Inget går upp mot känslan att få krypa ner mellan nyrena lakan. Förutsatt att tyget inte täcks av noppor förstås, eller knölar ihop sig till en korv i mitten av sängen för att lakanet har krympt i tvätten.
På GP:s uppdrag har Testfakta låtit Swerea IVF:s laboratorium i Mölndal jämföra kvaliteten på åtta underlakan av olika märken. Resultaten var inte imponerande. Inget av lakanen i testet levde upp till den kvalitetscertifiering som laboratoriet tagit fram tillsammans med representanter för branschen.
- Det är tråkigt, det är ju inga hitta på-nivåer som finns där, utan något vi enats om som miniminivå för vad ett lakan bör klara, säger Helena Hjärtnäs, testledare vid Swerea IVF.
I testet har laboratoriet undersökt slitstarkhet, noppbildning, rivstyrka och hur mycket storleken och formen på tyget förändrades efter en tvätt.
Det visade sig att olika lakansfabrikat var olika bra på olika saker. Testvinnaren från Lexington var helt överlägsen i fråga om slitagetålighet. Det tyget tålde tio gånger mer nötning innan trådarna brast än vad lakanet från Hemtex gjorde. I fråga om krympning var dock Hemtex bättre, och minst noppbildning hade Himla.
- Det kan bero på bomullskvalitet, fiberlängden, hur grova trådarna är, och hur hårt garnet är tvinnat, säger Helena Hjärtnäs.
Enligt henne är det omöjligt att avgöra vad som är ett bra lakan bara genom att känna på tyget.
- Du kan förstås känna tjockleken, men det säger inget om ifall det kommer få noppor eller bli skevt. Det var därför vi tog fram en kvalitetscertifiering för lakan, som en hjälp för konsumenten. Men vi ser ju här att tillverkarna har en bit kvar innan de uppfyller alla krav.
Förutom att testa tygets egenskaper mätte laboratoriet även halterna av några av de farliga kemikalier som kan förekomma i textilier. Här gav två av lakanen träff: Hemtex visade sig innehålla formaldehyd, och i lakanet från Södahl hittade laboratoriet nonylfenoletoxylater. Nivåerna låg dock under de gränser som den utbredda miljö- och hälsostandarden Oeko-Tex 100 kräver.
- Det är mycket små mängder, och det är positivt att ni inte hittat mer. Vi vet att textilbranschen är väldigt kemikalietyngd, säger Marcus Hagberg, inspektör på Kemikalieinspektionen.
Formaldehyd används i textilier för att motverka krympning och skrynklor. Det är allergiframkallande och misstänks kunna orsaka cancer. Nonylfenoletoxylat
är ett ämne som används under tillverkningsprocessen av tyg, och som är giftigt för vattenlevande organismer.
I Sverige finns idag inga tvingande regler som säger hur mycket av dessa ämnen ett tyg får innehålla. Däremot finns den frivilliga märkningen Confidence in textiles, vars standard Oeko-Tex 100 många tillverkare håller sig till.
Även om ämnena enligt Marcus Hagberg inte är skadliga för användaren i de nivåer som Testfakta hittade är rådet från Kemikalieinspektionen att ändå alltid tvätta nya textilier före användning.
– Det vi inte vet så mycket om ännu är cocktaileffekten, vad små mängder av olika kemikalier kan göra när de blandas. Därför är det bra att undvika det man kan.
Swerea IVF:s kvalitetscertifiering för bäddtextilier togs fram 2011 i samråd med representanter från textilbranschen. För certifiering ställs krav på noppbildning, nötningstålighet, rivstyrka och max tillåten förändring av tyget efter tvätt.
Än så länge finns inga certifierade bäddlinnen på marknaden.
Oeko-Tex Standard 100 är en världsomfattande hälsomärkning för textila råvaror och slutprodukter. Märket ska garantera att den färdiga produkten inte orsakar allergiska besvär eller andra hälsoproblem. För att en produkt ska få märkas måste det säkerställas att inga hälsofarliga kemikalier finns kvar i textilen. Oeko-Tex 100 ställer inga krav på ekologisk produktion eller på arbetsvillkor.
Källa: Sveriges Konsumenter
På uppdrag av Testfakta har Swerea IVF:s laboratorium i Mölndal gjort jämförande tester av åtta lakan från olika tillverkare.
Testet omfattar följande delar:
Slitagetålighet (Nötningshärdighet)
En rund provkropp av tyget monteras på undersidan av en ”tallrik” som snurrar i ett visst mönster mot en ullväv. Provkroppen får snurra (nötas) tills tyget går sönder (två trådbrott). Härdigheten anges i antal varv till trådbrott. Krav enligt kvalitetscertifiering är minst 10 000 varv.
Före detta testmoment hade tyget tvättats och torkats 10 ggr enligt tvättinstruktion.
Noppbildning
Tyget monteras på undersidan av en ”tallrik” som snurrar i ett visst mönster, dels mot samma tyg, dels mot ullväv. Med jämna mellanrum bedöms om och hur tyget noppat sig eller bildat ludd. Visuell bedömning. Totalt 5000 nötningsvarv. Krav enligt certifieringsstandard är lite till måttligt ytludd eller noppighet efter 2000 varv.
Före detta testmoment hade tyget tvättats och torkats 10 ggr enligt tvättinstruktion.
Rivkraft
En provkropp klipps ur tyget. I denna klipps ett snitt och laboratoriet mäter vilken kraft som krävs för att riva sönder tyget från snittet. Tygets båda riktningar provas. Detta visar trådarnas styrka.
Krav enligt kvalitetscertifiering är att trådarna klarar en rivkraft på minst 10 N.
Dimensionsändring efter en vattentvätt och torkning
• Laboratoriet mäter längden respektive bredden på en provbit för att se hur mycket tyget har krympt efter en tvätt. Krav enligt kvalitetscertifiering: inte mer än 5 % krympning.
• Laboratoriet mäter längden och bredden på hela lakanet efter en tvätt för att se hur mycket måtten då skiljer sig från de mått som deklareras vid köpet. Krav enligt kvalitetscertifiering: inte mer än 1,5 % skillnad mot angivna mått.
•Laboratoriet mäter hur mycket lakanet vridit sig, ”blivit snett” efter en tvätt. Krav enligt kvalitetscertifiering: inte mer än 2 %
Halten fri formaldehyd
Bestämdes enligt SS EN ISO 14 184-1:2011
Enligt kraven i standarden Oeko-Tex 100 ska halten vara max 75 % mg/kg för klass II, hudnära textilier. Högst uppmätta halt (Hemtex) i testet var 44 mg/kg.
Halten alkylfenoler (AP) och alkylfenoletoxylater (APEO)
Bestämdes enligt Oeko-Tex. Summan av flera olika alkylfenoler (AP) och alkylfenolethoxylater (APEO) ska ej överstiga 500 mg/kg.
Högst uppmätta -halt har Södahl med 22 mg/kg nonylfenoletoxylater.
