt och fullkorn
Däremot är hon och Charlotte Erlanson-Albertsson överens om att läsk bidrar till kalorier utan näring. Den ger heller ingen mättnad så man måste ändå äta fast föda och kommer sammanlagt upp i ett för högt kaloriintag.
- Det är definitivt ett problem för folkhälsan, men det är för mycket mättat fett också. Man måste se till helheten, konstaterar Anna Karin Lindroos.
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer behöver många svenskar dra ner sin konsumtion av godis, glass, läsk och kakor.
- Gör man det så kommer man långt. Dessutom bör vi äta mer frukt och fullkornsprodukter, säger hon.
FAKTA: Sockerkonsumtion och energibegränsning
I Sverige konsumerar vi 37 kilo socker per person och år (2012). Då ingår ej isoglukos och vissa andra sötningsmedel som steviolglukosider.
Livsmedelsverkets rekommendation i de nordiska näringsrekommendationerna är att max tio energiprocent i det dagliga intaget kommer från socker. Enligt senaste undersökningen Riksmaten äter fyra av tio för mycket socker.
Världshälsoorganisationen, WHO, har gått ut med ett förslag på att rekommendationen ska vara max fem energiprocent, vilket motsvarar knappt en sötad läsk – och inget mer den dagen.
Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och WHO
FAKTA: Sockerskatt här och där
I Sverige föreslogs en sockerskatt av Statens folkhälsoinstitut år 2005, men skatten har inte utretts.
På nära håll: Finland har sockerskatt på sötsaker, glass och drycker. Norge har sockeravgift på saft och läskskatt. I Danmark blev det en massiv kampanj mot införandet av sockerskatt. I Frankrike infördes sockerskatt förra året på sockrad läsk och sötad juice samt smaksatt mjölk.
Längre bort: USA har skatt på läsk i 33 stater sedan länge. Mexiko har skatt på läsk sedan förra året.
Källa: Studio ett (14/2)
FAKTA: Läsktoppen i världen
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är närmare två miljarder människor i världen överviktiga eller lider av fetma. USA har passerats av Mexiko – både när det gäller läskkonsumtion per person och andel av befolkningen som klassas som överviktig.
Förra året var 32,8 procent av Mexikos befolkning över 20 år klassad som överviktig eller fet. I USA var siffran något lägre, 31,8 procent, enligt FAO, FN:s Food and Agricultural Organization.
Enligt Coca-Colas egen statistik för 2011 dricker mexikanerna 172 liter Coca-Cola per person och år jämfört med 95 liter i USA.
