Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Sandra Roos (till vänster), miljöforskare inom textil på Swerea har i en avhandling kartlagt textiliers livscykel. Här tillsammans med Carina Berglund, analytisk kemist på Swerea. I bakgrund gaskromatograf där man testar otillåtna gifter som kan finnas i färgade textilier.

Här krossas två myter om kläder

Shoppingresor och färgning av kläder orsakar störst miljöpåverkan. Sandra Roos avhandling visar hur du kan bli en hållbar konsument och dödar även två myter.

I textilindustrin florerar ungefär 15 000 olika kemikalier, vilket försvårar arbetet med en miljöbedömning av industrin. Men i en doktorsavhandling från Chalmers och forskningsprogrammet Mistra Future Design har Sandra Roos kartlagt textiliers hela livscykelanalys. Hon har följt produkter från råmaterial fram tills den dag de blir avfall. Och dödat en myt.
– Det visade sig att det inte alls stämmer att man är en klimatbov om man tvättar kläder i höga temperaturer, säger Sandra Roos, doktor i miljösystemanalys. 
Svenskars klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp efter "bilen, biffen och bostaden" – alltså transporten, maten och boendet. Försvinnande lite kläder produceras här, men svenska konsumenter köper i genomsnitt 50 nya plagg per person och år.

Du kan göra stor skillnad i vad du köper. En svart bomullsskjorta av konventionellt odlad bomull kräver en användningstid som är tre gånger så lång som en svart polyesterskjorta. Använder du bomullsskjortan 30 gånger och polyesterskjorta tio gånger är det likvärdig belastning för miljön.
– Men samtidigt är det inte fibervalet som spelar störst roll, utan det är färgningen som styr mest. Exempelvis kan du köpa ekologisk bomull som har färgats på ett dåligt sätt. Ibland kan så mycket som tre till fem kilo kemikalier gå åt till färgning av ett kilo tyg.
Ljusare färger är generellt mer miljövänligt än mörka färger, men ljusa färger riskerar att bli smutsiga och slängas snabbare.

Frågan är om detta är en konsumentfråga? 
Inte helt och hållet, men till viss del.
I avhandlingen slår Sandra Roos fast att så mycket som 22 procent av klimatpåverkan är konsumenternas transporter till och från affärerna. Hon har samlat in data och kartlagt medelbeteendet hos konsumenter och många tar bilen, både i städer och på landsbygden. 
Hon har även samlat in egen data för hela livscykeln eftersom mycket har saknats om textilanvändning. 70 procent av miljöbelastning går att belasta produktionen för. Den andra myten hon dödar är att distributionen har en stor påverkan eftersom kläderna huvudsakligen tillverkas i länder som ligger långt bort från Sverige. Den har en påverkan på fyra procent.

För den som vill ha handfasta tips för att bli en mer klimatsmart klädkonsument har Sandra Roos en handfull, vilka framgår i faktarutan. Det främsta tipset är att känna dig själv och låta det påverka dina klädval.
– Tänk efter lite. Vad gillar jag att ha på mig? Försök att se värdet i kläderna och vilket stort arbete som ligger bakom dem. Se dem inte som tygtrasor för att det är väldigt komplicerade produkter, säger hon och uppmuntrar kunder att fråga om butikers miljöarbete.
Nu jobbar Sandra Roos vidare med att ta fram verktyg för kvalitetskontroll för att minska utsläpp av kemikalier som är farliga för miljön och för arbetare i fabrikerna.
– Jag återkommer hela tiden till samma fråga: hur gör jag det synligt för att få folk att förstå vad de köper? Vissa tror att om de inte ägnar sig åt kriminella handlingar så är de bra människor. Men du kan vara en stor belastning om du köper mycket kläder och miljöfarligt tillverkade kläder. Det är inte vi i Sverige som betalar det priset, säger Sandra Roos.

Klimatshopping

  • Handla bara det du vill ha.
  • Åk klimatsmart till affärerna.
  • Plagg som strumpor och underkläder är i regel är klimatsmartare konsumtion. Generellt använder vi dessa plagg mest.
  • Köp kläderna i e-handel, men bara om det inte gör att du ökar konsumtionen eller returnerar ofta.
  • Handla second hand. Detta gör en stor skillnad om det leder till att du handlar färre nyproducerade kläder.
  • Fråga i butiken hur de säkerställer god miljöprestanda.
  • Bra märkningar att kika efter är BCI (Better Cotton Initiative), GOTS, bluesign och OEKO-TEX samt märkningar som visar att kläderna inte innehåller flour. Viskos, modal och lyocell är exempel på tyger som ofta har bra miljöprestanda.

Källa: Sandra Roos.

Mest läst