Grillkorv är en klassisk sommarfavorit, inte minst på midsommarafton. Testfakta bad därför på GP:s uppdrag laboratoriet Eurofins i Nantes, Frankrike, analysera åtta olika fabrikat av svensk grillkorv.
När det gäller näringsvärdet är korvarnas analysresultat relativt korrekta, jämfört med det deklarerade värdet. Vad som däremot inte finns deklarerat, men som visar sig vara mycket högt, är korvarnas salthalt. Värst är Euroshopper, med 3,2 gram salt per 100 gram. Det är mer än dubbelt så salt som en genomsnittlig chipssort.
- Det är jättemycket. I Finland är det lag på att en hög salthalt måste deklareras på förpackningen. Om produkten innehåller mer än 1,7 gram salt per 100 gram, så måste den märkas med Kraftigt saltat. Den här korven ligger bra långt över det. Det är självklart inte bra att äta för ofta, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
Eurofins analyserade även förekomsten av bakterier, vid korvarnas bästföredatum. Här var det bara ett fabrikat som utmärkte sig negativt. I Änglamarks ekologiska grillkorv hittade laboratoriet hela 110 miljoner olika bakteriekolonier.
- Det är ett ovanligt högt värde. Det är inte säkert att det rör sig om sjukdomsframkallande bakterier, men det är ett hygienmått på deras produktionsframställning. Och sådana brister kan öka risken för förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier. Har man sådana värden i sin produktion så bör man se över rutinerna, säger Lisa Fredlund, mikrobiolog på Livsmedelsverket.
På Konsum Värmland, som tillverkar Änglamarks korv är man förvånad över resultatet. Informationschef Klas Olsson säger att man regelbundet gör egna stickprov, och att dessa inte visar på någon större bakterieförekomst.
- Det här är höga värden. Vi kommer med omedelbar verkan göra egna kontroller av vår produktion för att säkerställa att det inte förekommer slarv bland personalen, säger han.
Den senaste tiden har debatten om flamskyddsmedel varit het i medierna. Testfakta bad därför Eurofins analysera förekomsten av miljögifterna i grillkorv. Samtliga korvar innehöll spår av någon typ av flamskyddsmedel. Det ska dock understrykas att halterna var låga.
Förekomsten av dessa kemikalier i livsmedel är dock en fråga som oroar forskarna. Det har exempelvis gjorts omfattande studier på bröstmjölk. Dessa visar på en kraftig ökning av flamskyddsmedel, från början av 70-talet fram till i dag. Forskare menar att flera av flamskyddsmedlen ger allvarliga hälsoeffekter vid långvarig exponering. De kan dessutom skada barn under spädbarnsperioden och även ge skadliga effekter på människors fortplantningsförmåga.
- Flamskyddsmedel finns överallt, och det är svårt att undvika att komma i kontakt med dem. Maten är kanske den största källan för vanligt folk, eftersom de finns i animaliska livsmedel, speciellt i fisk. Samtidigt är fisk bra, så jag skulle inte vilja uppmana till att sluta äta fisk, säger Per-Ola Darnerud, toxikolog på Livsmedelsverket.
De uppmätta halterna i Testfaktas analys av grillkorv är dock inte anmärkningsvärda eller farliga i sig. Men eftersom flamskyddsmedel finns i allt från korv till datorer kan det sammanlagda upptaget resultera i negativa hälsoeffekter.
Laboratoriet Eurofins i franska Nantes har på Testfaktas uppdrag analyserat innehållet i åtta olika fabrikat av grillkorv. Syftet med analysen är att visa på skillnader i näringsvärde, salthalt, bakterieförekomst och eventuella spårämnen av flamskyddsmedel.
Samtliga korvar köptes in i Stockholmsregionen under maj månad och skickades med kyltransport till laboratoriet Eurofins i Frankrike.
Tre olika paket av varje sort med två olika bäst-före-datum undersöktes. Två paket genomgick en mikrobiologisk analys medan näringsvärden och vatten undersöktes på det tredje.
Energiprocenten anger hur mycket av korvens energi som kommer från fett, protein och kolhydrater. Livsmedelsverkets rekommendation är att högst 30 procent av det dagliga energiintaget ska komma från fett.
Bakterieförekomsten mäts i enheten CFU (colony-forming units) som är ett mått på antalet livskraftiga bakteriekolonier. Änglamarks korv var den enda i urvalet som visade på anmärkningsvärt höga värden.
Bromerade flamskyddsmedel används för att försvåra antändningen i alltifrån textilier till möbler och datorskärmar. Ämnena är fettlösliga, vilket innebär att levande organismer kan ta upp dem, vilket är en av orsakerna till att de finns i livsmedel. Eftersom de är långlivade kan de också transporteras långa vägar i luft och därmed påträffas på ställen långt från spridningskällan.
Historiskt sett har fem typer av bromerade flamskyddsmedel använts mest. Det är pentabromdifenyleter, oktabromdifenyleter, dekabromdifenyleter, tetrabrombisfenol och hexabromcyklododekan. I Testfaktas analys påvisades spår av tetra- och pentabromdifenyleter i samtliga grillkorvsfabrikat.
Pentabromdifenyleter är klassificerad som miljöfarligt och hälsoskadligt. Det finns risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt och förtäring och kan skada barn under spädbarnsperioden. Dessutom är det klassificerat som mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön.
Källa: Kemikalieinspektionen
