Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Lönsam lucka för hälsobranschen

Hälsobranschen har ett lukrativt kryphål. Trots stränga regler för hälsopåståenden finns en gråzon för ämnen från växter.

Flera gånger har vi skrivit om konsumenter som känt sig lurade av företag inom hälsobranschen. Ibland för att de fastnat i oönskade abonnemang, ibland för att preparaten inte haft utlovad effekt.
I butikerna finns en del kosttillskott etiketterade med påståenden om funktion, utveckling och hälsa. En del tillåtna, medan andra inte är kontrollerade.
Konsumentverket har nu stämt Mezina AB för att få ett avgörande om företagets hälsopåståenden om naturläkemedel i reklam. Moderbolaget Mezina AS är en av de största leverantörerna i Danmark, Norge och Finland. Stämningsansökan har lämnats in till svenska Patent- och marknadsdomstolen. Praxis saknas och EU-domstolen har tolkningsföreträde för om företaget bryter mot lagen.

"Bra för lederna"

Företaget säljer exempelvis preparat med blåbär som "bidrar till att ögats normala funktion bevaras", ingefära och nypon som sägs vara bra för lederna och kronärtskocka som "kan bidra till en normal matsmältning".
EU-kommissionen har godkänt ett antal registrerade hälsopåståenden, alltså vad som får sägas i reklam, marknadsföring och på burkar och förpackningar. Ett exempel: ”Vitamin C bidrar till immunsystemets normala funktion."
Bland ansökningarna om hälsopåståenden som ännu inte har färdigutvärderats av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, finns en stor grupp livsmedel som inbegriper växtämnen eller växtdelar, så kallade "botanicals" eller botaniska ämnen, där processen har avstannat.

Däremot finns en övergångsbestämmelse för dessa, att tills beslut tagits är det tillåtet att göra de hälsopåståenden man ansökt om. Villkoren är att de håller sig inom förordningen och inte betraktas som nya livsmedel. Alla nya livsmedel ska säkerhetsbedömas och godkännas innan de får släppas ut på marknaden, om de inte fanns före den 15 maj 1997. Det är företagens ansvar liksom att användningen ska vara säker för konsumenten.
Övergångsbestämmelse blir en gråzon, eftersom företagen under dessa förutsättningar ändå kan få göra hälsopåståenden under näringsidkarens ansvar.

Ida Nyström är processråd på Konsumentverket som har stämt Mezina:
– Ja, så uppfattar jag att branschen tolkat det. Men vi menar att eftersom hälsopåståendet även ska vara förenligt med övriga delar av förordningen, där det exempelvis står att det inte får vara vilseledande, måste företaget bevisa att påståendet är sant. Den som säger att blåbär ger bättre syn måste kunna lämna in ett underlag som faktiskt visar att det är så, enligt ett allmänt vedertaget och vetenskapligt underlag.

Att processen med att utvärdera botanicals har avstannat kan ha flera orsaker. En kan vara olika inställning i medlemsstaterna.
– Jag tror att det beror på att det har blivit en krock. En del kulturer och länder har använt växtpreparat på ett traditionellt sätt under lång tid, så varför skulle man inte få fortsätta, tänker man. Även i Sverige har naturläkemedel använts och i läkemedelslagen finns regler om dem. Därför har man ännu inte kommit fram till någon lösning inom EU, inte utvärderat påståendena och därför gäller övergångsbestämmelserna, under tiden, i väntan på någonting, säger Ida Nyström.
Förutom övergångsbestämmelserna, och direktiv om att hälsopåståenden på livsmedel inte får vara vilseledande, säger EU-förordningen också tydligt att hälsopåståenden inte får hänvisa till viktminskning.

Mot sötsug

Konsumentverket har i somras fått en anmälan för vilseledande marknadsföring på en ny produkt. I en helsidesannons från Fargust marknadsförs Biocloose, med thylakoider som utvunnits ur spenat, som garanterar minskat sötsug och viktnedgång. Delägaren och vd:n Johan Andersson presenteras som hälsoikon:
– Forskningen som ligger bakom har hög vetenskaplig status, med korsvisa studier som visar samma sak gång efter annan. Resultatet är förutom minskat sockersug i snitt en viktnedgång på ett kilo i månaden.

EU-kommissionen bekräftar att ingen anmälan för utvärdering av thylakoider gjorts. Johan Andersson hänvisar till att företaget som hållit i det uppdraget haft en tvist med uppdragsgivaren och att studierna ska skickas till EU-kommissionen inom de närmaste månaderna.
– Trots risk för att ligga på gränsen för vad man får säga i marknadsföringen gör vi det i uppsåt att komma i kontakt med de drabbade. Självklart korrigerar vi marknadsföringen om Konsumentverket finner den otillåten.
Anmälan har inte lett till någon tillsynsåtgärd.
 

Fotnot: Botanicals (växter) är det engelska samlingsnamnet för en grupp av ämnen som inbegriper hela växter, delar av växter och växtextrakt. Ofta används dessa i kosttillskott.

Fakta

Särskilda förbud mot hälsopåståenden som:

  • är felaktiga, tvetydiga eller vilseledande
  • hänvisar till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ned i vikt
  • ger intryck av att hälsan skulle kunna påverkas negativt om man inte konsumerar livsmedlet

Marknadsföringen får inte heller påstå att livsmedel eller kosttillskott förebygger, botar eller behandlar sjukdomar. Exempel på sådana medicinska påståenden:

  • förebygger hjärt- och kärlsjukdomar, förstärker immunförsvaret, minskar smärta, lindrar artrit.


Frivillig information
Närings- och hälsopåståenden är frivillig information, men om tillverkaren väljer att göra ett närings- eller hälsopåstående måste det följa de regler som finns i livsmedelslagstiftningen.

Mest läst